Melinda Nadj Abonji föddes 1968 i Vojvodina i norra Serbien i en liten ungersktalande minoritet.
Så är det också för de två systrarna Ildikó och Nomi i
När duvor flyger (Tauben fliegen auf), en full ständigt oemotståndlig roman om problemen i forna Jugoslavien, om att vara invandrare, om att inte riktigt höra hemma varken här eller där och om att ha avvikande åsikter trots hårdhänta påtryckningar. Hur förhåller sig bosniska serber, kroater , muslimer och ungrare till jugoslvaiska folkarmén? Hur lever människor i ett land där det inte finns medicin och där man får köa för sin pension.
Dalibor, Ildikós, pojkvän säger: "... man kan inte dela upp städer eller ett helt land efter etnicitet, och gör man det, så har man krigets nakna vansinne."
Dalibor är inte ungrare, vilket Ildikó bävar för att berätta för pappa.
Kvinnornas ställning är ett kapitel för sig.
Farmor Mamika är den centrala gestalten i familjen; en klok kvinna med stort och varmt hjärta. Familjesammanhållningen är stark även sedan Ildikó och hennes familj flyttat till Schweiz. Far, Miklós Kocsis, är en lätt absurd och kolerisk (men mycket sympatisk!) person som svär, skäller, snarkar, skrattar och sjunger. Mor Rózsa är en kvinna som verkar i det tysta och inte tar så mycket plats som pappa.
När duvor flyger berättar släktens historia och landets invävd i familjens vardagsliv.
Berättelsen växlar mellan tillvaron i tysktalande Schweiz och Vojvodina.
Tidsplanen är i huvudsak två.
Det är en ungdomligt andlös röst (Ildikós) som berättar; full av friskhet, humor och spänst. Och ilska.
Melinda Nadj Abonji fick det prestigefyllda
Deutscher Buchpreis 2011 för När duvor flyger.
Ingrid har också läst.
Inlägg
