Visar inlägg med etikett Donald Keene. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Donald Keene. Visa alla inlägg

lördag 25 november 2017

Från New York till Tokyo

Donald Lawrence Keene föddes i New York 1922 och fick sin utbildning på Columbia University. Han kom tidigt att intressera sig för Japan, japansk kultur och litteratur. Han räknas nu som världens främste kännare av japansk litteratur. Keene har skrivit om japansk litteratur och kulturhistoria både på engelska och japanska och översatt till engelska och japanska. 2011 lämnade han New York och flyttade till Tokyo och 2012 blev han japansk medborgare och måste därmed avsäga sig sitt amerikanska medborgarskap.
Hans novell/essä med titeln Vänner tilldrar sig i Tokyo. Han berättar där om flera av sina goda vänner som också var berömda japanska författare. Den vän och författare Keene uppskattade allra mest var Yukio Mishima. Keene och hans vänner gillade att äta och dricka gott och vid dessa tillfällen sparas det inte på pengar. Bästa vännen Yukio Mishima begår seppuku (självmord på samurajers vis med kort svärd) den 25 november 1970. Keene förebrår sig efteråt. Han borde ha sett det komma. Mishimas mentor var den spröde kalligrafimästaren Yasunari Kawabata. Det var han som fick Nobelpriset i litteratur 1968 i stället för Mishima som Keene hade arbetat för. Kenzaburu Oe (som fick Nobelpriset 1994) och Keene delar intresset för musik medan det är Abe Kobo som blir Keenes bästa vän efter Mishimas död. Abe Kobo är ett språkligt geni med flera strängar på sin lyra. Han fick tredje pris i en internationell uppfinnartävling med en enkel anordning för att byta däck! En av Keenes egna titlar har jag i min japanska hylla, nämligen Anthology of Japanese Literature. Den är tillägnad Arthur Waley, en annan stor Japan - kännare. Vänner ingår i antologin Icke brännbara sopor. Moderna japanska noveller. I urval och översättning av Lars Vargö.
Noveller skrivna av en utomeuropeisk författare (eller som utspelar sig utanför Europa) 6. I stadsmiljö

måndag 29 juni 2015

Ono no Komachi

Den åldrade Ono no Komachi
Ack körsbärsblommen
har blekts av långvarigt regn -
så spills min skönhet
år efter år; jag åldras
till kväljning mätt på världen

Ur Sången från Ogura. Bra lyrik 1988

Den vackra Ono no Komachi levde i 800 - talets Japan, den enda kvinnan bland sex poetiska snillen. Hennes verkliga liv är omöjligt att skilja från legenden. Man vet inget om hennes släktförhållanden, men man vet att hon hade en rad kärleksäventyr och att hon tillägnades en rad no-spel. Man tror också att hon under en tid var hovdam. Hon efterlämnade ett 100 - tal dikter. Säkert är att ca 80 av dem är äkta. Dagens UNDER STRECKET, skrivet av kulturjournalisten Karl Steinick handlar om Ono no Komachi. De som stod för litteraturen som skulle bli bestående var hovdamerna under Heiantiden (794 - 1185). De skrev poesi på japanska medan männen skrev officiella texter på kinesiska. Men ritualen vid uppvaktning krävde att männen besvarade kvinnornas dikter på japanska.
Diktformen var waka, vilket innebar 31 stavelser uppdelade på fem rader efter mönstret 5 - 7 - 5 - 7 - 7. Dikterna är svåröversatta eftersom japanskan är mera mångtydig. Ono no Komachis dikter präglas av en tragisk livssyn; de är  mörka och melankoliska. Det regnar mycket och är ofta höst. Men det bundna bildspråket i Ono no Komachis diktning uppvägs av en stark spänning mellan det allmängiltiga och det personliga enligt litteraturhistorikern Donald Keene i boken Seeds of the Heart (1990); om litteraturen under Heian - perioden.