Visar inlägg med etikett Polisroman. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Polisroman. Visa alla inlägg

söndag 24 november 2019

En smakebit på søndag

"Jeppe Kørner, utredare vid Köpenhamnspolisen, stänkte vatten i ansiktet och tittade sig i spegeln på den kaklade väggen. I spegeln ovanför handfatet blev man konkav, i den andra egendomligt bred. Han glömde alltid bort vilken spegel som gjorde vad med en tills han stod och tvättade händerna. Idag hade han hamnat framför den konkava, som fick honom att se ut som ett Munchskri. Det passade honom bra. Han såg trött ut, och han visste att det inte enbart berodde på polisens lågenergilampor. Det löjliga, blekta håret gjorde inte saken bättre; han borde aldrig ha låtit sig övertalas av sin gode vän Johannes. Omväxling förhöjer, ha! Han borde kanske raka av alltihop. Då skulle han åtminstone se ut som en polis. Skilsmässodrabbad snut i livskris, som i böckerna. Klassiskt. Sedan kunde han skaffa sig en stampub och en snabb bil och bära smärtan som ett adelsmärke i pannan. Kanske se till att få ett tjusigt ärr  - efter ett knivsår på kinden - ett som matchade ärren i hans inre."

Från sidan 13 i Krokodilväktaren av Katrine Engberg

Läsutmaningen En smakebit på søndag handhas den här veckan av Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Inga spoilsers, tack! Fler smakebitar HÄR:

lördag 24 november 2018

Syndabocken

Nu har jag läst min första bok av Sofie Sarenbrant. Det blev Syndabocken, den sjätte delen i serien om kriminalinspektör Emma Sköld. Handlingen tilldrar sig i Bromma i nutid. Det hela utspelar sig under ett par augustiveckor. En ung man hittas mördad under mystiska omständigheter. Det bryter ut en storm av kommentarer på Brommagruppens FB - sida. Till exempel faller misstankarna på städerskan Svetlana. Inbrotten har duggat tätt i Bromma. FB - gruppen gissar friskt . Emma Sköld har just gjort slut med sin sambo Thomas Nyhlén, i vardagslag kallad Nyllet, och det gnisslar i deras polisiära samarbete också. Thomas är sårad och ledsen och Emma vet egentligen inte vad hon vill. En baltisk inbrottstjuv och gästarbetare åker så småningom fast och får en nyckelroll vad det gäller upplösningen av det hela. Det sker ytterligare något mord på en ung människa och poliserna får ett huvudbry med att lista ut hur det hela hänger ihop. Jag tycker storyn är ganska välkomponerad, medan psykologin är lite väl enkel. Spänningen infinner sig ungefär på hälften i Syndabocken, och sedan tätnar det. En gammal flickvän till Nyllet dyker upp och ställer till det ytterligare för Emma och Thomas. Jag gillar när en får veta hur det går, men Syndabocken slutar med en cliffhanger. Om jag hade satt betyg på de böcker jag läst hade Syndabocken fått en trea. Bookmark Förlag.

torsdag 12 juli 2018

10 år med Ruth

Elly Griffiths tionde bok om rättsarkeologen Ruth Galloway från Norfolk, The dark Angel,  tilldrar sig till stora delar i Italien; i en liten bergsby utanför Rom. En kollega till Ruth har kontaktat henne för att få råd i ett knepigt ärende rörande en utgrävning. Ruth tar med sig dottern Kate, väninnan Shona och hennes son. Kates far, kriminalinspektör Harry Nelson, blir väldigt upprörd över att inte vara informerad. När området där Ruth och Kate råkar ut för ett jordskalv kastar sig Nelson på planet för att med egna ögon försäkra sig om att Ruth och - i första hand får en tro - Kate befinner sig väl. De får några dagar tillsammans, den lilla familjen som inte är någon familj. De badar, äter och dricker gott. Harry Nelson konstaterar något till sin häpnad att Ruth blir smalare och smalare ju mindre kläder hon har på sig. Här blev jag besviken. Jag gillade hennes övervikt. Shona svassar omkring i en minimal bikini men Ruth har en rejäl hel baddräkt. Nelsons vistelse förlängs bl. a. för att det begås ett mord i den lilla bergsbyn också. Här dras gammalt groll upp sedan andra världskriget. På hemmaplan har Micky Webb, en  otäck figur som lovat hämnas på Nelson, släppts ur fängelset. Nelson fru, Michelle, noterar att det smyger någon omkring huset. Förhållandet Ruth - Nelson och Michelle blir allt mer komplicerat. Särskilt som Michelle inlett ett förhållande med en kollega till Harry Nelson. Hur det ska sluta undrar en fortfarande när boken är utläst. Jag tycker om böckerna om Ruth Galloway. De kan skifta lite i kvalitet. Dark Angel tycker jag hör till de bästa. Kanske är det ett plus att jag läste på originalspråket. Elly Griffiths man som är arkeolog har stått modell för Ruth Galloway. Familjen bor i närheten av Brighton. Griffiths Stephens och Mephisto - serie tilldrar sig i 1950 - talets Brighton. Den tycks inte vara översatt till svenska.    

måndag 4 juni 2018

De försvarslösa

Finska Kati Hiekkapeltos andra polisroman om inspektör Anna Fekete, De försvarslösa,  gjorde mig inte besviken. Jag tyckte mycket om Kolibri och hoppas att serien fortsätter. Anna Fekete kommer ifrån en ungersk minoritet i forna Jugoslavien. Hennes äldre bror Akos, som är på väg utför, bor också i samma stad i norra Finland medan modern och den älskade farmodern finns kvar i Ungern. Annas stora intressen utanför arbetet är friluftsliv och motion. Hon älskar löpning och skidåkning. För övrigt är hon ganska ensam och får agera mamma åt sin storebror. I De försvarslösa har ett nytt gangstergäng dykt upp vid sidan av Hells Angels. Black Cobra kallas de sig. Ledaren är en ung iranier vid namn Reza. Annas kollega, Esko, som dricker för mycket och håller på att utveckla KOL får dem och deras verksamhet på sin lott. I ett hyreshus finner man en död knarkare vid namn Marko. Från samma hus och samma trappuppgång försvinner en gammal man och en äldre dam. Sammy, en ung kristen pakistanier, som lever illegalt i landet och är helt beroende av subutex, erkänner mordet på Marko, men Anna förstår att det är för att undvika utvisning. Två afghanska homosexuella män driver en populär pizzeria och blir hotade av Black Cobra. Annas hjärta blöder för Sammy och hon går i god för pizzabagarna Maalik och Farzad. Anna har tillfälliga förbindelser med män, men hon vill inte bilda familj. Den riktigt stora tomheten infinner sig när en utredning är klar och ett fall är löst. Jag tycker att Anna Fekete är sympatisk och trovärdig. Hennes kolleger och chef lär en också känna som människor med goda och dåliga sidor. Språket flyter lätt och det finns ett driv i boken. Ingenting är enkelt och somliga arbetshypoteser visar sig vara helt felaktiga. Tredje boken lär vara utkommen. Hoppas på snar översättning.  Översättningen är gjord av Marjut Hökfelt, Modernista förlag 2018.

söndag 3 juni 2018

En smakebit på søndag

"Det var tidigt på morgonen och fortfarande mörkt. Inspektör Anna Fekete vaknade med ett ryck, hon hade drömt något otäckt som hon inte längre kom ihåg. Klibbig svett hade blött ner lakanen. Anna tog en varm dusch, kokade sedan för omväxlings skull te, på jobbet fick man i sig alldeles tillräckligt med kaffe. Hon läste morgontidningen medan hon klunkade i sig teet, lyssnade på flervåningshuset som vaknade upp. Grannen duschade också. Det brusade i vattenledningarna i köksväggen. Någonstans hördes en smäll. Anna tänkte att hon inte kände någon av sina grannar. I trappan hälsade man sakligt och reserverat på varandra när man möttes, men vilka de var, vad de jobbade med, deras drömmar, ögonblick av lycka och sorger, det visste Anna inget om. Hon kunde inte ens koppla ihop namnen på brevinkasten med rätt ansikten. Det passade henne. Hon var inte i behov av något kollektivt boende, ville inte delta i gemensamma städdagar eller de förortsmöten som arrangerades i medborgarhuset . Hon ansåg att gemenskap var en överskattad myt."
Från sidan 16 i De försvarslösa av Kati Hiekkapelto, Modernista 2018. Övers: Marjut Hökfelt.
Läsutmaningen En smakebit på søndag handhas av Agnes Terese på den norska bokbloggen Betraktninger. En enda regel finns: No spoilers! Fler smakebitar HÄR

torsdag 27 juli 2017

Hett i hyllan

Monika på bokbloggen Bokföring enligt Monika: "Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?"
"Mellan klockan 19.56 och 20.01 fredagen den 22 november slussades tre samtal via larmnumret 90 000 till Stockholmspolisens ledningscentral. Det första kom från en pensionerad jurist som hade sett hela händelsen i detalj från sin balkong på Valhallavägen 38. Juristen presenterade sig med namn och titel och verkade inte det minsta uppskakad. Sammanfattningsvis gick det ut på att en galning iförd svart långrock och skidmössa med öronlappar just hade skjutit ner en stackars hundägare och hans hund. Nu sprang gärningsmannen runt i cirklar och  och skrek osammanhängande och anledningen till att juristen befunnit sig ute på sin balkong i flera graders kyla var att hans hustru led av astma och att cigarettrök hade en obehaglig förmåga att fastna i gardinerna: " Om polisinspektören undrar över den saken?" Så börjar Leif GW Perssons polisroman Mellan sommarens längtan och vinterns köld. En roman om ett brott; den första i en trilogi där andra delen har titeln Faller fritt som i en dröm och tredje En annan tid, ett annat liv. Den har stått väldigt länge i en hylla i stugan vid havet. Vet inte om jag någonsin kommer att läsa den. Men jag lyssnade på  Den döende detektiven i uppläsning av Peter Andersson och tyckte att den var väldigt bra. 

torsdag 16 juli 2015

Rockens roll

Lånad bild
Inte alls så tokig! Jag gillade inledningen och sträckläste sedan ända tills strax före slutet då det stod klart hur det skulle bli. I det längsta vägrade jag att tro det, men, men... så blev det. Synd, men det var riktigt roligt så länge det varade. Löjtnant Frank Hastings leder och fördelar arbetet med den mördade rocksångerskan Rebecca Carlton i Collin Wilcox´ polisroman, Kvinna funnen död. Originalets titel: Mankiller. Vilket var motivet - pengar, avundsjuka, svartsjuka eller hämnd? Frank Hastings och hans medarbetare ringar in dem, som skulle ha någon fördel av Rebecca Carltons död. Det visar sig att hennes familjeförhållanden är minst sagt aparta. Alla är omåttligt rika, men ingen tycker egentligen om den andre. Musikbranschen är också vansklig; det är tydligt. Många skulle gärna ha Rebecca Carlton ur vägen. Collin Wilcox skriver väldigt bildmässigt. Man ser alla scenerna väldigt tydligt för sig. Personteckningen är kanske inte den mest djuplodande, men det är roligt att följa polisernas resonemang i utredningen. Manhattanserien - de stora deckarna i det lilla formatet. Kvinna funnen död är översatt av Peter Lindforss.