Visar inlägg med etikett Asakusa. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Asakusa. Visa alla inlägg

måndag 31 oktober 2016

Från det ena till det andra

Vi började dagen med att släpa resväskor från Asakusa till Ueno. Därifrån tog vi shinkansen till Kanazawa. Vi hade köpt bentolådor med picklade saker, ris och gud vet allt vad där fanns i till lundh. Tyvärr fick jag inga pinnar att äta med så det blev lite skämmigt, men vad gör en? Vad drar vi för lärdom av detta? Jo nästa gång åker de egna pinnarna med. Tack och lov hade vi förstånd nog att ta taxi från
stationen till Kikunoya ryokab. Vi hade aldrig hittat det lilla stället på en bakgata in i ett litet prång mellan två andra hus. Taxichauffören var vänlig och snäll och frågade efter adressen flera gånger och tog sedan fram en egen karta.
Dessutom pekade han på den lilla lilla öppningen mellan två hus där vårt ryokan ligger. Klockan var redan tre när vi kom hit, men vi satte in våra saker och
pilade iväg till den fantastiska Kenrokuen - trädgården som ligger alldeles intill det här boendet. Träd, vatten, sten och mossa; helt underbart. Där träffade vi också den store haikuförfattaren Basho. Efter det letade upp de gamla samurjkvarteren i Nagamachi  som verkligen var en upplevelse i lyktskenet.

onsdag 7 januari 2015

Främlingar

48-årige Hideo Harada skriver manus för ett filmbolag. Han har alldeles nyligen på egen begäran skilts från sin hustru och son.Han har flyttat in på sitt kontor i en sjuvåningsbyggnad som i övrigt verkar nästan helt obebodd. Båda föräldrarna dog när Hideo var 12 år. Han har inte upplevt villkorslös kärlek någon gång senare i livet. Under ett teaterbesök möter han en man som påminner om fadern och när mannen bjuder hem Hideo finner han att mannens hustru är en kopia av hans mor. Paret är i trettioårsåldern. De bor i Asakusa, en av de äldre stadsdelarna i Tokyo. Hideo besöker föräldrarna med jämna mellanrum. Flickvännen Kei och flera andra börjar oroa sig för Hideos alltmer avtärda utseende och grönaktiga blekhet. Själv tycker han sig se sin vanliga spegelbild. Här någonstans blir allt lätt surrealistiskt. Någon eller några tillhör en annan värld.  Författaren Taichi Yamada är född 1934 och bor i Tokyo, i Asakusa. Han skrev filmmanus innan han blev författare på heltid. Främlingar kom ut i Japan 1987 och i Sverige 2009 i översättning av Eiko och Yukiko Duke på Natur & Kultur.  Japansk skräck i originalpocket står det på omslaget. Kusligt är det förvisso då och då, men skräck, nej.  Jag läser Främlingar som beskrivning av ett sinnestillstånd. Det som talar för det är det tomma huset, tomma gator, tomma parkeringsplatser, tomma tunnelbanevagnar, och så vidare. Ensamhet, tomhet och brist på kärlek är det som format Hideo Harada. Taichi Yamada fick det prestigefyllda Yamamote Shugoro Prize för Främlingar "for best human-interest novel".