Ny uppl. av Japans historia

Historiska media

Om en verkligen vill lära känna ett land ska en lära sig något om dess språk och historia. Språket hänger så nära ihop med kulturen och i ett land som Japan trampar en bokstavligen och bildligen omkring i historian dagligen. 2007 kom den första utgåvan av Japans historia. 2018 kom en ny upplaga. Thomas Ekholm är en av författarna. Han undervisar i det äldsta Japans historia i Lund och är doktorand i japansk historia och kultur vid Göteborgs universitet. Han forskar också om téceremonin. Ingemar Ottosson har bott flera år i Japan; han är biträdande professor i historia vid Högskolan i Kristianstad och undervisar i modern japansk historia vid Lunds Universitet. Den nya upplagan av Japans historia är lättare att ta till sig. Stilen är bättre liksom papperskvaliteten vilket gör att det är lättare att urskilja texten på de små kartorna. Styckeindelningen är lite förändrad; den kronologiska översikten är uppdaterad från 2006 - 2017 och litteraturförteckningen har kompletterats med 25 - 30 nyare titlar. Förordet har omarbetats. Textinnehållet är till största delen detsamma, men ett kapitel med nutidshistoria har tillkommit. Jag kan tycka att det var lite kort. En känner författarnas auktoritet och egna intresse av landet. Därför är Japans historia tilltalande och lätt att läsa. Och direkt spännande. Visst är det många främmande namn, men texten lättas upp av insprängda diktstycken eller citat ur annan litteratur. Det som förvånade mig lite var att samurajerna inte alltid var de obrottsligt lojala män en hade trott dem vara. Nej, de bytte sida lite hur som helst. Många intriger och mycket fulspel var det. Inte ens familjemedlemmar gick säkra när det rörde sig om makt och pengar. Ett flertal religioner har också lämnat spår i Japans historia. Författaren Endo Shusakus roman Tystnaden som filmades 2016 skildrade några portugisiska jesuiters grymma öden i Japan. Sverige och Japan har haft förbindelser alltsedan 1600 - talet. Linnés lärjunge Carl Peter Thunberg gjorde sig känd på flera sätt i Japan under 1700 - talet.  Trotzig, en svensk fotograf, japanolog, författare och etnograf  bodde med sin man i Japan i 30 år, lärde sig téceremonin och ikebana och gjorde mycket för relationerna mellan Sverige och Japan. Hon blev den som förde téceremonin till Sverige och på Etnografiska museet finns många exempel på föremål hon skickat hem. Jag kunde tänkt mig någon liten rad om henne i Japans historia.  Edita Morris, en annan svenska, skrev Hiroshimas blommor och samlade in massor av pengar till atombombens offer som hennes son kommit hem ifrån kriget och berättat om. Det är också japansk nutidshistoria. Ingen utav dem nämns ens i litteraturförteckningen. Japan är världens tredje största ekonomi och att det är ett helt fascinerande land framgår tydligt i Japans historia, som också kan användas som referens när en läser japansk skönlitteratur. Hello Kitty och Pokémon är bara lök på laxen. 
Historiska media 2018

Helgfrågan v. 34

Mia i Mias bokhörna: Vilken faktabok är du sugen på?

Lätt som en plätt. Denna kom med posten idag ifrån Historiska Media.

Ny utökad upplaga som sträcker sig fram till och med 2017. Författare: Ingemar Ottosson och Thomas Ekholm

Bonusfrågan: Vilket är ditt bästa weekendtips?
Jag vill gärna gå på museum med barnbarnen och göra skogspromenader och läsa böcker och (kanske) sparka lite fotboll.

Historisk fest i Kyoto

Idag, 22 oktober,  firas Jidai Mitsuri i Kyoto i Japan. Det är en historisk festival som påminner om tiden när Kyoto var huvudstad i Japan. Tusentals människor deltar klädda i tidstrogna dräkter.  Jidai Mitsuri har firats årligen sedan 1895 när Kyoto firade den 1 100 - åriga tillblivelsen  av det kejserliga  Kyoto "Heian-Kyo"

(平安京, fredliga tiders huvudstad). Kyoto var Japans huvudstad från 794 efter Nara, som varit huvudstad från 710, till 1868, när Tokyo (東京 = östra huvudstaden) blev huvudstad. Men detta finns inte reglerat i någon lag och många anser att Kyoto fortfarande är Japans huvudstad. Och än idag kröns kejsaren i Kyoto. Festivaltåget går ifrån parken vid kejserliga palatset  till Heian- shinto Shrine.
Kyoto är för övrigt byggt efter gammal kinesisk stadsplanering, vilket innebär att staden kan liknas vid ett stort schackbräde. Gatorna går till stora delar i öst–väst, nord–sydlig riktning. 
Jag tror att jag får lägga Japans historia av Ingemar Ottosson i kundvagnen.