Visar inlägg med etikett 1800 - talet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 1800 - talet. Visa alla inlägg

fredag 23 augusti 2019

Mrs Calloway´s provkök





Caraway Seed Cake

half a pound of flour
four ounces of butter
four ounces of sugar
two eggs
two teaspoons of caraway seeds
one teaspoon of baking Powder
a little milk

Boken som receptet är hämtat ur heter "Celebrating Charlotte Brontë: Transforming Life into Literature in Jane Eyre" och är skriven av Christine Alexander och Sara L. Pearson. Den handlar alltså om den faktiska bakgrunden till Jane Eyre, och går igenom romanen kapitel för kapitel med kommentarer och information om kläder, mat byggnader, skolor, personer, platser, etc. i den tidens England i allmänhet och i Charlotte Brontës liv i synnerhet. 
I Bilbo äts det också kumminkaka. Och där dricks det öl till!
5/11 kommer fil dr Birgitta Berglund att berätta om familjen Brontë här i Hässleholm. Tror att vi kommer att serveras te, scones och kumminkaka då.
225 grader var nog att ta i, men det tycker jag är medelvarm ugn. 1 l form blev bra. Men, vad är "lite" mjölk? Och så funderar jag över om inte lite citroncest hade gift sig bra med the caraway seed. Vi är två anglofiler som ska utreda saken imorgon när kakan provsmakas.

fredag 17 maj 2019

Pågående radioföljetong

Just nu pågår en utmärkt radioföljetong som jag missade början på och nu tar igen. Den danska författarinnan Dorrit Willumsens roman, Marie, om Marie Tussaud läses i P1 av skådespelaren Anna Persson. Anna Maria Grosholtzs mor blev änka vid 17 års ålder. Hon och hennes dotter flyttade från Bern till Paris där modern blev hushållerska åt  läkaren Philippe Curtius. Han blev som en farbror för Marie och hon lärde sig konsten att skapa figurer i vax av honom. Curtius skapade vaxfigurer i anatomiskt syfte. Marie (1761 - 1850) hann bli både känd och rik under sin levnad. Hon var skickligt i sitt yrke och som affärskvinna. Anna Persson gör rättvisa åt den livfulla skildringen av livet i Paris. Berättelsen är fylld av dofter och färger och iakttagelser av människor; deras utseende och beteende. Marie umgicks med människor ur skilda samhällsskikt. Hon var väl förtrogen med hovlivet och kände både Voltaire, Robespierre och Napoleon I. Någon gång höll hon på att råka illa ut själv under franska revolutionen. Voltaire var för övrigt den första hon skulpterade. Hennes största och mest berömda vaxkabinett finns i London, men det finns även filialer lite runt om i  värl

fredag 14 december 2018

Sjutton år och tjugotre år

Claude Gérard (Aurora Ljungstedt)
Augusta B. var sjutton år när hon begick sin första bal. Tyvärr hade ingen hjälpt henne med klädsel och håruppsättning. Klänningen var ytterst missklädsam och Augustas  tjocka hår var överlastat av vita törnrosor. Fritz Föjer är emellertid intresserad av Augusta. Hon är rik och han är i behov av att göra ett förmöget gifte. Som om det inte vore nog med den smaklösa klädseln; under kvällen händer det Augusta några pinsamma incidenter som generar henne mycket. Männen tycker egentligen inte att baler är så roliga. Det är mera för kvinnor som är fåfänga, behagsjuka och kärlekskranka. Männen ser sig som medel eller villkor för kvinnornas triumfer. Nu bär det sig inte bättre än att Fritz Föjer och hans barndomsvän (berättaren) gör sig lustiga över Augustas missöden. Berättaren ser att Augusta stått på andra sidan om en dörr och hört allt. Några år senare ses de båda vännerna igen på en bjudning. Fritz Föjer är påtagligt missnöjd. När så en uppseendeväckande vacker och välklädd kvinna gör entré känner berättaren så småningom igen Augusta B. Föjer berättar att hon tackat nej till hans frieri. Han är mycket sårad och säger sig vara säker på att hon var kär i honom. "Kvinnorna födas med list och koketteri," säger han, "du såg själv hennes blickar och miner".  Aurora Ljungsted som skrivit den här novellen föddes 1821 och dog 1908. Hon skrev under pseudonymen Claude Gérard eftersom det ansågs opassande att en gift kvinna skrev. Jag tycker att den här novellen är realistisk och mycket sorglig. Troligen var Augusta B kär i Föjer men en kan undra vad hon tycker om den långe, bleklagde herren som gick i hennes spår och som hon var gift med.  Hämnden blev kanske inte så ljuv trots allt.
Sjutton år och tjugotre år passar in på nr 7 i Ugglans & Bokens läsutmaning
Läs en novell III

fredag 16 november 2018

Frida Skybäck

Igår kväll lyssnade jag på författaren Frida Skybäck som jag läst mycket om men aldrig något av. Det vara ordning och reda med den flickan. Energiskt och humoristiskt berättade hon om sin väg fram till författandet på heltid. Det började i femårsåldern när hon skrev noveller som hon stoppade in mellan böckerna på hemortens bibliotek. Hennes dröm från väldigt unga år var att bli författare. Hon illustrerade sitt berättande med bilder av de kvinnor som varit förebilder till systrarna Stiernfors i serien om dem, lista på de källor en kan använda när en skriver historiska romaner, historiska händelser på 1800 - talet, litteratur från 1800 - talet som kan vara lämpliga att läsa, och så vidare. Årstafruns dagbok och Downton Abbey är ett par andra förebilder. Men det var svårt att finna dokumentation av de lägre klassernas levnadsförhållanden, sa Frida Skybäck, så det fick bli adeln som skildrades. På frågan om vad hon sysslar med nu berättade hon om en uppföljare till den senast utkomna romanen Bokhandeln på Riverside Drive. Hon betraktar sitt skrivande som ett vanligt heltidsarbete. Hon arbetar åtta timmar om dagen antingen hon känner sig inspirerad eller inte. Frida Skybäck berättade också att den första bok hon skrivit var en deckare som ett stort förlag nappade på direkt - till hennes stora förvåning. Boken bearbetades i sedvanlig ordning, men till slut blev det ett nej ändå eftersom den för mycket liknade en annan deckare utav en känd författare som också gavs ut av samma förlag. Frida Skybäck driver tillsammans med författarkollegan Agnes Hellström Författarpodden där de delar med sig av hur det är att vara författare.

söndag 24 juli 2016

Det rena landet

1856 blir den unge skotten Thomas Blake Glover erbjuden att bli handelsman i Japan. Under tio år bygger han sedan upp en förmögenhet, förlorar den, bygger upp en ny samt bidrar i hög grad och på många sätt till moderniseringen av Japan. I Det rena landet skildrar författaren Alan Spence i skönlitterär form dessa tio år.  Glover bygger järnvägar, startar gruvdrift, skaffar fartyg ifrån Skottland och är en av grundarna till Mitsubishi. Han skjuter till medel till de revolutionärer som vill störta Shogun och sätta kejsaren på tronen igen. Glover är en kvinnornas man. Tre allvarliga kärlekshistorier hinner han med. Sono, den första hustrun, återvänder till sin familj. Historien med Maki påminner om Madame Butterfly medan kurtisanen Tsuru blir hans andra hustru och sista kärlek. Thomas Glover lär ha varit en social begåvning. Han smälter smidigt in i alla sammanhang mycket för att han lär sig förstå det japanska kynnet och respektera japanska värderingar. Det rena landet innehåller många japanska ord och uttryck som omedelbart får sin förklaring. Romanen är spännande och bär en hel del japansk historia. Personteckningen är kanske en aning grovt tillyxad, men den lämnar å andra sidan gott utrymme åt läsarens fantasi.
Glover House i Nagasaki hette på Glovers tid Ipponmatsu, vilket betyder det ensamma pinjeträdet. Thomas Glover och Tsuru ligger begravda på en gravplats i närheten. Alan Spence föddes i Glasgow 1947. Han är romanförfattare, dramatiker och poet. Det rena landet har kommit ut i ett femtontal länder. Spence bor med sin fru i Edinburgh, där de driver ett meditationscenter tillsammans.