Mormorsutbildningen fortsätter

Yngsta barnbarnet föll som en fura för den här serieserien som heter Amulett. Författare: Kazu Kibuishi. Del 1 har titeln Stenväktaren. Mormor är mera hårdflörtad. Tycker att den är ganska hemsk med en bläckfiskliknande varelse med stor mun  och gubbar som liknar Frankensteins monster. Skraa, skraa är bläckfiskens ljud. Amulett är full av onomatopoetiska ljud som Iiii, Swisch, Öngh, Ksch, Badoom, Vrom, Aagh, Wäpp, Sjoff, Szzt, Katjong, Donk, Swosh, Vack, Vrrr, Kssch. En del är faktiskt riktigt svåra att uttala! Skrapare är underjordiska blodtörstiga varelser som klär väggarna i den tunnel barnen måste passera med hjälp av ett båtliknande flygplan som kallas Albatrossen. Stenväktaren börjar med en tragisk prolog där barnens pappa omkommer. Barnen heter Emily och Navin. Det är ingen måtta på alla deras äventyr. Till och med mamma lyckas försvinna!

Titel: Stenväktaren

Serie: Amulett

Författare: Kazu Kibuishi

Översättare: Lottie Eriksson

Tryckår: 2007

Antal sidor: 185

Fröken Livrädd & kärleken

Albert Bonniers förlag

Fröken Livrädd & kärleken av Joanna Rubin Dranger har undertiteln en tecknad roman. Joanna Rubin Dranger tyckte att hennes skriverier blev för svarta men att humorn kom fram i teckningarna. I kombination blev detta jättebra. Bokens jag har varit gift ett antal år. Visst gnissel har uppstått i relationen. Maken blundar. Han vill varken höra eller se. Hustrun känner sig ensam. Och osynlig. Men så träffar hon någon som får henne att skratta och hos henne slår det ut en liten kärleksblomma. Det blir naturligtvis kämpigt på alla håll. Allra värst blir det för Fröken livrädd som upptäcker att hennes nya kärlek lurat henne. Bilderna är otroligt uttrycksfulla. Texterna är mera som någon slags scenanvisningar. Serier är inte någon favoritgenre. Men jag är inte främmande för företeelsen och gör då och då nedslag i den grafiska världen. För en ordmänniska som jag är det viktigt att bilderna inte är för plottriga. Det är de inte i Fröken Livrädd. Somligt är roligt och annat är sorgligt, men jag uppfattar det som om Fröken Livrädd går styrkt ur krisen. Något lite mindre livrädd, kanske?