Halva Malmö består av killar som dumpat mig

Här hamnade jag en bit utanför min comfortzone. Av en händelse kom jag att låna hem e- ljudboken av Amanda Romares roman Halva Malmö består av killar som dumpat mig. Och det dröjde inte länge förrän jag var helt fast. Inläsaren Fanna Ndow Norrby läser andlöst i rasande fart om den utlevande Amandas härjningar på Tinder; otaliga mer eller mindre misslyckade dejter på diverse stamställen i Malmö, överläggningar med vänninorna i Dr Peppar - gänget och deppandet i ensamhet. Amanda är 32 år och upptäcker att hennes jämnåriga bildat par och i vissa fall hel familj. Paniken slår till. Hon träffar biografvärden, dansaren, kriminologen, ingenjören, Lycksele - Lukas, med flera. Det blir sällan en andra dejt. Hon är inte så väldigt lyhörd och reagerar inte när någon av hennes dejter kalla henne påflugen. När dansaren plockat bort henne från Tinder blir hon fruktansvärt kränkt. Själv får hon väldigt dåligt samvete när hon dissar någon. Amanda Romare tar ut svängarna ordentligt. Inget mänskligt är henne främmande. 70% av killarna i Malmö har erektionsproblem, hävdar hon. Flickorna är väldigt misslynta. De vill ha mera sex. Och de saknar bad - boy - energin hos många av dem.  Fysiska för - och nackdelar redovisas ogenerat liksom alla slag av kroppsvätskor. Boken började med Amanda Romares eget dagboksskrivande. Jag blev lite överraskad men fångades snart av kraften och farten. När Bjäre - Emil, som är så noga med sina naglar, kommer in i bilden vädrar både Amanda och läsaren morgonluft. Och när han dubbas till bara Emil blir en jättelycklig. Tinderkontot avinstalleras men kontot få vara kvar. Jag kan bara säga Lycka till! och tacka för alla nya ord jag lärt mig och för Tinder - bekantskapen. Samtidigt tänker jag att jag nog aldrig läst boken. Uppläsningen på rätt dialekt gjorde definitivt mycket för Halva Malmö består av killar som dumpat mig.

Slugger

Slugger är Torbjörn Flygts tredje roman om Johan Kraft. Den första är Underdog; den andra Outsider. Johan är nu en vuxen man med egen juristbyrå. Han bor i en strandnära villa i Höllviken och har det gott ställt. Hustrun är också jurist och de har två barn; en son och en dotter. Sorgen efter den för tidigt bortgångna storasystern Monika följer honom ännu i medelåldern. Det är ett trauma han ständigt återkommer till. Modern är i livet och hon skildras med beundran och ömhet. Fadern får han till slut en viss kontakt med men honom har han inte mycket till övers för. Fadern övergav modern som fick fostra och försörja de två barnen efter bästa förmåga medan fadern bildar ny familj. Vid faderns död finner Johan att han har okända halvsyskon. Johans son, Sebastian, tar avstånd från sin far utan att Johan egentligen förstår varför. Tyvärr ser det ut som det dåliga far/son - föhållandet går i arv. Johan har ju gjort en klassresa och har kommit att tillhöra den klass han häcklar. Men någon grupptillhörighet känner han inte. Han funderar i långa monologer över klassen, samtiden och sig själv och undrar vart allt är på väg. Romanen tilldrar sig under tre midsommardagar. Här finns vemod och romantik; en underbar humor och självdistans. Kärleken och omtanken om mamma Signe som jobbat på Strumpan är rörande. Hon är irriterande och säger fel saker men hon är ändå "mossan". Jag har lyssnat till romanen i uppläsning av författaren själv vilket säkerligen tillförde en hel del. En gång rakt igenom och sedan hit och dit och fram och tillbaka. Det var riktigt svårt att skiljas ifrån den. Johan Kraft är en väldigt mänsklig människa och jag tror att han är mycket lik författaren själv. 

Titel: Slugger

Författare: Torbjörn Flygt

Förlag:Polaris

Antal sidor: 583

Marias tårar

Marias tårar kommer efter Jonny Liljas skuld och före Tiggarens hand i Olle Lönnaeus trilogi om Jonny Lilja. Vi känner igen poliskommissarien och ensamvargen Jonny Lilja och hans  kollega Eva Ström,  som i Marias tårar beslutar sig för att Jonny nog inte kan vara den kallblodiga mördare som de andra kollegerna är säkra på att han är. Varför sprang han annars från brottsplatsen när de andra kom? Jonny har verkligen råkat illa ut.  Han måste till och med be om hjälp av sin värsta fiende, Ratko Jokovic, som håller hela undre världen i Malmö i ett järngrepp. Nu har man hittat Ratkos närmaste man, Radovan, misshandlad och fastfrusen i isen. Jokovic misstänker att någon försöker göra honom rangen stridig. Jokovic är inte på gott humör. Till honom kommer Jonny, som goda grunder misstänker att de kanske jagar samma person? Jonny får som vanligt att par råsopar innan han får tala. Jonny är verkligen mycket ensam. Han är också mycket dumdristig och sticker huvudet i snaran flera gånger trots att jag säger nej. Höt! Marias tårar är lika spännande och bra som de övriga romanerna i serien om Jonny Lilja. Malmö stad är en av huvudpersonerna. Marias tårar är välskriven; människorna lever; här förekommen mycken dialog och den är ledig och naturlig. På något sätt fäster en sig vid den strulige Jonny. Han handlar inte sällan oöverlagt, men är ofta den som är på rätt spår. Och om Jokovic är hans fiende så har han två värdefulla vänner i tidningsmurveln Gollum och den omvände mördaren Lelle. Annars är det inte många Jonny Lilja kan lita på.

Titel: Marias tårar
Författare: Olle Lönnaeus
Förlag: Massolit
Tryckår: 2016
Antal sidor: 379

Clara

Vilhelm svarar på en annons om delad lägenhet i Malmö på Spångatan 32. Clara heter den 25 - åriga kvinnan som hyr ut,  De träffas i Folkets Park och pratar en stund innan de går till lägenheten som är ganska bohemisk. Ett villkor jag gäller. Vilhelm måste spela pojkvän åt Clara. Hennes förre pojkvän Marco förolyckades på balkongen och föll i gatan. Men det får Vilhelm inte veta förrän senare. Det är upprinnelsen till Jens Lönnaeus debutroman Clara.
Clara är gränslös och utlevande och hon är känd överallt, till exempel i Kollektivet. Vilhelm blir ganska fascinerad av Claras sätt att leva även om han inte alltid är intresserad av att delta i allt festande. Och snart upptäcker han vad hon håller på med både vad det gäller honom och sitt levebröd. Men Vilhelm accepterar allt. Han vill bli en annan människa och lämna det förflutna bakom sig. Han vill bli kvitt minnena av modern som stängde in honom i ett mörkt skåp som han fick dela med hushållsavfallet och en massa flugor. Clara kommer att göra det möjligt för honom att bli en annan Vilhelm. Det är mycket som förefaller Vilhelm mystiskt. Han talar med Claras bästa väninna, Karolin, och det kommer att stå henne dyrt. Det är mycket spännande och allt känns kusligt osäkert. Flera gånger får en veta att hjärnan klipper och klistrar och möblerar om ens minnen. En kan inte lita på varken sig själv eller någon annan. Och absolut inte på Valter. Malmö är mycket levande i den här romanen. Särskilt området omkring Möllevången. Malmö sägs vara en stad mycket bättre än sitt rykte. Medierna förstör bilden av Malmö. Men visst - där skjuts mycket. Personteckningen är kanske inte så djupgående. Vilhelm är konturlös och formbar som modellera och jag blir lite irriterad på hans sätt att rätta sig efter allt och alla. Särskilt då Clara. Men det är spännande rent psykologiskt, välskrivet och överraskande in i det sista. Jag tror på det här författarskapet.

Titel: Clara
Författare: Jens Lönnaeus
Förlag: Historiska Media
Tryckår: 2020
Antal sidor: 312

En smakebit på søndag

"Hon hanterar vinterkylan som om den vore en efterhängsen gatuhund. Hon tittar åt ett annat håll och fortsätter somvanligt. Allt hon har på sig är en alldeles för stor hoodtröja vars ljuva knappt täcker hennes tjocka, svarta hår och ovanpå den en kort fransjacka k skinn och mocka. Det är en sådan som indianer på film har. Den för stora tröjan hänger ner över ett par slitna jeansshorts, ur vilka det slicker ut två smala, bruna ben utan gåshud. Hon borde vara genomfrusen, men det är som om hennes sätt att ignorera årstiden har fått den att lämna henne ifred. Precis som en gatuhund när den inte får någon uppmärksamhet. December har tappat intresset för henne och gett upp. Jag låter blicken glida vidare utan att släppa mitt intresserade ansiktsuttryck, det som visar att jag lyssnar. Folkets Park är färglös som om den sjunkit in i en djup depression. Allt är grått. Allt är grått utom Clara. Vi är själva i parken hon och jag.

Från sidan 5 i Clara av Jens Lönnaeus

Läsutmaningen En smakebit på søndag handhas denna söndag av 
astridtherese på den norska bokbloggen betraktninger
Fler smakebitar  HÄR

Jonny Liljas skuld

I Jonny Liljas skuld möter en för första gången poliskommissarien Jonny Lilja.  Författaren Olle Lönnaeus skriver fram en antihjälte; 43 år; mager och blåögd, skild och med ett utvecklat spelmissbruk som försätter honom i en omöjlig skuld till en mäktig man i den kriminella världen. Det visar sig att det i förlängningen också kommer att gå ut över hans 16 - åriga adoptivdotter, Maria, förutom att det kostar honom själv ett finger. Jonny är en ensamvarg, men när Eva Ström gör sitt intåg på scenen anar läsaren att de kommer att bli ett bra team. Åtminstone sedan Eva Ström förklarat för Jonny att hon föredrar flickor. I Jonny Liljas skuld är Jonny sjukskriven och Eva ska (motvilligt) ha semester. Deras Wagner - älskande chef, Björn Bernhardsson, betraktar sina båda underlydande med vantrogen misstro. Varför kan de inte hålla sig lugna under sina respektive ledigheter? Fyra döda flickor har hittats i Furuboda, Barsebäck, Ribban och  Ravlunda. Ingen har anmält dem försvunna. Det gäller förmodligen människohandel och Jonny vet vem som troligen ligger bakom. Både Jonny och Eva tycker att polisen inte tar det här på allvar eftersom det gäller s.k. rumänska horor. Alltså sätter Jonny och Eva  till alla klutar var och en på sitt håll och de kommer fram till samma resultat. Jonny bor i en lägenhet på Kristianstadsvägen och han känner väl till sitt Malmö. Jonny Liljas skuld är lite rörigare än del tre i serien, Tiggarens hand. Det känns som om den gapar över lite för mycket. Uppläsaren är inte fullt så lyckad heller; inte dålig alls, men inte så bra som Christian Fex. Nu väntar del 2, Marias tårar.

Titel: Jonny Liljas skuld
Författare: Jonny Lönnaeus
Uppläsare: Mats Eklund
Förlag: Hör Opp! 
Utgivningsår: 2014

Tiggarens hand

Olle Lönnaeus är journalist på Sydsvenskan. Han är också författare till en rad kriminalromaner. Eftersom jag länge tänkt läsa något av honom laddade jag på måfå ner Tiggarens hand att ha som promenadsällskap. Det visade sig vara en fullträff. Tiggarens hand tilldrar sig i Malmö. Någon som säger sig representera Bröderna skall rensa upp i staden och börjar med några romer. Ett par sysslolösa invandrarungdomar kastar brandbomber på parkerade bilar och i den ena bilen syns plötsligt silhuetten av en man i baksätet. En av pojkarna, Amir, blir helt förfärad och kommer att plågas av sitt dåliga samvete. Ibrahim, en gammal "blind" man sitter på en bänk i närheten. Han ser, hör, luktar och vet mycket om vad som tilldrar sig omkring honom. Jonny Lilja, polis sedan många år och hans kollega Eva Sköld får det hett om öronen. En skottlossning vid Järnkajen; flera döda människor på olika ställen får polischefen Bill Lundström att bli stressad. Jonny Lilja har dessutom en del egna demoner att brottas med. Maria, hans adopterade dotter, ska just fylla 18 år. Båda saknar sin döda ex - hustru respektive mor. Jonny Lilja har naturligtvis användbara kontakter lite varstans i samhället. En journalist, som kärleksfullt benämns "Gollum", har en osviklig näsa vad det gäller brott och olyckshändelser. Han är alltid först på plats. Karl Genström alias "Kaggen" äger en bilverkstad och ogillar egentligen polisen, men gör undantag för Jonny Lilja. Han har också en del information att tillföra om han är på det humöret. Kriminalinspektör Ulf Holm är brottsplatsundersökare. Han är självgod och en välutvecklad fullblodsrasist i ständig strid med Eva Ström. Förutom att Tiggarens hand är väldigt spännande är det särpräglade persongalleriet väl beskrivet. Dialogen är otvungen och miljön levande. Olle Lönnaeus skriver om samhällsproblem och hans kunskaper om polisarbete verkar tillförlitliga. I Tiggarens hand förekommer flera fäder som sviker på olika sätt. Någon misshandlar fysiskt; en annan psykiskt. Jonnys egen far, juridikprofessorn Magnus Lilja, kan räknas till dessa fäder. Uppläsare är Christian Fex. Hans malmöitiska passar utmärkt i sammanhanget och han läser väldigt bra. Detta är del tre i en serie om Jonny Lilla och Eva Ström. Den första romanen i serien heter Jonny Liljas skuld; del två Marias tårar.

Titel: Tiggarens hand
Författare: Olle Lönnaeus
Förlag: Bokförlaget
Uppläsare: Christian Fex
Utgivningsår: 2018

Flickorna Suell

Flickorna Suell är en roman av Annie Åkerhielm. Den skrevs 1920 och tilldrar sig i Malmö. Tekla och Ella Suell är döttrar till änkemannen Thomas Suell. Flickorna är tysta och bleka och strängt religiösa. Fadern tycker att stämningen i hemmet är tråkig och tryckt. På en bjudning träffar han den unga, föräldralösa och levnadsglada Dika Löwenkrona. Hon har motvilligt tagits om hand av en faster, som hela tiden är nervös för vad hon kan tänkas ta sig till. Dika är systrarna Suells raka motsats. Alla håller andan när Thomas Suell gifter sig med Dika. Hon är glad som en lärka och njuter av makens rikedomar. Ella Suell går sin väg och Tekla gör äntligen något som hon kunde ha gjort långt tidigare. Hon blir sjuksköterska i Lund. Här möter hon dr Åkesson som är en skicklig kirurg och trygg bondson. Som naturvetenskapsman möter han Theklas ångest över de själar hon anser gå förlorade utan att ha mött Gud där de ligger i sina sjuksängar. Malmö ställs emot Lund i Teklas värld. Hon längtar efter vattnet. Thomas Suell älskar verkligen sin hustru med en uppoffrande, osjälvisk kärlek. Och Dika ser och förstår äntligen. Släktens gamla tanter är ganska roliga på sitt sätt. Thomas Suell och dr Åkesson är två män att sympatisera med. Men de unga flickorna är alltför mycket av typer för att riktigt leva. Det är som vanligt inget fel på språket men jag tycker att romanen känns aningen daterad. Jag tycker att jag läst flera mycket bättre romaner av Annie Åkerhielm.

Titel: Flickorna Suell
Författare: Annie Åkerhielm 
Förlag: B. Wahlströms bokförlag
Tryckår: 1934
Antal sidor: 270

Barndomsliv och diktning

Lånad bild

1921 gav Sveriges författarföreförening ut en festskrift med titeln Innan vi började. Den tillsammans med en vårfest skulle samla in pengar till stöd åt behövande författare. Tjugosex författare lämnad sina bidrag. En av dem var författarinnan Annie Åkerhielm. Två andra var Sven Hedin och Verner von Heidenstam. Gemensam nämnare: Mer eller mindre uttalade sympatier för nazismen. Men det var det ju ingen som visste något om då.
Annie Åkerhielms far, den visionäre socialdemokraten Nils Herman Quiding, byggde 1874 ett hus åt familjen i Malmö. Tomtpriserna var billiga liksom byggandet. Åt ene hållet hade de almarna på Norra promenaden; på det andra hållet låt järnvägen och kanalen. Alldeles intill låg Petri kyrka. Föräldrarna var båda idealister, men de delade inte själva idealen. Fadern huserade på ovanvåningen och modern och de båda flickorna på första våningen. På övre våningen fanns också ett rum åt en ogift moster. Fadern lät också bygga ett sommarhem på den så kallade gårdejorden mellan Malmö och Arlöv. Huset kom att ligga på de sanka strandängarna mellan järnväg och hav. Det var opraktiskt och fantasifullt men Annie hade en läsplats i körsbärsträdet. I trädgården fanns det flera bord där flickan kunde ha sina manuskript, penna och bläck. Annie älskade solnedgångarna över havet och åskvädren. Hon kom också att älska de skånska bokskogarna, djurlivet, folklivet, lantlivet och herrgårdslivet hos vänner och bekanta. Till barndomsminnena hör också två tvillingmostrar och två originella fastrar. Annie gick aldrig i skolan utan undervisades hemma. Hon hade inga vänner och det berodde nog mycket på hennes blyghet. Den äldre systern, som också hade undervisats hemma, var betydligt mera social. Modern avskydde vardagssysslorna i hemmet men bar sina plågor med jämnmod. Annie Åkerhielm skildrar däremot de små, viktiga opretentiösa göromålen med stor respekt. De är nödvändiga och betydelsefulla. Modern älskade musik och konst och var varmt religiös och en "oförskräckt fritänkerska". Viktor Rydberg var familjeskalden framför andra. Annie Åkerhielm anser att den isolerade uppväxten bidrog till att hennes författarskap blev försenat. Hon tackar Författareföreningen för uppslaget att minnas ursprunget eftersom det är viktigt att komma ihåg. 
Den här berättelsen platsar på nr 1 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV Läs en novell som tilldrar sig vid havet.

Rich boy

Natur&Kultur

I Rich Boy, en omdiskuterad roman av Carolina Ringskog Ferrada - Noli, är mormor Gully  född på 20 - talet. Hon blir känslomässigt förfrusen frusen när mannen omkommer och hon måste försörja fyra barn på egen hand. Familjen rasar på den sociala stegen. Dottern Marianne är jagsvag och ömhetstörstande och lyckas skaffa sig en man, Kaj, som är en charmerande psykopat. I detta avsnitt händer det mest traumatiska i hela boken. Marianne uthärdar inte utan hamnar på Beckomberga. Gång på gång. Marianne blir livrädd när hon väntar ett nytt barn. Kaj lever sitt eget liv och har inte mycket till övers för Marianne. Att stanna i förtryck är inte enbart obehagligt. Det kan också vara en trygghet. Det negativa kan rent av vara en trygghet. Gully ställer plikttroget upp som mormor medan Marianne studerar till läkare. Annika kommer i andra hand och hon växer upp utan värme och närhet. Hennes mor är ju den enda psykiatrikern i Simrishamn. När hon inte arbetar forskar hon om självmordsprevention. Annika älskar Josefines mamma, Kina, som förbjuder Josefine att göra saker och som bakar bullar och talar med Annika. Kina bryr sig om. Annika blir en passiv ung kvinna som utan samvetsbetänkligheter lever på sin ordentlige pojkvän, svärmorsdrömmen Johan, som hon egentligen inte känner något för. Förrän han lämnar henne. Annika är som att leva med ett barn, säger Johan. Gully får minst plats i den tredelade boken; Mariannne får ganska mycket utrymme medan Annika ägnas mer än halva Rich Boy. Alldeles i onödan, kan jag tycka. Annika bestämmer sig så småningom för att hon vill skriva. Ett och annat får hon antaget men ersättningen är usel och inget hon kan leva av. Annika stalkar Johan. Hon får ångestattacker och ordineras en samtalsterapeut. Sophie, terapeuten, är adlig, men hon arbetar åt landstinget. Hon tycker att Annika ska köpa snittblommor och gå på spa. Sophie är vacker, blond och framavlat slank. "Psyket handlar om verkligheten. Att ha ett fungerande psyke är att ha en inre bild som ser ut som det gör utanför", säger Sophie. Miljöerna i Rich Boy är Simrishamn, Stockholm och Malmö med Möllan, Sankt Knuts Torg och  heroinisten vid Konsum intill Folkets park. Malmö är en skitstad med fina människor, enligt CRFN. Författaren förklarar att det har skrivits så mycket om starka kvinnor att det behövs en motvikt. Några måste få vara mindre dugliga och svaga och få finnas ändå. Och det är självklart, men lite kunde hon väl anstränga sig, Annika. Något måste hon väl ändå intressera sig för? Författaren är väldigt duktig på att fånga klassmarkörer. Rich Boy skulle vara väldigt intressant att diskutera i en läsecirkel. Carolina Ringskog har en pod tillsammans med Liv Strömquist, En varg söker sin pod

Bara ha roligt

Brombergs förlag

Bara ha roligt av Maria Maunsbach handlar om Lydia som är 26 år och har haft en rad kortvariga förbindelser med olika män. Hon arbetar som kommunikatör på kommunen. Johannes är 35 år och studerar till arkitekt. Han är far till 4 - åriga Greta. Johannes har haft en del långvariga förhållanden. Dessa båda träffas genom gemensamma bekanta. Ingen kan påstå att det uppstår någon ljuv musik, men de tycker på något sätt att de passar varandra. Och det gör de väl i vissa avseenden. I mina ögon är Johannes ett stort och omoget barn. Han styr deras förhållande till punkt och pricka. Det är förvisso inte hans fel att Lydia är så eftergiven. Den enda gången hon säger nej så är det när det gäller att träffa Johannes lilla dotter. För Johannes går dottern före allt annat. Det är det mest positiva som kan sägas om honom. Miljön är Malmö. Lydia drar omkring ensam, med sina vänner och med Johannes på gatorna och krogarna. Ibland kan en dra på smilbandet, men ganska ofta är allt trivialt och trist. Författaren har ett direkt och gränslöst sätt att berätta sin historia. Hon förskönar ingenting och jag tror inte att hon kan stava till ordet romantik över huvud taget. Det behöver inte vara fel, tvärtom, men allt behöver ju inte vara så in i minsta detalj naturalistiskt. Tankarna går ibland till Isabelle Ståhls Just nu är jag här och Nuckan av Malin Lindroth. Lydias ensamhet och desperata längtan efter ett vanligt, vardagligt förhållande påminner om det en möter hos Elise i Isabelle Ståhls roman och hos Malin Lindroth. Bara ha roligt gick fort och lätt att läsa. Den är intressant på sitt sätt och känns som rapport från en verklighet; en tid och ett samhälle.

Asparna

Hannah Nordenhöks nya roman heter Asparna. Den utspelar sig i Lund och Malmö. En kvinna återvänder till sin barndoms Malmö för att träffa Endre, en god vän som kommit på sned i livet. Han lämnar henne en plastkasse med dokument om Råby ungdomsvårdsanstalt för förvildade barn i Lund. Den grundades 1838 av baron Axel Gustaf Gyllenkrok och prästen Achatius Kahl efter tysk förebild. Unga pojkar ur arbetarklassen som kom från fattiga hem och gjort sig skyldiga till småstölder och lösdriveri kommer hit för att fast och bestämt ledas in på rätta vägar. De sätts i arbete men får också undervisning. Lagom mycket undervisning. De skall inte få några idéer. Baron Gyllenkrok har under en jakt tagit hand om en vargunge som han sedan lägger ner mycken tid på att tämja och fostra. Men det är svårt att ta vargen ur djuret. En parallell är berättelsen om den unge pojken Petrus som har nr 12 bland de intagna pojkarna. Petrus har en utvecklingsstörd bror i hemmet. Baron Gyllenkrok känner ett speciellt intresse för den skygge pojken och de utvecklar något som skulle kunna likna vänskap. Petrus lyssnar gärna till baron Gyllenkroks undervisning. Baronen, som är intresserad av naturvetenskap, har en karp med dubbla ansikten i formalin. Karpen har fått även sitt syskons ansikte. Petrus är helt fascinerad.
Ett annat syskonpar fast i nutid är Sussie och hennes bror som i berättelsen kallas B. Hans öde avslöjas av Endre. Sussie känner att hon lämnat sin bror i sticket när hon lämnade hemmet och den sovande tablett - och spritbedövade modern för Stockholm. Är B. förutbestämd att misslyckas i livet? B hamnar också på Råby. Hanna Nordenhök arbetar med par; en sorts speglingar. Hon har ett vackert språk som hon känsligt avpassar efter den tid det rör sig om. Romanen är helt fascinerande. Jag får samma känsla som när jag läste Sara Stridsbergs underbara roman Beckomberga. Jag läser med samma känsla av nästan andakt. Ömsint, sorgset och sparsmakat skrev jag om Beckomberga och det stämmer väl in på Asparna också. En märker att Hanna Nordenhök är poet. Hon tycker att skrivandet koncentrerar blicken och är ett sätt att sortera. I Asparna har hon koncentrerat sig på de utsatta barnens situation - då som nu.
Norstedts förlag.

Udda verklighet

Malmö kommer aldrig att bli sig riktigt likt. Efter att ha läst Udda verklighet av Nene Ormes kommer jag alltid att se mig om efter fyrfota och fjäderfän, sära och vanliga; efter fåglar som bär budskap, efter dolda luckor, brunnslock och hemliga dörrar. Och på EspressoHouse på gågatan ska jag noga iaktta de övriga gästerna! Udda (hon är lite sär) vandrar omkring i staden på de välkända gatorna med de kända byggnaderna och i de lummiga parkerna. Hennes bästa vän och ständige följeslagare, Daniel, har blivit bortrövad och det på grund av Udda. Den vitblonde, hemlighetsfulle Hemming hjälper henne i sökandet. Udda är en drömmare. I hela sitt liv har hon plågats av hemska drömmar där hon gått in i olika varelser. Oraklet, Margret, den vampiristiske Valerius och Mäster är maktvarelser som härskar över sina respektive underlydande på olika nivåer i den här parallella verkligheten. Nu har de vädrat en drömmare. De trodde att detta släkte var utdött och nu är de mycket intresserade av Udda. Det finns många intressanta idéer i Udda verklighet. S. k. övergivna tidsfickor beskrivs övertygande liksom minneslobotomi. Minnen kan lyftas ur hjärnan och sättas dem tillbaka så gott som i oskadat skick. Över huvud taget tilltalas jag av den  fantasin och det rena behagliga språket. Läsningen flyter lätt (och jag försöker att inte reta mig alltför mycket på den hårdhänta hanteringen av personliga pronomen) och jag ska genast kasta mig över fortsättningen, Särskild.

Lyckat examensarbete

Set Mattsson ( född 1956) är sjuksköterskan som blev journalist som blev författare. Man kan märka av alla tre professionerna i  Onskans pris kom ut 2012 på Historiska Media och var resultatet av författarens studier vid Lunds universitets författarskola. Handlingen är förlagd till Malmö under 1945 och 1946. Kriget är slut; flyktingarna väller in till Malmö och de placeras bl. a. på Malmö Museum.  Somliga åker direkt till Epidemisjukhuset eftersom de lider av fläcktyfus. Kvinnan som står vid relingen och petar på sina sårskorpor i söndagens smakebit är polska och råkar ganska omedelbart efter landstigningen illa ut. Kriminalöverkonstapel Douglas Palm får extra mycket att göra. Bland flyktingarna döljer sig också krigsförbrytare som det gäller att fånga in. Hustrun Anna engagerar sig mycket i sitt arbete på flyktingförläggningen. Polissystern Sara Edgren tillkallas allt som oftast och journalisten Jonnervik är aldrig långt borta. Samtidigt måste det vanliga polisarbetet fungera. En pedofil härjar i staden och förbryllar polisen.
Set Mattsson berättar vardagligt utan stora åthävor. Ondskans pris är omsorgsfullt komponerad och man förstår att Set Mattsson tillbringat åtskillig tid i arkiven. Romanen bygger till dels på verkliga händelser. Polisarbetet har författaren kontrollerat genom samtal med poliser. Tidsmarkörerna är många; Edvard Perssons film Klockorna i Gamla stan,  Solidar, Hermodskurser, m.m. Någon enda gång undrar jag vart vi är på väg och känner att jag skulle velat stryka ett stycke, men det går snabbt över. Ondskans pris förenklar ingenting. Inget är svart eller vitt. Gråzonerna överväger och får en att fundera över att det vi ser kanske inte är själva verkligheten utan något helt annat. Upplösningen är överraskande. Gång på gång till och med. Jag rekommenderar Ondskans pris. Nästa del, Svekets offer (2013), finns redan i pocket. Tredje delen, Fruktans tid (2014), kommer i pocket i maj. Ska bli trevligt att träffa det sympatiska paret Palm igen.

Kaosutmaning 2015