Visar inlägg med etikett Linda Skugge. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Linda Skugge. Visa alla inlägg

onsdag 17 juli 2019

Den kokosdoftande solkrämen

Piratförlaget













Jag har alltid varit svag för kokosdoftande solkrämer och shampon och dylikt.Nyss läste jag en novell av Linda Skugge som heter Den kokosdoftande solkrämen. Den handlar om Sarah och Fatima som vältrar sig på stranden en onormalt varm sommardag. I media har det varnats för alla bakterier som bildas i vattnet under extrem värme. Småflickorna Bonnie och Livia bygger sandslott. Bredvid Sarah ligger en ung välsvarvad flicka med påklistrade naglar och knattrar på sin mobil.  Sarah iakttar henne surt. Hon ska säkert göra sig fin för någon karl. "Barnlös, bekymmersfri, uppsluppen". Fatima har blivit lämnad efter 24 års äktenskap. Nu ska hon skita i sitt utseende. Hon ska vara konstnärligt helt fri. Som Tora Dardel var redan på tjugotalet. De kastar boken om Tora Dardel mellan sig; de citerar Nina Björk och Suzanne Brögger. Var finns de traditionellt manliga männen, undrar de? De har då inte stött på någon?  Hellre en man som kan fixa hem föda till familjen än att "prata om känslor". Känslor blir ingen mätt av.  Fatima ska förresten avskaffa alla traditioner också. Hon hatar dem. Solkrämen bildar mönster på vattenytan omkring barnen. Som ett mindre oljeutsläpp.
Rappt och roligt ur Äktenskap. Sex berättelser av Linda Skugge.
Passar in på nr 21 i Ugglans&Bokens läsutmaning Läs en novell IV Läs en novell med något som doftar i titeln 

torsdag 24 augusti 2017

Hett i hyllan

När jag läste Generation Loss (har just kommit i pocket) av Elizabeth Hand blev jag väldigt förtjust i hennes protagonist, den nergångna fotografen Cass Neary. Jag rusade genast iväg och köpte Se mörkret som kom lite senare 2016 också i svensk översättning av Linda Skugge. Cass Neary är huvudperson även i Se mörkret. Sedan vet jag inte riktigt vad som hände för den blev stående i hyllan och det stör mig. Så här står det på baksidan av boken: "Gillar du Paula Hawkins Kvinnan på tåget? Gillian Flynn? Och Twin Peaks? Bra, då är den här boken för dig. I den fristående uppföljaren till Generation Loss har Elizabeth Hand förlagt handlingen till Norden, närmare bestämt Helsingfors och Reykjavik, efter börskraschen. Det är kallt och jävligt, solen går aldrig upp, ingen har pengar, folk bor i ockuperade trasiga lägenheter och lever på brännvin. I Se mörkret får Cass Neary sina egna värsta farhågor bekräftade: det är alltid som mörkast innan det blir helt svart."
Bokföring enligt Monika: Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

onsdag 14 september 2016

Patricia Highsmith möter Patti Smith


Generation loss är verkligen en mycket speciell roman som dessutom kallas thriller. Patricia Highsmith möter Patti Smith är en mycket bra beskrivning på den. Författaren Elizabeth Hand själv beskriver sin protagonist Cass Neary så här: Amoral speedfreak crankhead kleptomaniac murderous rage - filled alcoholic bisexual heavily tattooed American female photographer. Det stämmer också. En möter Cass Neary under 70 - talet i New York där hon skaffat sig en kort berömmelse i punkvärlden genom en fotobok. Cass Neary dras till det trasiga, misslyckade och ibland döda. Det är det hon fotograferar. Någon gång tyckte jag att berättelsen nuddade det  morbida. Trettio år senare är Cass Neary alldeles nergången och hankar sig fram. En gammal vän skickar henne på uppdrag till en ö utanför Maine. Cass ska intervjua en kvinna som under en tid varit en stor fotograf och som Cass Neary beundrar. Nu är det bara så att kvinnan är mycket skygg och släpper inte  någon inpå livet. Öborna är också mycket misstänksamma mot Cass. Hon ser inte ut att tillföra något positivt på ön. Inte blir det bättre utav att en ung flicka försvinner. Cass kommer en gammal mordhistoria med förgreningar in i nutiden på spåren. Trots fara för eget liv beslutar hon sig för att reda ut det hela. Jag blev helt fascinerad av Cass Neary. Hon har sumpat sin utbildning och det liv hon hade kunnat ha. Fadern, som är domare, har viss kontakt med henne, men har henne helst på avstånd. Modern är död. Boken innehåller mycket om fototeknik; beskrivningarna av naturen på ön är väldigt fina. Språket är njutbart och det känns som om författaren lagt ner stor omsorg på romanen. Nästa del om Cass Neary heter Se mörkret och finns redan på svenska. Det finns ett par delar som ännu inte är översatta. Förlaget är constant reader och översättare Linda Skugge.

söndag 11 september 2016

En smakebit på søndag

Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten handhar En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakbitar av det vi just läser. No spoilers! är den enda regeln.
"Det finns alltid ett ögonblick då allt förändras. En riktigt bra fotograf - någon som Diane Arbus, eller jag själv under den där bråkdelen av sekund då jag var bra - ser det där ögonblicket och trycker på avtryckaren sekunden innan det sker. Om du inte ser det komma, om du blinkar eller är full eller bara råkar titta åt ett annat håll - ja, allt förändras
ändå, det är inte så att något skulle ha blivit annorlunda. Men för resten av ditt liv är du körd eftersom du brände chansen. Kanske känner ingen annan till det, men det gör du. I mitt fall var det ingen hemlighet. Alla visste att jag hade sumpat det. En del människor kan leva med en sådan situation. Men att acceptera har aldrig varit min grej. Alltså mitt liv - vem kunde låtsas att det inte fanns ett stort jävla hål i det?"
Från sidan 11 i Generation loss av Elizabeth Hand. Fler smakebitar HÄR