Mrs Ganapathys blygsamma triumf

Ugglan & Boken: Novellresan juli: Indien

Första Indien - novellen: Mrs Ganapathys blygsamma triumf. Av Manjula Padmanabhan

Redan klockan sex på morgonen har mrs G tagit det första av tre dagliga bad. Nu sitter hon och grubblar över sin hopplösa yngsta dotter. De två äldsta har skött sig exemplariskt och är därtill mycket vackra. De har gift sig med bra män och fått trevliga, välartade barn. Men den yngsta. Hon har envisats med att flytta från hemmet i Madras till Bombay för studier. Hon har klippt håret väldigt kort - som en igelkotte - och bär jeans och säckiga skjortor. Vilken indisk man vill ha en sådan hustru? Mrs Ambu en barndomsväninna till mrs G har två söner som studerat i USA. Nu har de återvänt till Indien för att skaffa sig indiska hustrur. Ryktet går; det köps dyrbara sariblusar, smycken och sandaletter. Mrs G:s hem blir en sorts sambandscentral. Mödrarna preparerar sina döttrar, men ingen tänker på mrs G:s yngsta i sammanhanget. Förväntningarna trissas upp. Alla kommer att träffas vid en bröllopsmottagning. Då visar det sig att den yngste, mest attraktive unge mannen har funnit sin brud i Bangalore. Mrs Ambu har alltså bara en son att visa upp och den sonen vill ha en modern hustru. Och plötsligt kommer mrs Ambu att tänka på Anjalie, mrs G:s yngsta. Skulle Anjalie vilja träffa mrs Ambus äldste son? Mrs G:s svar känns bra både för henne och läsaren.

Översättare: Boel Unnerstad

Ur Kärlek, uppror och kardemummakärnor. Berättelser från Indien. Tranan 2001

Tropiska fiskar

Doreen Baingana, Tropiska fiskar
I fin översättning av Boel Unnderstad.
Bokförlaget Tranan 
 
Tre flickor, Patti, Rosa och Christine varvar sina berättelser från tiden efter Idi Amin i Uganda.
Genom dem får man en bild av familjens historia med en frånvarande fader och en mor som främst ägnade sig åt fadern så länge han levde, det vill säga innan han drack ihjäl sig.
Man anar också vad som  förorsakade hans fall.
Flickorna gick på internatskola. Patti beskriver hungern hon upplevde  i de lägsta klasserna.
De äldre flickorna fick åka hem då och då och ta med sig förnödenheter tillbaka.
Religionen tillmättes stor betydelse, men påverkade naturligtvis flickorna i olika hög grad.
Patti, till exempel, blir frälst och kommer att bli något av hemmadotter.
Christine, den yngsta,  får det största utrymmet alltifrån det första kapitlet när hon som liten smyger sig in i föräldrarnas sängkammare (förbjudet område!) och går igenom moderns smycken och fantiserar kring dem och föräldrarnas förhållande. Det är fint skildrat.
Det absolut starkaste avsnittet i boken har rubriken  Ett tackbrev. Rosa skriver ett brev till den före detta pojkvännen David som smittade henne med HIV. Det är  personligt men ger också en historisk återblick på aidsepidemins utbrott i Uganda
Christine flyttar sedan till ett annorlunda liv i Los Angeles där hon tjänar så mycket pengar att hon kan shoppa allt hon varken vill ha eller behöver. Hon är ensam, främmande och vilsen. Förundrad iakttar hon kulturskillnaderna. Men frågan är om hon vunnit mera än hon förlorat?
Efter åtta år återvänder hon hem och finner allt oförändrat. Utom hon.
Tropiska fiskar är en debut som gör mig nyfiken på nästa alster av Doreen Baingana.
Ingrid  tipsade mig om Tropiska fiskar.