Visar inlägg med etikett Orgelmusik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Orgelmusik. Visa alla inlägg

måndag 21 september 2015

Bach som meditation

Att lyssna till orgelmusik av J S Bach är som att lyssna till vågbrus vid havet eller att utöva yoga. En tar semester från sig själv. 

Bach Organ Favourites hade professor Ralph Gustafsson satt som rubrik för sitt program. Ralph Gustafsson är professor i orgel vid Kung. Musikhögskolan i Stockholm och organist i Maria Magdalena kyrka.
Han började med att kort och pedagogiskt presentera sitt program och övergick sedan till att spela på den fina Markussenorgeln.

1. Preludium och fuga G-Dur (BWV 541). 
En glad och kraftfull inledning. Troligen skrev Bach detta under sin tid i Weimar.

2. Wachet auf, ruft uns die Stimme (BWV 645)
Spelas ofta på Domssöndagen. En s. k Schübler - koral.
Schübler var förläggare.

3. Triosonata d - moll (BWV 565). Andante - Adagio e dolce -Vivace.
Bach hade tjugo barn. Alla var musikaliska. De här etyderna komponerade Bach åt sonen Wilhelm Friedemann. De tre stämmorna skulle spelas med två händer plus pedaler

4. Schmücke dich, o liebe Seele  (BWV 645)
Ursprungligen en nattvardspsalm som även spelades av Mendelsohn och Schuhmann. En av de sex s. k. Schübler - koralerna.

5. Toccata och fuga d-moll (BWV 565)
Antagligen Bachs mest kända orgelverk. Men - sade Ralph Gustafsson - man är inte helt säker på varken att det är skrivet av Bach eller att det är en orgelkomposition...

6. Liebster Jesu, wir sind hier (BWV 731)
Koralbearbetning av en psalm som tidigare användes som doppsalm

7. Fantasi och fuga g-moll (BWV 542)
De två delarna är inte skrivna för att spelas tillsammans utan har tillkommit vid olika tillfällen. Fugan skrevs först och kan ha tillkommit för en provspelning när Bach sökte tjänst i Hamburg. Fantasin är dramatisk med djärva löpningar med drag av Stylus fantasticus.


fredag 15 februari 2013

Orgeldagar i Hedvig Eleonora



Orgeldagar i Hedvig Eleonora 14 - 17 februari.
Oragnisten i Gustav Vasa kyrka, Olof Andersson, höll ett seminarium i Hedvig Eleonora, om improvisation i praktiken. Åhörarna fick klättra upp på orgelläktaren och andäktigt beskåda handarbetet på tre klaviaturer och fotarbetet på pedalerna. Och så alla klaffarna till höger och vänster.
Helt underbart. Orglarna i Hedvig Eleonora och Gustav Vasa är s. k. allorglar. Man kan spela allt på dem.
Olof Andersson berättade om vilka olika slag av inmprovisastion som kan förekomma i en organists vardag alltifrån postludium till tappa noterna i knät.
Han gav bland annat exempel på utgångsmarsch vid bröllop som gärna kan vara en blandning av Delsbo och Star Trek, enligt Olof Andersson. 
Det var väldigt pampigt och fullt av glädje och tillförsikt.
Han berättade om kebabskalan, en sorts harmonisk mollskala, som man kan använda för att till exempel i julspel illustrera de tre vise männens ankomst till Betlehem. Uppenbarelsen av änglar framkallas genom att organisten lägger ner båda armbågarna på orgeln och helst i syntes med ljus. Sa Olof Andersson,
Slutligen bad han publiken, som till större delen bestod av musikstuderande, om förslag på melodier som han kunde improvisera över. Det kom en del förslag, och Olof Andersson fastnade för Blinka lilla stjärna och Marseljäsen. 
Och så gjorde han det. Slog ihop dem och improviserade.
Fråga mig inte hur jag gör, sa han. Jag börjar någonstans och sedan vet örat fingrarna och försöker forma en enhet. 
Jean Sibelius lär ha haft samma uppfattning om saken. Musiken finner sin form, jag håller i pennan, sa han.
Ordinarie organisten i Hedvig Eleonora, Ulf Norberg, agerade ordningsman och kaffekokare för dagen.
Elegant, lärorikt och med mycken humor. Den suveräne Olof Andersson förmedlar sig lekande lätt med sin publik. Kunskaper och engagemang är alltid lika övertygande.