En smakebit på søndag

"Jag var fortfarande mycket ung, endast av en majsplantas ålder, ändå hade jag redan upplevt modern undervisning och vetenskap. De hade skänkt mig en välsignelse vars skönhet var bortom all beskrivning. Rektorn på min skola sa en gång till min klass: "Era lärare har givit er en mycket bred allmänbildning, mycket bredare än den som erhålls av studenter på samma nivå i många europeiska länder." Naturligtvis fick det mitt bröst att svälla. Jag hade aldrig varit i Europa, så jag visste inte om det som rektorn berättade var sant eller inte. Men eftersom det behagade mig, bestämde jag mig för att tro på honom. Och dessutom var alla mina lärare födda och utbildade i Europa. Det kändes inte rätt att misstro dem. Mina föräldrar hade överlämnat mig i deras vård. Bland de bildade folkgrupperna, européer och indos, ansågs de vara de bästa lärarna i hela Nederländska Ostindien. Så jag var tvungen att lita på dem. "

Från sidan 10 i Människornas jord av Pramoedya Ananta Toer.

En smakebit på søndag är en läsutmaning som går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers förstås. Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

En smakebit på söndag

 "På eftermiddagen en helg i mars reste sig Dewi Ayu ur graven efter att ha varit död i tjugoett år. En pojke som vallade får blev väckt från sin middagssömn under ett pagodträd, kissade i sina kortbyxor, och hans får for iväg mellan gravstenarna som om en leopard släppts lös bland dem.  Alltihop började med ett oväsen vid en gammal grav med en namnlös gravsten och knähögt gräs, som alla kände till som Dewi Ayus grav. Hon hade dött vid femtiotvå års ålder men levde nu igen efter att ha varit död i tjugoett år. Hädanefter visste ingen hur man skulle beräkna hennes ålder."

Från sidan 13 i Skönhet är ett sår av den indonesiske författaren Eka Kurniawan

Läsutmaningen En smakebit på söndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Naturligtvis utan spoilers. Den här veckan är det astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger som håller i trådarna. 

Fler smakebitar HÄR

Tigermannen

En enda gång har Mameh sett den vita tigern lämna broderns, Margios, kropp. Men ofta skymtar hon de gula ögonen. Margios farfar hade också förmågan att hysa tigern inom sig. Fadern stod utanför. Margio älskar sin förtryckta, förslavade mamma, Nuraeni, och hatar sin far, Komar. Nuraeni har gifts bort med Komar som sextonåring. Inte för att hon ville det men för att fäderna bestämde det så. Komar har skaffat en spis och några kokkärl, men de har inget hus att bo i så de bor vid en vägg bakom ett hus. Senare tar Komar Nuraenis vigselring och säljer den så att han kan skaffa ett skjul till familjen. Han arbetar som frisör men tjänar inte mycket. Ganska ofta går Margio hemifrån för att undvika att slå ihjäl sin far. Så småningom träffar han en flicka som han tycker mycket om och tänker sig ett fortsatt liv tillsammans med. Modern har plötsligt levt upp på ett mirakulöst sätt. Hon väntar också barn och får en liten flicka som visar sig vara föga livskraftig. Komar har blivit svårt sjuk och bunden till sängen. Mameh går helt naturligt in och sköter om honom. När sanningen om sakernas rätta förhållanden kommer i dagen grusas alla Margios planer. Den vita tigrinnan tar över och katastrofen är ett faktum. Eka Kurniawan är en indonesisk författare som skrivit den fascinerande romanen Tigermannen. Läsaren möter människor i ett fattigt samhälle; deras liv och trosföreställningar. Den magiska realismen för tankarna till Garcia Marquez. Eka Kurniawan skriver romaner, noveller och filmmanus samt är en flitig bloggare. Han räknas som en av de starkaste rösterna på dagens internationella litteraturscen. Han föddes 1975 och tog examen i filosofi vid universitetet i Yogyakarta. Skönhet är ett sår blev hans stora litterära genombrott 2016. Det blev den första indonesiska roman som nominerats till Bookerpriset. Tigermannen blev också nominerad. Ett annorlunda, spännande författarskap som jag nyfiket kommer att följa.

Titel: Tigermannen

Författare: Eka Kurniawan

Översättare: Stefan Danerek

Förlag: Nilsson

Antal sidor: 233

En smakebit på søndag

"Eftermiddagen när Margio dödade Anwar Sadat var Kyai Jahro förnöjt upptagen med fiskarna i sin damm med inget annat sällskap än de saltstänkta dofterna som blåste in mellan kokospalmerna och höga toner från havsbruset, resterna av en storm som kröp förbi sjögräs, eldkronor och korallbuskar. Kyai Jahros damm låg i en vanskött kakaoplantage där frukterna var så smala och torra att de mer påminde om chilipeppar än kakao. Plantagen var bara till nytta för fabriken som kom och lade beslag på bladen varje eftermiddag. En å som vimlade av ormhuvudfisk och ål rann genom plantagen, och ån omgavs av ett träsk som tog upp överflödet av vatten när den svämmade över. En kort tid efter att plantagen hade gått i konkurs hade det börjat komma folk som markerade ut odlingsmark i träsket. De rensade bort vattenhyacinterna och de täta snåren av vattenspenat, och planterade ris. En av dem var Kyai Jahro."

Från sidan 7 i Tigermannen av Eka Kurniawan

En smakebit på søndag är en läsutmaning som går ut på att vi delar med oss av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Den här veckan är det mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheteen som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR.

Vindspejare

Agneta Pleijels debutroman, Vindspejare, kom ut 1978. Hon berättar om hur hon börjar skriva en bit för varje dag tills det börjar gå av sig själv. Hon reser till Paris och skriver där och hon åker också till Java och skriver där. Vindspejare är en roman om hennes släkt och den utspelas till stora delar i Indonesien, eller Nederländska Indien som det hette då. Berättelsen är en blandning av fakta och fiktion, drömmar och minnen. Kronologin är uppbruten. Vissa händelser går inte att belägga och då får fiktionen fylla i. Abel och Oskar är bröder. De är väldigt olika. Oskar är den som vill komma  sig upp i världen. Abel vill måla. Oskar reser ut i världen och hamnar på Java dit han också lockar Abel. Abel är förlovad med Estrid som får stanna hemma och vänta och vänta. Abel möter den vackra Lientje, som är kontorist på Oskars mäklarfirma. Hon blir mormor till berättarjaget och Abel morfar. Si kallas berättarjagets mor; uppvuxen i Surabaya. Hon och dottern åker tillbaka till Java efter många år och finner sig vara ägare till inte mindre än fem hus varav ett är morfars och mormors hus. Si förvånar sin dotter genom att plötsligt fråga efter avräkningen på 54 års hyresintäkter. Men det finns inte många rupier att hämta. Förvaltaren har fört ett utsvävande liv. Vindspejare är en livfull, färgrik och sinnlig roman som är svår att göra rättvisa åt. Flera i den tidigare släkten får sina öden dokumenterade. Vindspejare berättar också en del av Indonesiens historia med holländska kolonisatörer, revolution och rysk ockupation. Agneta Pleijel har fått många priser; bl. a. Lagerlöfpriset och Övralidspriset.

En smakebit på søndag

Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser Enda regeln: Inga spoilers!

Nilssin förlag

"På eftermiddagen en helg i mars reste sig Dewi Ayu ur graven efter att ha varit död i tjugoett år. En pojke som vallade får blev väckt från sin middagssömn under ett pagodträd, kissade i sina kortbyxor, och hans fyra får for iväg mellan gravstenarna som om en leopard släppts lös bland dem. Alltihop började med ett oväsen vid en gammal grav med en namnlös gravsten och knähögt gräs, som alla kände till som Dewi Ayus grav. Hon hade dött vid femtiotvå års ålder men levde nu igen efter att ha varit död i tjugoett år. Hädanefter visste ingen hur man skulle beräkna hennes ålder." från sid 13 i Skönhet är ett sår av den indonesiska författaren Eka Kurniawan. Fler smakebitar HÄR