tisdag 6 december 2016

Gabriela Mistral

Gabriela Mistral (1889 - 1957) hette egentligen Lucila Godoy y Alcayaga men tog sig pseudonymen Gabriela Mistral som en hyllning till nobelpristagaren Frédéric Mistral (1904) och poeten Gabriele D´Annunzio. 1945 fick hon Nobelpriset med motiveringen "för den av mäktig känsla inspirerade lyrik som gjort hennes diktarnamn till en symbol för hela den latinamerikanska världens ideella strävanden". Hon var den första latinamerikanska författaren som fick Nobelpriset i litteratur. GM gjorde stora insatser inom pedagogiken och hon var chilensk konsul i ett flertal länder.  Hon kämpade också för kvinnors jämlikhet och frihet. Hennes bana kan i viss mån påminna om Selma Lagerlöfs. I sällskap med Elin Wägner besökte hon Selma Lagerlöfs Mårbacka och Selma Lagerlöfs grav. I sin lyrik besjunger Gabriela Mistral moderskap och barmhärtighet. Hon längtade efter barn i hela sitt liv. Gabriela Mistral översattes av Hjalmar Gullberg som kallade henne "det ställföreträdande moderskapets diktarinna". Gabriela Mistrals sekreterare, författarinnan Doris Dana, hävdar i tidskriften Diaspora att styvsonen Juan Miguel i själva verket var Mistrals biologiske son. Det kan en kanske ifrågasättas. Men hon hade ett syskonbarn vid namn Juan Miguel som tog sitt liv vid 17 års ålder. Gabriela Mistral hade betraktat honom som en son så detta tog henne hårt.
Den mest kända dikten är "Sången om en son". Den är lång, men jag återger några strofer. Och jag tror inte att en ska stirra sig blind på det där med "son".
När jag läser om och av Gabriela Mistral är det "barnet" som är önskedrömmen.

En son! En son! En son! Jag bad i vaka
och dröm vid dina famntag om en sorg,
då in i märg och ben du lät mig skaka
av helig eld från hjässan och till tån.

Jag bad: en son! - som på ett träd de bara  
grenarna om en dryck ur vårskyns brunn.
En son med Kristusögon, stora, klara, 
med högvälvd panna och med känslig mun.
-----
Nu är jag tretti år. Min mörka tinning
har dödens askfärg redan kommit åt.
Tårarnas bitterhet som blev min vinning,
droppar sitt salta nattregn i min gråt.
-----
Jag skötte andras barn som en herdinna;
till eget visthus bar jag ej min skatt.
O Fader Vår, tag mot en tiggarkvinna,
om jag ska ensam dö i denna natt. 

Ur Dikter i tolkning av Hjalmar Gullberg. 1945. Norstedts förlag.

Nr 1 i Kokos läsutmaning Kvinnliga nobelpristagare.

måndag 5 december 2016

Tematrio - Fåglar och flygfän

LYRAN: Tematrio - Fåglar och flygfän. Berätta om tre böcker vars titel innehåller referenser till en fågel eller en flygande insekt!
Det var ingen enkel uppgift
Jag lägger pannan i djupa veck och rotar i hyllan.
1. Allt beror på vingar av den sympatiske Niklas Törnlund, poet ifrån Lund. I den här boken har han samlat natur- och fågeldikter sedan många år. Han har varit fågelskådare i mer än 30 år. Den här boken är för alla som har det minsta intresse av fåglar och/eller poesi. Det är den första diktsamlingen av en svensk poet som helt ägnas fågelmotiv. Boken gavs ut samarbete med Skånes Ornitologiska Förening.
2. Lärkan av Deszö Kozstolány. Ett ungerskt mästerverk som skildrar en familj bestående av far, mor och dottern som kallas Lärkan. Hon är ful, ogift och saknar charm. Hon sköter om sina föräldrar med kvävande omsorger och de i sin tur fladdrar omkring henne med överdriven ängslan. När Lärkan åker bort en tid för att hälsa på släktingar njuter föräldrarna av sin frihet och slår sig loss var och en på sitt sätt. Det gör inte Lärkan däremot... Läs mer HÄR
3. Vilda svanar av Jung Chang. Undertitel: Tre döttrar av Kina. Boken tilldrar sig under den långa marschen, det stora språnget och kulturrevolutionen. Mao (1893 - 1976) är envåldshärskare och han kräver total underkastelse. Vilda svanar är en historielektion som svider. Jung Chang berättar lättfattligt om komplicerade politiska förvecklingar; hon skildrar sin egen familjs öden som liknar många andras och sin egen strävan efter att få studera och resa. Man förstår hennes andlösa lycka när hon får läsa engelsk klassisk litteratur, Austen, Brontë och Dickens så gott som ensam i biblioteket. 1978, vid tjugosex års ålder, tar hon sig ut ur landet med hjälp av ett stipendium. Läs mer HÄR

söndag 4 december 2016

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar ur det vi just läser. En enda regel: No spoilers!
"Efter begravningen återgick ingenting till det normala, trots att Norma ville intala sig att det var möjligt ännu i det skedet när hon dröjde sig kvar bland de sista i skaran av främlingar, och smet ut på vägen som ledde till kyrkogårdens port. Mamma skulle inte ta illa upp över att hon redan hade beställt taxi, resten brydde sig inte Norma om: halvbekanta släktingar, intrigerna kring dödsboet, och vad som skulle hända med familjen Naakkas gård, allt som förr eller senare skulle komma på tal bland karelska piroger och smörgåstårta, medan mormor återgav sina iakttagleser ur ett förtvinat minne. Nu skulle hon lämna den farsen bakom sig, försöka återvända till sin egen vardag och utan omsvep bemöta allt som berörde hennes mammas död, det måste bli slut på undvikandet av platser som påminde om mamma." Från sidan 7 i Norma av Sofi Oksanen. Fler smakebitar HÄR.

lördag 3 december 2016

En ros åt Emily

En ros åt Emily, William Faulkners (1897 - 1962) mest berömda novell, publicerades först i Saturday Evening Post 1930. Tjugo år senare får författaren Nobelpriset. En ros åt Emily är en liten kuslig novell som innehåller element av suggestiv gotisk berättelse från amerikanska södern och spänningslitteratur. Stämningen är dyster; huvudpersonen Emily Grierson, står utanför samhället. Hon är en relik från en svunnen tid när hennes familj tillhörde en aristokrati som förlorade i inbördeskriget. Henne far har avvisat alla friare eftersom de inte ansetts ståndsmässiga. När sedan fadern dör står Emily där ensam. Hon är trettio år och har svårt att acceptera sin situation. En färgad betjänt får sköta alla vardagliga sysslor. Det stora, dystra huset - Emilys enda arv - förfaller. Ingen släpps över tröskeln och Emily visar sig sällan utanför husets väggar. Möjligen skymtar hon i något fönster. När sedan Homer Barron uppenbarar sig och Emily och han inleder en relation håller omvärlden andan. Det är en högst opassande förbindelse. Homer Barron är en nordstatare och daglönare som öppet deklarerar  att äktenskap inte är något för honom. Ansvarskännande personer i samhället tillkallar Emilys kusiner, men det visar sig inte vara någon lämplig åtgärd. Emily gör sig kvitt dem och Homer Barron uppträder på nytt. Resten är bitvis höljt i dunkel, men apotekaren kan berätta att Emily Grierson köpt arsenik utan att ange något skäl.  Berättare är ett kollektivt "vi"; alltså alla som iakttar utifrån, bokstavligen och bildligen. När Emily Grierson slutligen dör uppdagas ett mänskligt och moraliskt elände som ingen utomstående kunnat gissa sig till. Emilys betjänt har gått upp i rök och det finns ingen som riktigt vet vad som hänt under alla år. En ryser och fryser och läser med skräckblandad fascination. Jag ser att jag läst novellen tidigare och då satte ett frågetecken för "ros" i titeln. Det frågetecknet kvarstår.
En ros åt Emily får stå på plats 14. Läs en novell där titeln består av fyra ord i Ugglan och Bokens läsutmaning Läs en novell II.

fredag 2 december 2016

Kvinnliga nobelpristagare i litteratur

Koko på En kattslavs dagbok har fått den här fina kassen med alla kvinnor som fått Nobelpriset i litteratur på. Den är gjord av Katarina Hamilton på Frösötryck. De kvinnliga nobelpristagarna är fjorton till antalet och Koko föreslår i en läsutmaning att vi läser en nobelpristagare i månaden och till nyåret 2017/2018 ska det vara klart. Jag tycker inte riktigt att månaderna räcker till, men det får väl ordna sig.

De fjorton nobelpristagarna är: 
Selma Lagerlöf (1858-1940), Sverige. Nobelpr  1909. 
Grazia Deledda (1871-1936), Italien. Nobelpr 1926. 
Sigrid Undset (1882-1949), Norge. Nobelpriset 1928 Pearl Buck (1892-1973), USA. Nobelpriset 1938. 
Gabriela Mistral (1889-1957), Chile.  Nobelpr 1945. 
Nelly Sachs (1891-1970), Sverige och Tyskland. Nobelpriset 1966 
Nadine Gordimer (1923-2014), Sydafrika. Nobelpriset 1991. 
Toni Morrison (1931-), USA.  Nobelpriset 1993. 
Wislawa Szymborska (1923-2012), Polen.  Nobelpriset 1996. 
Elfride Jelinek (1946-), Österrike.  Nobelpriset 2004. 
Doris Lessing (1919-2013), Storbritannien. Nobelpriset 2007. 
Hertha Müller (1953-), Rumänien och Tyskland.  Nobelpriset 2009. 
Alice Munro (1931-), Kanada. Nobelpriset 2013. 
Svetlana Aleksijevitj (1948-), Vitryssland.  Nobelpriset 2015.

Kanske blir det en femtonde kvinnlig nobelpristagare 2017
Den här läsutmaningen tycker jag är kul och jag tänker delta. Den enda nobelpristagaren jag inte läst är Gabriela Mistral, så jag börjar antagligen med henne. De andra ska jag gärna förnya bekantskapen med.

Utlottning

Ugglan & Boken har fått två ex av  Aftonland av Therese Bohman så därför lottar hon ut det ena. 
Kommentera på hennes blogg och dela gärna på sociala medier. Läs vidare HÄR

torsdag 1 december 2016

Sagans fågel

I Vårfrost. Poesi och prosa 1903 - 1967 av Bo Bergman finns novellen Fasanen. I den novellen möter vi det unga paret Stefan och Eva som är mycket förälskade och har lämnat vardagen för att tillbringa en tid tillsammans på
Visingsö. De har hyrt in sig på ett turisthotell och Stefan tänker också skriva på sin roman. Han drömmer om att bli författare och Eva tar sin uppgift som hans musa på stort allvar. De undviker att tänka så mycket på framtiden. En anar att den första förälskelsen börjar lägga sig. Stefans roman gör inga framsteg. Hösten kommer och hotellet stänger. Eva har åkt hem för hennes mor har blivit sjuk. Och plötsligt kan Stefan skriva igen. Han har hyrt ett litet hus av en bonde och när våren kommer är romanen klar. Under den stränga vintern kommer en fasan fram till huset för att få lite mat. Fasanen är förebilden för sagans  Fågel Fenix, som  föds på nytt på samma gång som den förbränns i sina egna lågor; en skaparandens symbol. "Måste inte ofta det stora tigga sitt bröd i en frusen värld och jagas för nöjes skull av de grymma och tanklösa människorna? Diktarlott! Diktarlott!" tänker Stefan skriver Bo Bergman. En vemodigt och vacker novell som åker in på plats nr 14. Läs en novell som tilldrar sig på en ö i Ugglan & Bokens läsutmaning
Läs en novell II.