Inte av denna världen

Yaa Gyasi är en ghanansk - amerikansk författare som blev mycket lovordad för sin första roman Vända hem. Inte av denna världen kom ut 2020 i översättning av Inger Johansson och handlar om flickan Gifty och hennes familj; mamma, pappa och storebror Nana som är en lovande basketspelare. Mamma är mycket religiös; Gifty vet inte vad hon ska tro, men brottas hela tiden med frågan även när hon arbetar som doktorand i neurovetenskap på Stanford. Hon diskuterar kreationism och evolution med sina studiekamrater. "Men det är falskt detta motsatsförhållande, denna tanke att man nödvändigtvis måste välja mellan vetenskap och religion", svarar hon sig själv. "Båda blev värdefulla för mig, men till slut har båda var för sig svikit sitt syfte att klargöra och skapa mening." Kronologin är bruten. Författaren blandar uppväxt, studietid och nutid, men det är på inget sätt svårt att följa. Modern bryter upp och flyttar från Ghana till Alabama med barnen och fadern kommer efter. Efter en tid står inte fadern ut i Alabama utan flyttar hem till Ghana. Gifty kommer att göra ett besök i Ghana men det känns inte hemma för henne. Modern - som i Giftys dagbok kallas SM = svart mamba - arbetar och sliter för familjens uppehälle. Nana kallas Buzz i dagboken som Gifty skriver som brev till Gud. Nana blir narkoman efter att ha behandlats med smärtstillande efter en idrottsskada. Modern lider av återkommande depressioner. Gifty kommer att studera neurovetenskap, det svåraste av allt. Hon vill lära känna hjärnans hemligheter. Nana är skälet till att Gifty börjar forska: begäret i relation till självkontrollen. Nana blir Giftys studieobjekt men hon kommer inte riktigt åt vad som rör sig inuti hans huvud. Gifty har inte många vänner. Det vill hon inte ha heller. Hon umgås allra mest med sina möss. Familjen möter rasism men det är inget de fäster så stor uppmärksamhet vid. Gifty är noga med att hon är forskare; inte kvinnlig, svart forskare.  Under läsningen kommer en Gifty väldigt nära och en fäster sig vid den kämpande flickan och unga kvinnan. De imponerande kunskaperna i neurovetenskap har en vän som är forskare hjälpt henne med avslöjar hon i sitt tack. Jag läste väldigt gärna den här boken som jag tycker lever och andas.  

Titel: Inte av denna världen

Orig:s titel: Transcendent Kingdom

Författare: Yaas Gyasi

Översättare: Inger Johansson

Förlag: Norstedts

Tryckår: 2020

Antal sidor: 280

Vända hem

Den ghanansk - amerikanska författaren Yaa Gyasi har skrivit Vända hem, en fantastisk roman som skildrar slaveriet alltifrån de första slavskeppen från Afrika till Amerika på 1700 -talet och dess återverkningar fram i modern tid. Detta berättas genom en mängd olika människors öden. Generationerna avlöser varandra; karaktärerna är många men de får utrymme nog för att göra dem levande och engagerande. Två halvsystrar, Effia och Esi, som inte vet om varandras existens, får representera Guldkusten i Afrika respektive slaveriets amerikanska Södern. Effia stannar kvar och Esi säljs som slav och skeppas över Atlanten tillsammans med mängder andra människor under vidriga förhållanden. När de sedan kommer fram får de slita hårt i en miljö de inte känner till och utan att ha ett språk. De hamnar på bomullsfält och i kolgruvor och i sinom tid i Harlem där sentida ättlingar till Esi kämpar för arbete och en plats i samhället. Särskilt besvärligt är det för kvinnorna. Blandäktenskap är dömda att misslyckas. Romanen handlar om identitet, ras, klass, genus, utanförskap och främlingskap. Men det finns också stark kärlek i Vända hem. Romanen är mycket intressant, välskriven och lättläst. Jag är särskilt förtjust i karaktärsskildringen och den värme med vilken Yaa Gyasi tecknar sina gestalter. Vända hem fungerar som historielektion också.

Feministsommar

Splittrad familj i förskingringen

Komma och gå av Taiye Selasie, född i London 1979 av nigerianskt och ghanesiskt ursprung, handlar om Kweku Sai, framstående läkare från Ghana. Han bygger sig en tillvaro i Boston med allt vad som tillhör en framgångsrik amerikansk familj. Hans vackra hustru Fola föder honom tre vackra begåvade barn och som en sladd efter tio år  Sadie, som är en vacker flicka men utan speciell begåvning. Komma och gå börjar med Kwekus död i hjärtinfarkt i trädgården i Ghana medan hans andra fru, som heter Ama, ligger och sover. Vid femtiotre års ålder har Kweku lämnat sin välordnade amerikanska tillvaro och flyttat hem till Ghana. Fola står ensam med sina barn. Två av dem skickas till hennes rike bror i Liberia för att han ska bekosta deras utbildning. Ett ödesdigert beslut, ska det visa sig. Äldste sonen, Olu, blir ortoped och sladdbarnet vinglar omkring i tillvaron och lever ett vilt liv. Alla fyra barnen är rotlösa och vilsna var och en på sitt sätt. De funderar över sitt ursprung och saknar fotfäste. Deras föräldrar har aldrig berättat om sina prespektive släkter. Deras förnekande av ursprunget drabbar barnen hårt. Tomheten och vilsenheten skildras väldigt inkännande. Barnen tycker naturligtvis att fadern svikit dem, men moderns handlande ifrågasätts också. Tre fjärdedelar av boken läste jag i rasande fart, men slutet, när familjen samlas för att begrava Kweku,  är jag tveksam till. Tror jag. Ska fundera lite på hur det skulle kunna ha varit istället.
Komma och gå är Taiye Selasies debutroman.

Afrikansk sommarläsning

I den utmärkta tidskriften Karavan 2013:4 läser jag om Chimamanda Ngozi Adichie, född 1977 i Nigeria. Hennes föreläsning om vikten av många berättelser har blivit mycket uppmärksammad och här presenteras den för första gången på svenska. CNA menar att en enda berättelse inte kan vara den enda om ett land och ett folk. Det behövs många berättelser. Hennes senaste bok Americanah kommer i Månpocket i juli. Det är en brett upplagd roman om ras, klass och kärlek. Det blir utmärkt sommarläsning. Tillsammans med Komma och gå av Tayie Selasie, född i London 1979,  med nigerianskt och ghananskt ursprung. Den kommer också i Månpocket i juli.
En tredje afrikansk bok som jag skulle vilja läsa i sommar är Inte längre hemma av Chinua Achebe, Bokförlaget Tranan 2014, en fristående fortsättning på Achebes klassiska debutroman Allt går sönder. Tredje delen, Arrow of God, kommer troligtvis ut på svenska på Bokförlaget Tranan under 2014. Achebe föddes 1930 i Nigeria och dog 21 mars 2013 i Massachusetts. "Mannen som förändrade vår syn på Afrika - till minne av Chinua Achebe" är titeln på Stephan Larsens läsvärda artikel i Karavan. Det blir flera afrikanska berättelser enligt CNA:s recept.