Bergtagen

Nu har vi läst Bergtagen (1913 - 1924) av Thomas Mann i läsecirkeln. Vi hade sommaren på oss och det var bra. Den tog tid. Av olika skäl; bland annat långa vindlande meningar och invecklade filosofiska resonemang. Jag läste Karin Boyes äldre översättning från 1929 men hade även Ulrika Wallenströms nya översättning (2022) till hands. Jag hade gärna velat köpa den, men det visade sig att den är helt slut på förlaget. På Bokbörsen finns 2 ex. Den ena kostar 950 kr och den andra 1 500! Varför Bonniers inte vågat sig på ett nytryck är en gåta. I varje fall är jag glad att vi läste och diskuterade den. Tillsamman med bokens huvudperson Hans Carstorp reser en mot sanatoriet i Davos i Schweiz och njuter av det vackra alplandskapet. Året är 1907. Han ska hälsa på sin kusin, den samvetsgranne, plikttrogne militären Joachim Ziemssen. Mötet med alla patienter, läkare och övrigt tjänstefolk tycks mig som en beskrivning av ett menageri. Thomas Mann tar gärna fasta på groteska detaljer är ibland riktigt elak. Bergtagen är betydligt roligare än en föreställer sig. Hans Carstorp är en föräldralös, lite gubbig ung man som står under beskydd av en äldre släkting och fosterfar, konsul Tienappel. Han är ingenjör och skeppsbyggmästare. Det är en lång resa från Hamburg till Davos särskilt som besöket är tänkt att endast vara i tre veckor. I matsalen finns sju bord vart och ett reserverat för ett visst sällskap enligt en viss rangordning. Siffran sju återkommer ofta i romanen; sju kapitel; sju år. Hans Carstorp häpnar över all den goda maten som serveras bittida och sent. Kusinen presenterar honom för alla efter hand som de dyker upp. Hovrättsrådet Behrens är en mäktig man; den diskussionsglade italienaren Lodovico Settembrini, tycker Hans Carstorp  liknar en positivhalare i sina gulrutiga byxor. En gåtfull kvinna med kirgisögon, madame Claudia Chauchat, irrriterar Hans Carstorp otroligt genom att slänga igen dörren till matsalen med en skräll. Han slås också av hur kallt det är i rummen och får veta: "Här fryser vi inte!" Förkyld får en naturligtvis inte vara på ett sanatorium. Hans Carstorp kommer ganska snabbt in i rutinerna och kommer att uppskatta stunderna i den förträffliga ligg/vilstolen där en sveper in sig i en varm pläd enligt visst schema. Den judiske jesuiten Naphta representerar en ny föreställningsvärld och Hans Carstorp får ännu en som "tävlar" om honom utöver Settembrini. Själv tycker han mestadels ingenting vilket kan förvåna. Möjligen känner han av sin ungdom, 24 år. De andra är åtskilligt äldre. Som läsare kan en bara förvåna sig över Thomas Manns bildning och kunskaper inom de mest skilda områden. Tiden är föremål för många reflektioner. Hans Carstorp tappar tidsuppfattningen och kommer att stanna i hela sju år. Jag slog igen böckerna fast besluten att försöka skaffa nyöversättningen och läsa om. Somligt har fastnat direkt men jag räknar med att en omläsning skulle öppna mina sinnen för nya intryck. Associationerna går på många håll; Dante, Goethe, Virginia Woolf. Det finns oerhört mycket mer att säga om den här romanen. Ellen Mattsson har skrivit ett efterord. Jag tycker att Bergtagen var en läsupplevelse. Det var inte alla i vår lilla bokcirkel som höll med. Väldigt konstigt.

Titel: Bergtagen

Författare: Thomas Mann

Översättare: Karin Boye, Ulrika Wallenström

Förlag: Forum; Albert Bonniers förlag

Tryckår: 1929, 2022

Antal sidor: 964

Kris

Karin Boyes roman Kris från 1934 kom 2017 ut i ny utgåva på Lindelöws bokförlag. Den har begåvats med inte mindre än två förord; ett ifrån 2015 av litteraturprofessorn Birgitta Holm och ett senare från 2017 av biskop emeritus Lennart Koskinen. Helt klart kan en behöva vägledning. Nog för att det tog emot i början men plötsligt lossnade det och det resulterade i att jag fick omvärdera Karin Boye, som inte varit min förtjusning tidigare. Kris blev en ögonöppnare. Karin Boye hade varit i Tyskland och gått i psykoanalys och blivit influerad av det. Hon hade lyssnat på Hitler och blivit en stark motståndare till fascism och despoti. Hon hade dessutom fått möjlighet att leva ut sin homosexualitet. Det var här hon träffade Margot Hahnel som senare kom efter till Sverige och levde med Karin Boye i sju år till KB:s självmord 1941. Ingen av deras gemensamma "vänner" erbjöd hjälp eller tröst varpå MH tog livet av sig strax efter KB:s begravning. Karin Boye var mycket influerad av av Elin Wägner och kretsen kring Tidevarvet. Hon kom också att vara aktiv vid bildandet av tidskrifterna Clarté och Spektrum. Det var under Clarté-tiden hon mötte Leif Björk som hon under två år var gift med. Den åtta år yngre Josef Riwkin trägffade hon under arbetet med Spektrum och med honom hade hon en kärlekshistoria som varade i ett år under tiden som hans hustru väntade barn. Kris handlar om Karin Boyes religiösa kris och upptäckten av homosexualiteten. Romanen tilldrar sig i Stockholm på 20 - talet. Karin Boyes alter ego Malin Forst går på Södra seminariet. Där går också Siv Lindvall som Malin blir förälskad i. Siv får aldrig veta något om detta och Malin vet att hennes kärlek är omöjlig särskilt sedan hon sett Siv tillsammans med en man. Men kärleken kan ha ett värde i sig och Siv växer som ett träd inom Malin. Kärleken till Siv öppnar hennes ögon för naturen. Plötsligt ser hon hur vackert det är längs vägen hon går varje dag. Malin känner sig utanför men ändå nära sina klasskamrater. Kris är en elevroman vilket inte är så vanligt vid den här tiden. Den inramas fint av en början och ett avslut i seminariets kapell med religiösa bilder på väggarna som Malin Forst sitter och ser på. Vid slutet av seminarietiden har hennes gudsbild förändrats och hon tolkar bilderna helt annorlunda. När jag började läsa romanen hade jag väl samma syn på KB som grundats på 50 - talet  som en människa som ständigt befann sig i ångest och kval; religiösa och moraliska bryderier. Men den andra sidan av henne glömdes bort. Hon var utåtriktad och samhällsengagerad och deltog i debatten och var en omtyckt uppläsare av egna och andras dikter. Och hon värdesatte spektakel och gyckel. Vem är jag? Vem är Gud? Och Kärleken? Unga har i alla tider funderat kring dessa frågor varför Kris kan läsas än idag. Det är ju så med klassiker.  

I natt gick Gud under

I natt gick Gud under.
Kanske var det ett tomt namnskal, som gick under.
Men namnskalet drog makter som var dödens.
Jag kastar det.
Jag ser tingen. De erkänner inte sina namn.
Jag kastar deras namn.
Jag står alldeles ny på stranden av ett hav,
och samvetet är inte längre mitt.
Jag kastar det.
Viljan till liv har gjort mig naken.
Viljan till liv har gjort mig seende.
Vad som än kommer skall jag möta med nakna,
seende ögon.

Titel: Kris

Författare: Karin Boye

Förlag: Lindelöw förlag

Tryckår: 2017

Antal sidor: 220

Tisdagsutmaningen v. 19: Rymden & stjärnorna

Ugglans och Bokens Tisdagsutmaning v. 19:      Rymden, stjärnorna

 

Önskenatt

1. ... ty hela den tysta, tysta natten
är hela den vida, vida rymden
alldeles full av min enda önskan
citatet är utgångspunkt för den sittande statyn - poeten Boye.
Peter Linde gjorde statyn som invigdes 13 september 1980.
Den finns i Huddinge i närheten av Paradistorget alldeles bakom Sjödalsgymnasiet.

2. Att se stjärnor på ljusa dagen: förvandling och försoning i August Strindberg En blå bok, doktorsavhandling av Astrid Regnell

Astrid Regnell inleder med att ställa frågan om Strindberg var helt galen eller bara lite vardagstokig. Så tar hon avstamp i texter ur någon av de 365 uppsatserna om en sida i varje del av En blå bok. En vanlig andaktsbok innehåller också 365 texter, en för varje dag. Strindberg brottades med religionen i denna bok som tillkom sent i hans liv. Alkemin betraktar han också som en religiös livsåskådning.

 3. Vintergatan   av Zacharias Topelius

Och nu är lampan släckt och nu är natten tyst och klar
och nu stå alla minnen upp från längst försvunna dar
och milda sägner flyga kring som strimmor i det blå
och underbart och vemodsfullt och varmt är hjärtat då.

De klara stjärnor skåda ned i vinternattens glans
så saligt leende som om ej död på jorden fanns.
Förstår du deras tysta språk? Jag vet en saga än
jag har den lärt av stjärnorna och vill du höra den? 

----  

I rörelse

 I rörelse

Tänk om den mätta dagen ändå är störst.
Och den bästa dagen släcker ens törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men fetischeringen av lidande är beklagansvärd.

Att förlägga mening till utsatthet,
är kanske viktigt för den som är poet.

Men att manas till uppbrott av den som sitter tryggt
upplevs lätt hånfullt av människor på flykt.

Skriv om, skriv om. Den nya dagen gryr.
Deras fantasier om oss har gått överstyr
 -------------
I kommentaren säger Athena Farrokhzad om sin dikt I rörelse att den är skriven av en som älskar Karin Boye.

Athena Farrokhzads skrivande är intertextuellt. Hon går ständigt i dialog med andra författares texter i sitt skrivande. - Jag tänker på mig själv som en läsare,
och på min litterära verksamhet som en läsares skrivande, säger hon.

Alternativ till Nyårsklockan

Alternativ till Alfred Tennysons Nyårsklockan. Agnes Lidbecks förslag.

Evighet

En gång var vår sommar
en evighet lång.
Vi strövade i soldagar
utan slut en gång.
Vi sjönk i gröna doftande
djup utan grund
och kände ingen ängslan 
för kvällningens stund.

Vart gick sen vår evighet?
Hur glömde vi bort
dess heliga hemlighet?
Vår dag blev för kort.
Vi strävar i kramp,
vi formar i strid
ett verk, som skall bli evigt  -
och dess väsen är tid.

Men än faller tidlösa
stänk i vår famn
en stund då vi är borta
från mål och namn,
då solen faller tyst
över ensliga strån
och all vår strävan syns oss
som en lek och ett lån.

Då anar vi det villkor
vi en gång fick:
att brinna i det levandes
ögonblick,
och glömmer det timliga,
som varar och består
för den skapande sekunden,
som mått aldrig når.

K Boye 

Världspoesins dag

Idag firas Världspoesins dag.
Inte vet jag om det är därför som man i Svenskan kan läsa  en mycket intressant artikel om två så väsensskilda om än samtida författare som Karin Boye (1900 - 1941) och Artur Lundkvist (1906 - 1991). Trots alla olikheter har de mycket gemensamt. De tillhör båda vänstern - Karin Boye den intellektuella Clarté - överklassvänstern och Artur Lundkvist  "klasskampens autodidakter med proletär bakgrund". Artikelförfattaren, Barbro Gustafsson Rosenqvist, Uppsala Universitet,  har doktorerat på Karin Boye. I Att skapa en ny värld (1999) undersöks tre teman hos Karin Boye som inte tidigare undersökts; samhällsengagemanget, kvinnosakskampen och den djuppsykologiska kunskapen. Artur Lundkvist hade också kunskaper om djuppsykologi och var mycket Freud - orienterad medan Karin Boye också påverkats av Jung.
Båda hade rörelsen som ett tema. Lundkvist rörde sig utåt mot en utlevelse, medan Boyes rörelse ledde inåt mot inlevelse.  Artur Lundkvist förknippar man ju med primitivism och kraftfull livsbejakan. Vilddjuren som hos Boye hålls på avstånd med den tända elden som också ger värme och gemenskap tycker Lundkvist finns inom oss och ska släppas lösa. Detta och mycket annat skriver Barbro Gustafsson Rosenqvist om i sin understreckare

I rörelse
Den mätta dagen den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställetn, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Ur Härdarna (1927)


(Jag vill skrika ut livets fröjd)
Jag vill skrika ut livets fröjd och skratta med en stark käft.
Jag vill ragla rusig, drucken av livsfröjdens överflöd.
Jag vill sjunga höga visor i tider då skörden är god och hjärtana överfulla

Jag vill mumla om alltings fåfänglighet i stunder av bitterhet och trötthet
mumla svårmodigt som en septembervind i regntyngda träd.

Jag vill smeka marken med min hand och komma den att blomma och utstråla ljus.

Jag vill dikta om dagar som ännu icke framfötts ur morgnarnas röda sköten.

Artur Lundkvist (1926) 

samhällsengagemang, kvinnosakssträvan och djuppsykologisk insikt. - See more at: http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=891&area=&typ=pm&na=disputation&lang=sv#sthash.ldzsBrA4.dpuf

samhällsengagemang, kvinnosakssträvan och djuppsykologisk insikt. - See more at: http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=891&area=&typ=pm&na=disputation&lang=sv#sthash.ldzsBrA4.dpuf

samhällsengagemang, kvinnosakssträvan och djuppsykologisk insikt. - See more at: http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=891&area=&typ=pm&na=disputation&lang=sv#sthash.ldzsBrA4.dpuf

I sin doktorsavhandling behandlar Barbro Gustafsson Rosenqvist tre teman i Karin Boyes författarskap: samhällsengagemang, kvinnosakssträvan och djuppsykologisk insikt. Dessa tre teman hos författarinnan har inte tidigare undersökts ingående. - See more at: http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=891&area=&typ=pm&na=disputation&lang=sv#sthash.uLOfWerv.dpuf

I sin doktorsavhandling behandlar Barbro Gustafsson Rosenqvist tre teman i Karin Boyes författarskap: samhällsengagemang, kvinnosakssträvan och djuppsykologisk insikt. Dessa tre teman hos författarinnan har inte tidigare undersökts ingående. - See more at: http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=891&area=&typ=pm&na=disputation&lang=sv#sthash.uLOfWerv.dpuf

Fröknarna von Pahlen IV och V

Fröknarna von Pahlen IV. Porten vid Johannes
En märklig, mörk bok. Det känns som att irra runt i en dyster skog utan några gläntor. Petra och Angela bor i en våning vid Johannes kyrkogård. Petras ungdoms trolovade, Thomas Meller, har kommit hem efter många år utomlands. Han möter den unga Angela och ser i henne en ljus variant av Petra.
Ett gäng unga "konstnärer" lever ett utsvävande liv. En del är mer eller mindre öppet homosexuella. Både Agnes von Krusenstjerna och hennes man David Sprengel är ogillande på den punkten.
En hel del antisemitism kan också förvåna.
Liksom ett omfattande avsnitt om Bondetåget som inte känns som författarinnans eget. Det var det förmodligen inte heller.

Fröknarna von Pahlen V. Älskande par
Här är stämningen ljusare. Men så är det midsommar också.
Man firar en hednisk fest - herrskap och tjänstefolk - med midsommarstång och dans och den ljusa sommarnatten vakar över flera älskande par.
Ibland är förbindelserna av det mera olyckliga slaget. 
Men säger Agnes von Krusenstjerna - "Kärleken är inte för betraktarna. Hos allt jordiskt liv
driver kärleken till handling och åtbörd..." 
Kärleken är inget för de rädda. Det gäller att älska helt och utan förbehåll. 
Detta budskap förefaller mig en aning diskutabelt. Är det kärlek det gäller, egentligen? Agnes von Krusenstjerna var romantiker; maken realist och man tror att han friserat vissa kärleksscener till det mera handfasta.
Den sexuella utlevelsen i dessa båda titlar är påfallande. 
Och utgivningen stötte mycket riktigt på patrull. Det är 1933 och konservativa vindar från Europa har nått även Sverige.
Herrar Karl - Otto och Tor Bonnier ansåg att de hade ögonen på sig. 
De krävde strykningar som inte Agnes von Krusenstjerna gick med på. Hon lade in sig på psykiatrisk klinik istället. 
Det blev det lilla förlaget Spektrum som gav ut Porten vid Johannes och Älskande par. Recensionerna uteblev ända till 1934 då Karin Boye skrev en försiktigt positiv anmälan

Kolterjahn om Boye

Mycket lägligt fick jag Jessica Kolterjahns bok om Karin Boye från biblioteket.
Den bästa dagen är en dag av törst är titeln. Den behandlar Karin Boyes tid i Berlin januari - oktober 1932 och "är en fri litterär fantasi om ett år i Karin Boyes liv".
I Berlin kämpade Karin Boye med Dödsmakterna och den dåliga ekonomin.
De pengar hon inte hade gick åt till psykoanalysen för dr Walter Schindler och senare Lene Lampl.
Och resten lånade hon ut. Sedan fick hon skriva tiggarbrev till förlagen och försöka driva in sina fordringar på bl. a. Josef Riwkin, med vilken hon hon hade ett destruktivt förhållande.
Det var enbart ekonomin som tvingade hem henne till Sverige.
Jessica Kolterjahn skildrar ömsint Karin Boyes ångest, ensamhet, rädsla och skam.
Hon är mycket påläst och respektfull utan att därför väja för det svåra. 
Karin Boyes förhållanden med män fungerade aldrig. Äktenskapet med den sympatiske Leif Björk tog snart slut. Men de förblev vänner resten av livet. Karin Boye påbörjade ett antal analyser men av olika skäl avbröt hon samtliga. Den sista för dr Lene Lampl tog slut enbart på grund av att Karin Boye måste åka hem av ekonomiska skäl. 
Men innan dess hade Lene Lampl hunnit råda henne att  bejaka sin homosexualitet och arbeta på att bli kvitt sina skamkänslor. 
I Berlin fanns det damklubbar och kaféer där kvinnor träffades. På Silhouette träffar Karin Boye den sköra fågellika Margot Hanel som snart blir mycket betydelsefull för henne. Och Margot blir direkt beroende.
Jag läste Jessica Kolterjahns roman om Karin Boyes år i Berlin med stort intresse. De flesta namn hade jag aktuella. Pia - Kristina Gardes båda böcker Karin Boye och människorna omkring henne. En fotobok.
och Karin Boye .Okända brev och berättelser kompletterade Den bästa dagen är en dag av törst alldeles utmärkt.
Omslagsbilden på Jessica Kolterjahns bok är tagen av Anna Riwkin - Brick, syster till redaktören för Spektrum Josef  Riwkin.

HERMIA har också läst 

Vapenlös mot livets makter

Av en händelse observerade jag detta oemoståndliga tillfälle att för det första få se ett levande församlingsbibliotek med nära nog 100 år på nacken
och för det andra höra författaren och skådespelerskan Pia - Kristina Garde berätta om sin nya bok om Karin Boye, Karin Boye. Okända brev och berättelser.
2011 kom hennes förra bok, Karin Boye och människorna omkring henne.
Den byggde på  ett till vissa delar okänt material.
Pia - Kristina Garde har forskat om Karin Boye i nästan 40 år. Hon har träffat många människor som känt Karin Boye; hon har fått ta del av unikt brev- och dagboks- och bildmaterial och nu har det blivit en bok till också utgiven på  ellerströms förlag.
Boken är uppdelad efter de olika adressaterna.
Här finns brev till modern Signe Boye, brodern Sven Boye, Gunnel Bergström (Gunnar Ekelöfs hustru) och litteraturprofessorn Victor Svanberg, till exempel.
Vännen Barbro Alving har fått vara med trots att det inte finns något brev till henne.
Litteraturvetaren Paulina Helgesson har också sammanställt en brevsamling av Karin Boye, Ett verkligt jordiskt liv (2000).
Men, som Pia - Kristina Garde säger, här saknas många brev som finns med i Karin Boye. Okända brev och berättelser.

Jarl Hammarberg, konstnär och musiker, sjöng till eget gitarrackompanjemang flera tonsatta dikter, bl. a. Jag vill möta, som han tonsatt själv

Karin Boyes rum

Bilden är lånad

På Fullersta Gård utanför Huddingen invigdes idag Karin Boyes rum och den permanenta utställningen Klädd i resdräkt.
De flesta utställda föremålen tillhör Karin Boye - sällskapet. De har flyttats från kommunalhuset i Huddinge till Fullersta Gård och görs därmed tillgängligare för allmänheten.
Här finns bl. a. de berömda pinnstolar

som Karin Boye använde när hon satt och skrev i Villa Björkebo  i närheten av Fullersta Gård under åren 1915 till 1927.
Här finns hennes skrivmaskin, resväskorna

och två smäckra ljusstakar med raka smala ljus samt Karin Boyes akvareller.
Jarl Hammarlund sjöng till eget gitarrackompanjemang egna och andras tonsättningar av Karin Boyes dikter, främst ur Härdarna (1927).Därefter blev det diktläsning av
Karin Boyes brorsdotter, Moa Boye.

Fullersta Gård beskrivs som "en mötesplats med konst kultur och kafé".
Och det är väl värt ett besök.

Reselektyr

Senaste numret av Vi läser 2013 : 2 april - maj innehåller flera intressanta artiklar och många lästips.
Den bästa artikeln är skriven av Martin Gelin (som annars gjort sig känd som författare till Den amerikanska högern) och handlar om Alice Munro.  Han har rest till Huron County och sökt efter den skygga författarinnan men fått nöja sig med att besöka hennes uppväxtstad, Wingham och tala med folk som känner henne. I Crossroads, en diversehandel i Clinton, kan man köpa signerade böcker av Alice Munro. Med jämna mellanrum går affärsinnehavaren Marilyn Tyndall hem till den 82 -åriga Alice Munro och låter henne signera så många böcker hon orkar med.
Marilyn Tyndall låter sig inte bevekas. Hon är förbjuden att avslöja var Alice Munro bor.
Här finns också en anmälan av Tree Houses.  Fairytale Castles in the Ail av Philip Jodidio. Taschen förlag 2012. Några helt fantastiska bilder på trädhus illustrerar.
Man får veta att författaren Jessica Kolterjahn går i psykoanalys åt Karin Boye i sin nya roman Den bästa dagen är en dag av törst.
Inte visste jag heller att Joyce Carol Oates även skriver poesi! Men jag kan inte säga att jag blir förvånad.
Mörker och ömhet heter dikturvalet som nu finns på svenska.
I april kommer Karin Boye: okända brev och berättelser utgiven av 
Pia - Kristina Garde.
Lindelöws bokförlag satsar också på en nyutgivning av Kallocain och Astarte

... ty hela den tysta, tysta natten
är hela den vida, vida rymden
alldeles full av min enda önskan

citatet är utgångspunkt för den sittande statyn - poeten Boye.
Peter Linde gjorde statyn som invigdes 13 september 1980.
Den finns i närheten av Paradistorget alldeles bakom Sjödalsgymnasiet.

Önskenatt

Om någon stjärna lossnar
och segnar vit genom luften,
då fyller hon, sägs det, var bön, som når
den korta glimrande banan.

Jag väntar och väntar. Det är april,
en ljum och lyhörd natt i april,
då gräset växer och stjärnorna lyssna  -
de gå så lugna i natt sin väg,
och ingen enda snavar och faller!

Men om jag somnar, så gör det allsintet:
sliter en stjärna sig lös i natt,
så måste hon känna min bön, var hon sjunker,
fastän jag sover  -
ty hela den tysta, tysta natten
är hela den vida, vida rymden
alldeles full av min enda önskan!

Ur diktsamlingen Moln

Karin Boye-rummet

Det var den stängdaste och låstaste dörr jag någonsin träffat på!
Nej, vill man se Karin Boye - rummet i Huddinge kommunhus får man traska hem och göra en virtuell rundvandring HÄR.
Ingenting om eventuella visningar eller öppettider eller så.
Aningen snopet, faktiskt.