Thich Nhat Hanh

Den vietnamesiske zenbuddhistmunken Thich Nhat Hanh bor numera i Frankrike, men även därifrån bedriver han sin socialt engagerade buddhism med att hjälpa flyktingar världen över och att arbeta för svältande barn i Vietnam. Varje steg väcker svalkande vind. Vägledning i meditativ gång heter

ett litet häfte med enkla illustrationer som handlar om att gå sakta och med eftertanke. En kan öva meditativ gång när som helst och en ska försöka vara närvarande i varje steg. Inte helt överraskande är andningen viktig. När en finner ro sprider den sig också till andra. Thich Nhat Hanhs böcker har spridits över hela världen och på svenska finns flera stycken. www.plumvillage.org är adressen till Thich Nhat Hanhs franska hemvist  dit en bl. a. kan åka på retreat. Den andra boken har titeln Mindfulness - ögonblickens under. Här gäller det att öva sig i konsten att ta makten över sina tankar och koncentrera sig på nuet. Enkelt och rättframt delger oss Thich Nhat Hanh sin vishet. Praktiska övningar blandas med vardagsberättelser. Författaren vänder sig till alla; inte bara buddhister. Sista kapitlet i boken har titeln Att se med medkänslans blick. Mindfulness är översatt av Erik Nisser; utgiven på Lind&Co 2010. Varje steg väcker svalkande vind översattes av Per Carleheden och gavs ut på Attusa förlag 2003.

Idag, 22/1, dog Thich Nhat Hanh i sitt vietnamesiska hem.

Namnet:  The word thich is a title for monks and nuns in Vietnam, which is taken as their new "family name." Nhat means "of the best quality," and hanh means "good nature" or "right conduct." Thich Nhat Hanh's followers also sometimes refer to him as Thay, or "teacher."

"Se framför dig en lotus, en tulpan eller en gardenia som blommar under varje steg i samma stund som din fot rör vid marken." 

Ur Varje steg väcker svalkande vind

När bergens sjunger

När bergen sjunger är en berättelse om en turbulent tid i Vietnams historia av Nguyễn Phan Quế Mai. Den tar avstamp 1972 i Hanoi där en mormor och hennes dotterdotter springer för livet undan de amerikanska bombplanen. Tre kvinnor står i centrum för romanen; mormor f. 1920, hennes dotter Ngoc f. 1940 som är läkare och dotterdottern Huong f. 1960, som mormor kallar Guava. Mormor är en otroligt stark och handlingskraftig kvinna som går igenom så mycken sorg och smärta i sitt liv men ändå lyckas resa sig efter varje slag. Hennes liv hade blivit förbannat av en spåmans förutsägelser men hon hade överlevt den franska ockupationen, den japanska invasionen, den stora svälten och jordreformen. En son dör i kriget, ett annan går över till kommunismen och vänder sig emot henne, dottern/läkaren kommer tillbaka från kriget som ett fysiskt och psykiskt vrak. Mormor lämnar sitt arbete som lärare. Hon vägrar att vidarebefordra propaganda. I stället blir hon svarta börshandlare. Det är betydligt mera lönsamt men också väldigt föraktat; även av dem som drar nytta av det. När bergen sjunger är en krigsskildring som förskräcker. Genom familjens öden upplever en krigets förödande verkningar för hela landet Vietnam. Men mitt i allt elände finns det också plats för värme, kärlek och medlidande människor emellan. Det gäller att vara uppmärksam när en läser När bergen sjunger. Kronologin är  uppbruten men lyckligtvis finns det ett släktträd i början av boken som hjälper en att hålla reda på personerna i boken. En karta hade förhöjt läsupplevelsen ytterligare. Romanen tillägnas författarens farmor och avslutas så här: Må vår jord slippa fler väpnade konflikter. Till det kan en bara säga amen.  

Titel: När bergen sjunger

Författare: Nguyễn Phan Quế Mai 

Översättare: Annika Sundberg

Förlag: Historiska Media

Tryckår: 2021

Antal sidor: 384

Den saktmodiga

Den vietnamesiska långfilmen Gentle  handlar om äktenskapet mellan en ung flicka och en betydligt äldre pantbanksägare. För den unga flickan är giftermålet en väg ut ur fattigdom och förtryck. Linh är föräldralös och har uppfostrats av två elaka mostrar som har sex respektive tre barn var. Linh är inget mindre än hemhjälp och barnvakt åt dem och för det får hon hugg och slag. En obehaglig slaktare som slitit ut två fruar redan anmäler sitt intresse för den unga flickan. Han lovar på samma gång att hjälpa mostrarna med deras uppehälle. Dessa båda uppmuntrar förbindelsen, men Linh är tveksam. Och den vänlige pantlånaren hinner lyckligtvis (?)före. Till en början ser allt bra ut. Linh kommer snart in i arbetet på pantbanken; hela tiden övervakad av mannen som också bestämmer allt. Men snart är det något som skaver.  Kvinnan/flickan försvinner iväg varje kväll. Mannen misstänker naturligtvis otrohet och följer efter henne och blir dubbelt överraskad. Här skiljer sig Dostojevskijs novell - som ligger till grund för filmen - och filmen åt men inte så att något går förlorat eller att själva innehållet förvanskas. I det stora hela följer filmen novellen mycket nära. Den franska filmen Une femme douce i regi av Robert Bresson har jag inte sett så jag vet inte hur slutet har framställts där.  Filmen Gentle var väldigt lätt att ta till sig, vilket är mer än jag kan säga om Dostojevskijs novell.

Dostojevskijs Den saktmodiga finns i nyöversättning i novellsamlingen Krokodilen. Novellen skrevs efter Dostojevskij återvänt till Petersburg efter tio års förvisning i Sibirien.  Den utgavs 1876 och ingick i Dostojevskijs stora projekt En författares dagbok.

Den saktmodiga passar in på nr 13 i Ugglan&Bokens läsutmaning Läs en novell IV Läs en novell där någon sjunger .

Månadens språk: vietnamesiska

Helt plötsligt är det augusti. Månadens språk, som är en läsutmaning initierad av Ugglan och Boken, är vietnamesiska. Vietnamesiska är nog lite lättare än afrikaans, tror jag, och jag hittade genast två böcker i min hylla som passar in.
Den vietnamesiske zenbuddhistmunken Thich Nhat Hanh bor numera i Frankrike, men även därifrån bedriver han sin socialt engagerade buddhism med att hjälpa flyktingar världen över och att arbeta för svältande barn i Vietnam. Varje steg väcker svalkande vind. Vägledning i meditativ gång heter

ett litet häfte med enkla illustrationer som handlar om att gå sakta och med eftertanke. En kan öva meditativ gång när som helst och en ska försöka vara närvarande i varje steg. Inte helt överraskande är andningen viktig. När en finner ro sprider den sig också till andra. Thich Nhat Hanhs böcker har spridits över hela världen och på svenska finns flera stycken. www.plumvillage.org är adressen till Thich Nhat Hanhs franska hemvist  dit en bl. a. kan åka på retreat.
Den andra boken har titeln Mindfulness - ögonblickens under. Här gäller det att öva sig i konsten att ta makten över sina tankar och koncentrera sig på nuet. Enkelt och rättframt delger oss Thich Nhat Hanh sin vishet. Praktiska övningar blandas med vardagsberättelser. Författaren vänder sig till alla; inte bara buddhister. Sista kapitlet i boken har titeln Att se med medkänslans blick. Mindfulness är översatt av Erik Nisser; utgiven på Lind&Co 2010. Varje steg väcker svalkande vind översattes av Per Carleheden och gavs ut på Attusa förlag 2003.

Vi

Redan när jag läste vietnamesiska Kim Thúys första självbiografiska roman Ru (2011) blev jag väldigt förtjust. I årets roman Vi känner jag väl igen berättarrösten; sparsmakad, avskalad, rak, humoristisk, distanserad och poetisk. Vissa delar från Ru kommer igen, men i Vi berättas mera om hela familjens historia. Den framgångsrike farfadern lade grunden för en förmögenhet som sedan halverades på grund av den rådande politiken. Fadern var en bortklemad man som så småningom övergav sin familj. Vis tappra mor stod ut med det mesta och lyckades ordna en flyktväg för familjen efter Nordvietnams seger i vietnamkriget. De hamnar i ett flyktingläger i Malaysia för att slutligen komma till Ouébec i Kanada. I Vi berättar hon om hur hon trotsar sin mor och sina bröder i sitt val av yrke. Hon väljer också sina män efter eget huvud. Vi betyder något väldigt litet och passar dåligt som namn till den ovanligt långa flickan. Författaren bor numera i Montreal och har arbetat som översättare, krögare och advokat. Romanen Mãn kom ut 2013 och den ska jag raskt ta itu med. Kim Thúy är en författare helt i min smak.
Översättare: Ulla Linton
Sekwa

Regn i Nhã Nam

Nhã Nam är en provins och en stad i nordöstra Vietnam. Titelnovellen i Nguyen Huy Thieps novellsamling Regn i Nhã Nam tilldrar sig under tiden som fransmännen kolonialiserade Vietnam. Det pågår fredsförhandlingar mellan den mindre kände frihetshjälten Dê Thám och fransmännen. Förhoppningarna grusas efter ett blodigt slag då Dê Thám dödar alla inblandade fransmän. Parallellt med det historiska skeendet berättas en annan, personlig historia om en kvinna som Dê Thám tvingat till giftermål med en man hon inte vill ha. Men när berättaren återser henne efter ett halvt sekel frågar han henne om hur hennes liv blev. Inte helt överraskande har hon haft det svårt med elak man, svält, krig och umbäranden. Men hon hade stått ut på grund av en enda man... Jag ser det som en berättelse om hur det stora återspeglas i det lilla. Och nu prickar jag av nr
6. Läs en novell som har namnet på en stad i titeln i Ugglan & Bokens novellutmaning. Bokförlaget Tranan. Översättningen är gjord av Tobias Theander.

 

Tre röda näckrosor

Elin Lindqvist är dotter till det skrivande paret Birgitta och Herman Lindqvist. Redan vid nitton debuterade hon med den självbiografiska romanen Tokyo natt (2002). Hon är född i Tokyo och uppvuxen i Spanien och Frankrike, men bor ibland i Sverige för språkets skull.
Tre röda näckrosor är Elin Lindqvists andra roman. Den är egentligen uppdelad i två spår och har två huvudpersoner. Yuki bor i centrala Tokyo men arbetar i en blomsteraffär i ett ytterområde tillsammans med sin morfar.  Jack kommer ursprungligen från Irland och arbetar nu som dykinstruktör i Nha Trang i Vietnam. Tillsammans med svenska Karin har han dottern Ina, 10 mån. Dottern passas ofta av fransmannen Benjamin och hans vietnamesiska flickvän Thuin, som stötts bort av sin familj efter ett missfall. Yuki och Jack får vartannat kapitel. Det finns inte några beröringspunkter dem emellan förrän alldeles i slutet av romanen när de stöter på varandra i Mexiko!
Elin Lindqvist är väl förtrogen med sina miljöer. Tokyo känner hon väl till och hon har även arbetat som dykinstruktör i Vietnam. Tre röda näckrosor skrevs i New Delhi när hon arbetade som volontär på ett barnhem och behövde ett eget utrymme för att stå ut.
Jag läste faktiskt de olika delarna för sig eftersom jag inte ville få Tokyoberättelsen styckad. Jag tror inte att Vietnamdelen förlorade på det heller. Yuki är intressantare och mer levande än Jack liksom livet i Tokyo känns mindre främmande än lättinglivet i Vietnam. Alla är rot - och rastlösa och vilsna men tvingas mogna och börja ta itu med sina liv. Döden är ett centralt begrepp i boken, som är ganska sorgsen jämnt över. Döden ser inte likadan ut i Tokyo, Nha Trang eller Oaxaca, Mexiko.
Det är lätt att läsa Elin Lindqvist. Hon är intressant och Yuki och hennes tankar om livet, döden och ensamheten är allmängiltiga. 

Mat, minnen och kärlek

Kim Thúys senaste roman har titeln Mãn. Mãn betyder den som fått allt. Det finns inget mer att önska.
Man känner igen motiven från förra romanen Ru. Det handlar om flykt från Vietnam och exil; över flyktingläger i Thailand eller Indonesien vidare till Montreal i Kanada. Det vänliga mottagandet utesluter naturligtvis inte längtan tillbaka. Mãn är en "lyckligare" bok än Ru. Mãn kommer till Kanada som hustru till en man hon inte själv valt, men hon får en fantastisk vän, Julie,  som har all den spontanitet och livsglädje som Mãn saknar. Julie uppfattar detta med matens betydelse, om dofterna som väcker minnen. I matlagningen möts öst och väst. Ingenting är omöjligt. Det blir kurser i vietnamesisk matlagning, restaurang och butik. Rörelsen växer. Under en matresa till Paris träffar Man Luc. Han slår ner som en meteor i Mãns behärskade värld. Som kvinna har Mãn fått lära sig att verka i det tysta. Hon har lärt sig dygd, försakelse och tålamod. Hon till och med andas kontrollerat. 
Samtidigt som Mãns historia berättas får man också inblickar i hennes mors liv och hela landets öden. Man förstår att Mãn har en vit man som far. Hon är ljushyad och har en smal näsa något som modern är mycket stolt över.
Jag tycker mycket om Kim Thúys sparsamma sätt att berätta. Hon är poetisk och lågmäld. Kapitlen är korta och i kanten finns ett nyckelord på vietnamesiska och svenska.
Kim Thúy som själv bor i Montreal har skrivit boken på franska. Marianne Tufvesson har översatt.
Tack [sekwa] för den här översättningen!

Ru

Charmerande Kim Thúy föddes i Sydvietnam i en välbärgad familj. 1978 när Kim Thúy var tio år måste familjen lämna hemmet och fly över havet till en flyktingförläggning i Malaysia. Förhållandena var omänskliga. Men flykten fortsatte till en liten stad vid namn Granby i Kanada. Där blev de mottagna med medmänsklig värme något som Kim Thúy aldrig glömmer. Föräldrarna hade förmågan att framhålla livets verkliga värden för barnen och modern upphör aldrig att planera stort för barnens framtid. Hoppet övergav dem aldrig. Detta beskriver Kim Thúy i den självbiografiska romanen Ru. Hon låter minnen komma och gå i korta stycken; det ena hakar fast i det andra. Kim Thúy skildrar allt poetiskt, avskalat och enkelt och med värme och ömhet. Ru betyder bäck eller ström på franska; att vagga eller vaggsång på vietnamesiska.
Årets roman Mãn är en uppföljare till Ru.
Kim Thúy bor nu i Montreal i Canada med man och två barn. För henne har det där med hemma mest varit doften av det amerikanska sköljmedlet  Bounce än någon speciell plats. [sekwa]förlag
Översättning från franskan av Marianne Tufvesson

Vackert från Vietnam

Ru är en självbiografisk romandebut av vietnamesiskan Kim Thúy.

Den har rosats och prisbelönats rikligt - med all rätt

"Jag kom till världen under Tetoffensiven" börjar romanen.

Året var alltså 1968. Tio år senare kom Kim Thúy som flykting till Kanada och där bor hon fortfarande.

Vietnam var delat. Sydvietnam stöddes av amerikanerna. Kim Thúys familj flydde undan kommunisterna och spreds över världen. Men på något sätt lyckade de hålla kontakt med varandra

Ru tilldrar sig på tre olika plan; landets historia, familjens historia och Nguyen An Tinhs egen.

Romanen berättar poetiskt, enkelt och oerhört vackert och till och med humoristiskt om människors upplevelser av kriget och följderna av det. 

Själva kriget var ingenting jämfört med upplevelserna i flyktinglägren. Visserligen var det pappa som var kung i familjen, men mamma lärde barnen att med gott mod anpassa sig efter olika förhållanden. Mamma var däremot ingen drottning, säger Nguyen.

Mormor som hade fött tio barn måste snöra sig hårt för att få plats i sina vackra kläder. Morbror Två var en glad, ansvarslös lebeman, men ändå kung. 

Moster Sju var utvecklingsstörd, men klarade sig ganska bra ändå. 

Lite konstigt var det att hon efter en lång sömn förlorat sin stora mage .

På samma gång får en av hennes systrar ett barn. Men Moster Sju funderade inte närmare på saken.

Nguyen hade en kusin, Sao Mai,  som uppfostrats som en prinsessa av sina föräldrar och därför blivit en frimodig och framåt flicka. Nguyen lärde sig att segla  i kusinens kölvatten. Hon är Sao Mais raka motsats.

Ömsint och humoristiskt tecknar Kim Thúy sina karaktärer. 

Kronologin är uppbruten, men det gör ingenting.

Som läsare går jag med på allt och suger girigt i mig varje ord. 

Inget får gå till spillo. 

Redan innan jag kommit till slutet har jag börjat sakna Ru.

Fält utan slut

Sydvietnam är platsen för novellerna i Fält utan slut av

Nguyen Ngoc Tu, född 1976.

Översättningen är gjord av Tobias Theander.

Han står också för efterordet

Bokförlaget Tranans  utgivning är en ständig källa till glädje.

Så också denna gång.

Det är med saknad man skiljs från människorna i 

Fält utan slut.

De fattiga, enkla människorna på landsbygden  lever av att bruka jorden och sälja grönsaker eller är i ständig rörelse på floderna  

Vatten och fält förekommer i oändlighet. 

På de nyskördade fälten betar ankorna övervakade av sina ägare och deras barn.

Vemod, sorg och saknad präglar människorna som väntar, längtar och hoppas. Tappert kämpar de för det dagliga brödet i byarna som ännu inte nåtts av någon modernitet. Människorna är ibland lyckliga men inte nödvändigtvis glada. De är ensamma tillsammans; förnöjsamma, storsinta och lojala.

Förhållandet föräldrar/barn är inte alltid okomplicerat  Kärleken man/kvinna orsakar ibland tragedier i familjerna. 
En klar favorit i boken är för övrigt den gamla kloka myskankan Coc i novellen 
En ängslig blick.
Problemet är: Vad läser jag sedan?

Vaggsång

Kim Thúy föddes 1968 i Saigon. När hon var tio flydde familjen över ett flyktingläger i Malaysia som båtflyktingar och hamnade i Kanada där de mottogs med översvallande välvilja.
Fadern, yngst av tio barn, hade förmågan att leva helt i nuet. Man skulle inte sakna något som varit, tyckte han.
Modern, äldst av många syskon, var en skräckinjagande dotter, syster och mor som släppte loss från alla plikter när hon var femtiofem. Då började hon dansa.
Föräldrarna lämnade inget materiellt arv efter sig trots att de från början varit välbärgade, men de gav barnen verktyg att leva rika liv.
I Kanada möter två kulturer precis som i det land de lämnat.
Kim Thúy utbildar sig till advokat och översättare och återvänder en tid till Vietnam. Nu lever hon med man och två barn i Montreal. Hon säger att hon lärt sig att resa med lätt bagage. Hon flyttar gärna och när hon gör det tar hon bara böcker med sig.
I Ru (som betyder vaggsång) varvas den stora familjens historia med landets. Familjen var också delad i två; en vietnamesisk och en kinesisk. Bron mellan de olika världarna var den charmerande morbror Två som kraftigt fördömdes av sin syster för sitt lössläppta leverne.
Vietnams kvinnor bar Vietnam på sina krökta ryggar under de koniska hattarna medan männen och sönerna bar vapen på sina.
Kim Thúy berättar sin historia vackert, vemodigt och poetiskt. Det återhållsamma språket kontrasterar ofta mot det dramatiska innehållet och gör ett starkt intryck på läsaren. Jag tycker mycket om den här boken.
Ru är en berättelse som gör att man tar fram kartan och rekapitulerar Vietnams historia. Och det är nyttigt!

Förnuftets sömn föder monster

Enligt Kristoffer Leandoer i Hanoi.
Läs i dagens
UNDERSTRECKARE
om hur det är att vara bloggare i Vietnam. Hur man kan bli klassificerad som terrorist om man inte är väldigt försiktig. Och terrorister döms hårt. Man kan bli cyberdissident.
Godtycklig rättsskipning, kraftigt beskuren yttrandefrihet och korruption. Det är vad vietnameserna lever med. Kristoffer Leandoer avslöjar skrämmande förhållanden.
Ho Chi Minh är fortfarande inne medan zenmästaren Thich Nhat Hanh, som bl. a. föreslogs till Nobels fredspris av ingen mindre än Martin Luther King, inte får komma in i sitt land.

I väntan på "Ru"

Idag skriver Kristoffer Leandoer en intressant understreckare i SvD om Vietnams litteratur. Många skriver i exil, till exempel Nam Le, vars bok Båten kom ut 2010 och spred sig över hela världen och överhöljdes med lovord. Problemet för de författare som skriver på vietnamesiska är att det är ett mycket svåröversatt som förlorar på översättning. Det är ett språk för poesi, högläsning, bön och sång. Den mest kända författaren i Vietnam är Duong Thu Huong - Vietnams egen Balzac. Hon finns inte på svenska. Men nu har hon givit upp den inre exilen och valt den yttre och flyttat till Paris. Kanske börjar hon skriva på franska och blir därmed lättare att översätta. Läs hela understreckaren HÄR