Tre sniglar
T&M: Ulf Peder Olrog
Det var en snigel, och en snigel och en snigel,
och de hade var't i sta'n och rullat hatt.
Så i var sitt hus låg nu en liten snigel,
och de ångra' var sin genomfestad natt.
Ynkligt slutna i sitt skal, led de alla hemska kval,
till den ena sa som så, nu får en utav oss gå,
till apoteket för att hämta magnecyl,
Ja, ja, ja, ja ja.
till apoteket för att hämta magnecyl,
Och så sände de iväg den minsta snigeln,
och dom andra låg och väntade på den.
Det gick dagar, det gick veckor, ingen snigel,
det blev höst och vinter han kom ej igen.
Bådas huvudvärk var svår, när det åter led mot vår,
och när sommarn kom till slut, titta ena snigeln ut.
Nu borde han ha varit här med magnecyl,
Ja, ja, ja, ja, ja.
Nu borde han ha varit här med magnecyl.
Men titta där så sade då den andra snigeln,
jag ser två små snigelhorn som sticker opp.
Några meter därifrån låg minsta snigeln,
hans var hornen som de såg vid kullens topp.
Men han hörde va' dom sa, ropa: "Farten min är bra.
Ingen jäkt och svår panik, om ni kommer med kritik,
så har jag ingen lust att hämta magnecyl.
Ja, ja, ja, ja, ja.
Så har jag ingen lust att hämta magnecyl."
Man anar sniglarnas egendomligt vindlande väg över
altangolvet.
Den första drog ihop sig när jag satte ner foten.
Kopparslagare, förstås..
Inlägg
