Visar inlägg med etikett Hiroshima. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hiroshima. Visa alla inlägg

måndag 31 december 2018

Jorden är vårt hem

Edita Morris, född Toll, tillbringade en del av sin barndom hos mormor i Gualöv utanför Kristianstad. Resten av tiden blev det Stockholm. Hon var ganska egensinnig redan ifrån början och den första självbiografin, Tvångströjan, börjar helt brutalt "Fan! Det stinker!" Kokerskan har bränt vid steken. Klassmedvetandet finns tidigt med. Hon får inte leka med arbetarungar och hon förstår inte varför. Bönder är inte mycket bättre än arbetare. För någon månad sedan kom det ut en innehållsrik biografi om Edita Morris, Jorden är vårt hem. Författaren Edita Morris och hennes tid skriven av japankännaren Monica Braw. Edit ser bra ut, är tämligen välbeställd och blir populär i innekretsarna i Stockholm. Hon gifter sig med Ira Morris, son till ambassadören Ira Nelson Morris. Ira Morris är väldigt förmögen. De får en son, Ivan, som blir Edits ögonsten och hon hans. Vilket dock inte hindrar att han skickas till olika internat. Edita Morris har alltid rest mycket och nu har hon fått en reskamrat.  Hon har en affär med konstnären Nils Dardel, som ofta förekommer i makarna Morris franska hem Nesles. Makarna Morris lever ett rörligt liv i alla avseenden. När sonen Ivan kommer hem och berättar om atombombens förödande verkningar i Hiroshima känner Edita Morris att något måste göras. Ira och Edtia Morris reser till Hiroshima för att se med egna ögon. Resultatet blir att de bygger Tröstens hus, ett vilohem för de överlevande, särskilt då de s. k. hibakusha som diskrimineras av sina egna landsmän. Ira och Edita Morris åtnjöt ett högt anseende i Hiroshima. Edita blev också som första kvinna i världen hedersmedborgare i Hiroshima. Edita Morris började på Dardels uppmaning att skriva romaner. Men det var först när hon skrivit Hiroshimas blommor 1959 som hon slog igenom med besked. Boken tilldelades Albert Schweitzer Prize for Humanitarianism 1961. Den har blivit såväl opera som film och översatts till 39 språk. Pengarna som drogs in på boken gick till engagemanget för Hiroshima. Ira Morris dog 1972 och det blev rena katastrofen för Edita M. Sonen Ivan dog också under 70 - talet. Edita Morris levde till 1988.
Monica Braws biografi känns ibland lite rörig. Hela samtiden ska ju med. Dessutom får jag en känsla av att Monica Braw inte är helt förtjust i sin huvudperson. Hon har också en del att invända mot Edita Morris och de faktauppgifter hon lämnat. Men jag har fått veta mycket jag inte visste tidigare om Edita Morris som stod långt åt vänster men levde som en kapitalist. Ännu mer fick jag veta om Ira Morris som här fick träda fram ur skuggorna. Och det är intressant att läsa de båda självbiografiska böckerna Tvångströjan och Sjuttioåriga kriget också.

torsdag 3 november 2016

Vackert väder i Hiroshima

En strålande solig dag i Hiroshima, företrädesvis i Memorial Park och museet. Vi såg bilder, lyssnade på  människor som mindes den 8 augusti 1945 och som på olika sätt blivit offer för atombomben. Vackra monument hedrade de döda barnen och studenterna som offrat sina liv. Stundtals var det väldigt trångt i museets utrymmen och en undrar hur det är under högsäsong. Vi mötte en fredsdemonstration med mottot aldrig ett nytt Hiroshima. På hemvägen testade vi att åka spårvagn. Det är alltid intressant att se var en hamnar och hur en bär sig åt för att betala för sig. Vi landade emellertid direkt utanför vårt boende och hade listat ut att enhetstaxan var 160 yen. Vi bor nu mera hotellikt. Skönt med en vanlig säng och en helt vanlig dusch. Hotellfrukosten är en salig blandning av japansk och europeisk buffé med allt ifrån misosoppa och pickles till scrambled eggs och kokta prinskorvar. Riktigt bröd, smör och ost "saknas".
Kvällens middag blev en upplevelse på ett ställe i Hiroshimas nöjeskvarter som heter Koshida och är specialiserade på okonomiyaki; ett mellanting mellan omelett och fylld pannkaka. Kallas också Japans pizza. Okonomiyakin ligger kvar på den varma plåten och en hackar åt sig en bit i taget. Väldigt speciellt ur alla synvinklar.

onsdag 2 november 2016

D T Suzuki och Swedenborg


I Kanazawa föddes den store filosofen och författaren inom zenbuddhismen, D T Suzuki.  Bilden är lånad från filmen om honom. Han skrev också många böcker om zenbuddhism och arbetade som professor i USA. Han medverkade också till att sprida kunskap om buddhismen i Europa. Suzuki har påverkat psykologerna Erich Fromm och Carl Gustaf Jung. Suzuki kom också att intressera sig för Swedenborgs drömteorier och skrev en bok om honom:Swedenborg. A Buddha of the North. Suzuki levde mellan 1878 och 1966. Till hans minne finns nu ett
litet utsökt museum i Kanazawa indelat i tre avdelningar: exhibition, learning and contemplation. Träd, vatten och sten;lugnt vackert och vilsamt. I skogen omkring går stenbelagda stigar man kunde promera på. Suzukis många skrifter fanns att bläddra i också. Resten av dagen blev desto stimmigare. Flera timmar på ett Shinkansentåg, som inte ens erbjöd kaffe! Bentolådor hade vi köpt och smaskat i oss, men kaffet! När vi bytt Shinkansen i Shin-Osaka uppenbarade sig en änglalik varelse med en kaffevagn. Det räddade vår resa ända fram till Chisun Hotel i Hiroshima där vi nu ska tillbringa några nätter i vanliga sängar och med en vanlig hederlig dusch. Eftersom ingen vill hjälpa oss med takuhaibin, den utmärkta delivery servicen, som fungerade så bra 2013, så släpar vi nu med oss vårt bagage hela tiden. Hjälpen behöver vi för att papperen ska fyllas i på japanska.

torsdag 6 augusti 2015

Edita Morris och Hiroshimapriset

Idag för sjuttio år sedan släpptes en atombomb över Hiroshima av ett ensamt bombplan, Enola Gay, en B - 29 Superfortress. Förödelsen blev stor och återverkningarna sträcker sig fram till våra dagar. Tre dagar senare, den nionde augusti, bombades Nagasaki. I Japan hedras offren från dessa händelser tillsammans med tillresta dignitärer från ett hundratal länder. Människor som överlevt bomben, s. k. hibakusha, berättar sina minnen.Hiroshimapriset, ett av världens största fredspriser instiftades av makarna Edita och Ira Morris,  med  intäkterna från Edita Morris storsäljande roman, Hiroshimas blommor, som grundplåt. Edita Morris, född Toll,  hade svenskt påbrå och växte delvis upp hos sina morföräldrar i Skåne. Hon gifte sig med Ira Morris och levde societetsliv i olika delar av världen. Under vissa tider levde hon ihop med den svenske konstnären Nils Dardel och det var denne som uppmanade henne att skriva. Sonen, Ivan Morris, blev Japan - kännare och gifte sig med en japanska. Hans rapporter om konsekvenserna av bombningen av Hiroshima och Nagasaki kom makarna Morris att engagera sig för fred och mot kärnvapen. Monica Braw, professor i japansk historia och författare skriver på en biografi om Edita Morris, som levde mellan 1903 och 1988. Monica Braws doktorsavhandling, American censorship of the atomic bombings of Hiroshima and Nagasaki, handlar om bombningen liksom romanen Överlevarna. Hon har också skrivit dagens Under strecket i SvD, Litterär kamp mot nya atombomber. Läs hela HÄR

tisdag 6 augusti 2013

6 augusti 1945 kl 08.15

Den 31 augusti 1946 stod det så här i The New Yorker:

" The New Yorker this week devotes  its entire editorial space to an article on the almost complete obliteratrion of a city by one atomic bomb, and what happened to the people of that city. It does so in the conviction that few of us have yet comprehended the all-but-incredible destructive power of this weapon, and that everyone might well take time to consider the terrible implications of its use."

Sedan följde den amerikanske jorurnalisten John Herseys (1914 - 1933) intervju med sex människor som överlevt atombomben i Hiroshima 6 augusti 1945 kl 08.15. 31 000 ord. Upplagan sålde snabbt slut. Senare kom boken Hiroshima som blev en bestseller.
Hersey hade redan fått Pulitzerpriset för romanen Klockan i Adano 1944
Han företrädde den s. k. nya journalistiken, vilket innebar att journalisterna använde sig av skönlitterär berättarteknik för sina fackliga artiklar.