Förklädd

I Förklädd skildrar Shusei Tokuda sitt treåriga förhållande med den unga Junko Yamada som till varje pris vill bli författare. Hennes stora förebild är franska Colette. I romanen, som Tokuda skriver tio år senare kallas hon Yoko och den äldre, framgångsrike författaren Yozo. Hon har ett havererat äktenskap bakom sig och tre barn som hon lämnat bort. Yozo blir snart hennes lydiga redskap. Hela romanen andas en yttre och inre oro. Yoko åker iväg utan att meddela sig med Yozo och han blir orolig och svartsjuk. De far omkring och bor på olika ställen för kortare eller längre tid, de äter på fina restauranger, de åker taxi oavbrutet. Yoko träffar ständigt nya män - och gamla bekantskaper - och Yozo är svartsjuk och lider. Yoko förvånar sig över Yozos blinda passion. Yozo läser den japanska översättningen av En dåres försvarstal och franska naturalister. Han är den stillsamme iakttagaren av mänskligt beteende. Deras förhållande väcker uppseende i omgivningen och de figurerar i tidningsspalterna. De ingår ett skenäktenskap för att gjuta olja på vågorna. Måltider, kläder och tyger noteras, vilket är mycket intressant. Det västerländska börjar göra insteg. Damen vid floden, Sayama Sayoko, är en äldre geisha med egen inrättning. Hon blir Yozos förtrogna. Nya konstklubben och arbetarförfattarna är konkurrerande rörelse. Yozo hamnar mitt emellan. Mögel - Tokudas första bok i serien handlade om frun. Förklädd handlar om älskarinnan. Den gamle mannen med det svaga hjärtat får uppleva att en ung poet uppvaktar "hans" Yoko och hon agerar som om Yozo vore hennes pappa. Ett riktigt slitigt förhållande för ett svagt hjärta och ibland tänker Yozo att det skulle vara skönt att vara av med Yoko och att få lite lugn och ro. Jag tyckte mycket om den här boken också inte minst för det kulturhistoriska och för Yozos passion som faktiskt gör den intellektuelle, framgångsrike författaren i det närmaste dum. Är denna besatthet kärlek?

En smakebit på søndag

"Yoko och Isshiki var ofta på besök tillsammans i arbetsrummet hos Yozo där han satt i sin ensamhet om kvällarna - hon vardagsklädd i en fiskfjällsmönstrad matt sidenkimono med blågrön och blåsvart tråd och till det en färggrann tvärrandad sidenjacka - han som vanligt oklanderligt klädd med håret  elegant bakåtstruket och för det mesta med Harold Lloyd - glasögonen; hustruns minnesplakett som han hela tiden hade haft stående framför sängen hade han nu ställt i altaret och hans tillfälligt försvagade hälsa hade blivit lite bättre. Hustruns plötsliga död upplevde han som om husets bärande bjälke oväntat hade brustit. Det var hon Kayoko som hade räknat med att bli ensam kvar och alltid oroat sig för hur det skulle bli när Yozo dog men Yozo var också rolig för sin hälsa och hade därför tänkt samma sak men den familj som helt oplanerat blivit till hade aldrig varit någon garanterad succé utan innebar i stort sett att två otrygga själar hade råkats och sedan hade de på något vis tagit en dag i sänder." 

Från sidan 21 i Förklädd av Shusei Tokuda

En smakebit på søndag går ut på att vi delar med oss av det vi just läser. Utan spoilers, förstås! Den här veckan är det Sofie på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR