Modig modernist på kvinnodagen

Rut Hillarp (1914 - 2003) föddes i en mycket religiös familj - modern var evangelist och fadern var verksam inom Missionsförsamlingen - gifte sig med en av sina gymnasielärare  och flyttade till Stockholm vid 18 års ålder. Det varade inte länge. Den dynamiske rumänske diplomaten Michail Livada kom emellan. Rut Hillarp åkte till Paris och umgicks med författare, musiker och konstnärer och utnyttjade det kulturella livet till fullo. 1946 - samma år som fyrtiotalsmodernismen i Sverige fick sitt stora genombrott - debuterade Rut Hillarp med diktsamlingen Solens brunn. Mottagandet var inte alldeles lysande.1948 kommer den andra diktsamlingen Dina händers ekon och 1950 den tredje, Båge av väntan.
Den första romanen Blodförmörkelse. Lyrisk historia (Livada är mannen i den tvåstämmiga texten) gav hon ut på eget förlag och 1954 kommer hennes andra roman Sindhia som blir hennes verkliga genombrott. I denna figurerar den stora kärleken i hennes liv, författaren Sivar Arnér. Sindhia utforskar både Paris och kärleken. Det är en lyrisk och skarpsinnig undersökning av hur män och kvinnor interagerar i ett förhållande; vem som har makten, vem som älskar mest, vem som är trogen, o.s.v. Sindhia kom i ny utgåva 2000. Rut Hillarp experimenterade också med smalfilm under 50-talet. 
De vita händerna blev årets smalfilm 1950. Det är en tolkning av Tristan och Isolde som hon gjorde tillsammans med Michail Livada.Tre diktsamlingar, Spegling under jorden, Penelopes väv, Strand för Isolde (1982 - 1991)har undertiteln: dikter och fotografiska bilder. Rut Hillarp har illustrerat med sina egna bilder. Hon använder sig mycket av dubbelexponering gärna ansikten i landskap.
Antikens myter och medeltida sagor, träd, hav, natt är ofta använda motiv. Rut Hillarp har kallats den kvinnliga erotikens besjungare. Hon betraktar sig själv som ett erotiskt geni och förebrår Arnér att han inte bär vittne om detta.
Allt handlar om kärlek. Men det är ingen enkel eller självklar kärlek hon beskriver. Rut Hillarp går på djupet, problematiserar och de masochistiska inslagen är påfallande.
Rut Hillarp skrev också dagbok. Och hastigt skrivna brev som raskt kastades på lådan var ofta ett sätt för henne att befria sig från det som tryckte henne.
Hon var också översättare och en mycket uppskattad gymnasielärare.
Hennes texter kräver en viss motprestation av läsaren, men de ger rik utdelning. Rut Hillarp är en mycket intressant författare som får stort utrymme i Nordisk kvinnolitteraturhistoria.
Men i Den svenska litteraturen (utg. av Lars Lönnroth och Sverker Göransson) får hon inte ens plats bland fyrtiotalisterna utan placeras under den diffusa titeln Kvinnokamp och kvinnolitteratur med bilden (från Arberarrörelsens arkiv) som syns överst och en bildtext. Det är allt.
Den understa bilden är tagen under tiden i Paris av Mihail Levada.