"Hans Carstorp blev förbluffad över att en dam av gammal adel talade på det sättet. Hon snubblade på orden, vände på huvudet hit och dit med en rullande, kretsformig rörelse och med näsan sökande lyft i vädret, liksom ett rovdjur i bur, och viftande framför sig med sin fräkniga hand, lätt sluten med tummen uppåt, som om hon ville säga: "Fort, fort, fort! Hör inte på vad jag säger, utan tala själv, så jag kommer iväg!" Hon var fyrtio år, magerlagd utan former, klädd i en vit läkarrock med skärp och ett granatkors på bröstet. Under hennes sjuksköterskemössa stack lite tunt, rödaktigt hår fram, hennes vattenblå, inflammerade ögon hade en osäker blick, näsan var uppåtböjd, munnen grodaktig, dessutom med snett framskjutande underläpp som hon rörde som en skovel när hon talade. Emellertid betraktade Hans Carstorp henne med all den blygsamt tåliga och förtroendefulla människovänlighet som var honom medfödd."
Ur Bergtagen av Thomas Mann. Fler smakebitar HÄR
En klassiker, men jag måste säga att jag inte hade klart för mig vad den handlade om.
SvaraRaderavi läser den i en liten cirkel. är förvånad över hur intressant jag tycker att den är.
RaderaJag tror att jag kan ha läst något av honom i min ungdom, men i så fall har jag inget minne av vad.
SvaraRaderatror att du hade mints om du läst något av honom. har läst Huset Buddenbrook tidigare
Radera941 sidor! Välskrivna sådana, men ack vilken tjockis att ta sig igenom, ingen sänglektyr direkt. Tack för smakbit, gillar texten men tror den blir för mastig för mig.
SvaraRaderavi ska läsa den i en liten cirkel. jag tycker att den är intressant
Raderanån gång i framtiden
SvaraRaderaen anan gång är en skälm, heter det väl?
RaderaDen har jag inte läst undrar just hur en grodlik mun ser ut och hur underläppen kan röra sig som en skovel..
SvaraRaderaTack för smakbitten!
sådan beskrivningar finns det gott om. lite elakt, faktiskt
Radera