Vem var Dagmar Lange?

Jag visste inte så mycket om Sveriges svar på Agatha Christie, vår första deckardrottning Maria Lang, Dagmar Lange, när jag satte igång att läsa 
Maria Lang. Vår första deckardrottning av 
Lena Lundgren och Lisbet Wikner.  Nu har jag fått veta en del om den krävande divan och författaren Dagmar Lange som hatade Strindberg och älskade Wagner; som var en utmärkt, engagerad lärare; sedermera lektor vid Nya Elementarskolan för flickor i Stockholm. Hon undervisade i svenska och historia och fann ett stort nöje i att leda unga människor till klassikerna. Dagmar Langes doktorsavhandling handlade om den homosexuelle filosofen Pontus Wikner. Hennes första deckare, Mördaren ljuger inte ensam hade också ett homosexuellt motiv och Maria Lang låter huvudpersonen leverera ett försvarstal för den samkönade kärleken. Det spekulerades mycket om Dagmar Langes egen sexuella läggning, men hon lär ha förklarat att ingen kunde leva med henne som hade så speciella vanor och älskade tystnad och ensamhet. Hon hade gjort dag till natt och när hon satt i Nora och skrev om somrarna ville hon inte ha något sällskap. Men när det blev dags för kräftskiva i augusti ringde hon sina vänner och meddelade: "Nu vill jag umgås!" Dagmar Lange föddes 1914 och dog 1991. Med obegripligt stora skulder! Tiden gick och att hon inte var med på tåget. Hon stelnade som människa och drog sig undan. Hennes 42 deckare glömdes mer och mer. Nora stad hade inte ens lust att bekosta en staty av henne så då gjorde konstnären det själv. Deltagandet vid hennes begravning var beklämmande litet. Många självklara personer fanns inte där. Men gott och väl 20 år senare börjar man komma ihåg igen. Norstedts ger ut några av Maria Langs deckare igen och Mördaren ljuger inte ensam blir film. Nora stad anordnar stadsvandringar med besök på de olika brottsplatserna.
Jag har lärt mig en hel del om Maria Lang under läsningen, men jag undrar ändå: Vem var Dagmar Lange? Jag kanske ska läsa självbiografin Vem är du? : Dagmar Lange eller Maria Lang?

Loppisfynd

Siden sammet(1964) av Maria Lang. Mord i modevärlden. Den elaka, förmögna Veronica Thorén hittas död bland fina tyger och modeller i Syateljé Asta. Unga Maria Melander är den enda som bebor det stora huset med många rum och hemliga utrymmen. Ingen sörjer den döda, som varit lika obarmhärtig och gnidig som rik. Christer Wijk, som just friat till sin fästmö hovsångerskan Camilla Martin i syateljén och valt såväl material som modell till bröllopsklänningen, blir tvungen att åka tillbaka.
Jacques är frilansande modetecknare med skumma bisysslor. Han blir nästa offer. Trots att Christer Wijk har ett fåtal möjliga mördare har han vissa problem med att få ihop det hela. 
Siden, sammet, trasa, lump är mycket lättläst och enkel att läsa några rader i, lägga ifrån sig och göra något annat för att sedan ta tag i igen. Mycket lämplig i tider när det egentligen inte finns någon lästid.
Nr 87 i Bokklubben vår bok 1968. Norstedts förlag. Rolf Lagerson gjorde omslagsbilden.

 

Langs debut

Maria Langs debutroman, Mördaren ljuger inte ensam, kom 1949.
Dagmar Lange (1914 - 1991)  var litteraturvetare, lektor och deckarförfattare.
Jag har inte läst så mycket av Maria Lang och definitivt inte denna förrän nu.
Och jag blev glatt överraskad. Ett och annat begrepp känns föråldrat och Puck Ekstedt är lite väl klämkäck och hurtig men på det stora hela tycker jag att romanen håller. Och den är mycket välskriven.
Bergslagsmiljön är kärleksfullt skildrad. Författarinnan är mån om sina manliga karaktärer. Kvinnorna är vackra och nyckfulla - på något undantag när.
Morden äger rum på en ö i en sjö i Bergslagen. Miljön är alltså begränsad och antalet inblandade är ursprungligen tio. Kommissarie Christer Wijk, skärpt och elegant, har liknats vid lord Peter Wimsey.
Maria Lang själv  har vissa likheter med Agatha Christie. 
Ett plus är personförteckningen i början av boken.

Klävitt, klävitt! Hoho, hoho!

Det är ugglor i mossen. Deckare från 1974 av Maria Lang (Dagmar Lange 1914-1991),
Ugglor förekommer normalt inte på mossar, men detta är undantaget som bekräftar regeln.
En död man hittas i Alntorpsmossen utanför Skoga (Nora). Mord? Olyckshändelse? Eller litet av varje? Den ståtlige kriminalkommissarien Christer Wijk grubblar.
Den lömska stämningen kring mossens revlar och slamkanaler tränger igenom allt obekymrat pladder i boken. Och det räddar anrättningen som blir riktigt njutbar.
Pedagogen Dagmar Lange försitter inte ett tillfälle att lära ut lite nyttigheter, som t. ex. skillnaden mellan pors och skvattram. Bondepraktikan och Jeremias i Tröstlösa är två andra ledmotiv i boken. Däremot lyser Pontus Wikner med sin frånvaro. Dagmar Lange disputerade annars med en avhandling om honom 1946.