Visar inlägg med etikett Se mörkret. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Se mörkret. Visa alla inlägg

torsdag 24 augusti 2017

Hett i hyllan

När jag läste Generation Loss (har just kommit i pocket) av Elizabeth Hand blev jag väldigt förtjust i hennes protagonist, den nergångna fotografen Cass Neary. Jag rusade genast iväg och köpte Se mörkret som kom lite senare 2016 också i svensk översättning av Linda Skugge. Cass Neary är huvudperson även i Se mörkret. Sedan vet jag inte riktigt vad som hände för den blev stående i hyllan och det stör mig. Så här står det på baksidan av boken: "Gillar du Paula Hawkins Kvinnan på tåget? Gillian Flynn? Och Twin Peaks? Bra, då är den här boken för dig. I den fristående uppföljaren till Generation Loss har Elizabeth Hand förlagt handlingen till Norden, närmare bestämt Helsingfors och Reykjavik, efter börskraschen. Det är kallt och jävligt, solen går aldrig upp, ingen har pengar, folk bor i ockuperade trasiga lägenheter och lever på brännvin. I Se mörkret får Cass Neary sina egna värsta farhågor bekräftade: det är alltid som mörkast innan det blir helt svart."
Bokföring enligt Monika: Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

söndag 18 september 2016

En smakebit på søndag

Marie på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten uppmanar oss varje söndag att bjud varandra på en smakebit ur det vi just läser. Den enda regeln som gäller är: No spoilers!" Det var natt. Gatlyktorna spred ett smutsgult sken. Finanskrisen hade slagit hårt mot mitt kvarter - inte för att jag kunde bry mig mindre om de arbetslösa hedgefondidioterna och fotomodellerna som fördrev eftermiddagarna med att gnälla i sina iphones framför Dries Van Noten - butiken. Före kraschen såg den har stadsdelen ut som en blandning av en filmkuliss föreställande en stadsmiljö och en lyxgalleria; i stället för att kliva över knarkare manövrerade jag runt råttlika hundar i Juicy Couture - tröjor och designerblöjor. Nu var det snarare så att man undrade hur länge det skulle dröja innan Jack Russells dök upp på menyn på Terrine. Men jag hade inte råd att flytta. Jag hade bott på samma plats sedan talet. Hyresvärden hade försökt bli av med mig i flera år; vräkningslapparna hade staplats på hög under de senaste veckorna som jag var borta, så jag ringde ett kort samtal till min pappa uppe i Kamensic Village. "Prata med Ken Wilburn", sa han, "han sköter det åt dig. Har du kommit tillbaka från Maine nu, Cass? Är det några fler problem med det där? Kom ut och ät middag någon kväll." Jag sa att jag skulle tänka på det och lade sedan på." 
Från sidan 14 i Se mörkret av Elizabeth Hand; fristående fortsättning på Generation loss. Fler smakebitar HÄR
Från baksidan av boken: I Se mörkret får Cass Neary sina värsta farhågor bekräftade: det alltid som mörkast innan det blir helt svart.
Det här är punk noir när den är som allra bäst. Glöm att du kan sova efter att ha läst den här. Sova kan du göra när du är död.