Det är svårt att bli av med dem,
även om gud ska veta att man har försökt.
Vi går förbi dem på gatan
där de står med sina tiggarskålar,
en gammal sed.
Ingenting i dem nu
förutom torra flugor och falska mynt.
De stirrar rakt fram.
Är de döda eller vad?
Ändå ser de så där irriterande ut
som om de visste mer än vi.
Mer om vad?
Vad är det de gör anspråk på att veta?
Fram med det, fräser vi åt dem.
Tala klarspråk!
Om du försöker få ett enkelt svar
så låtsas de bara vara galna,
eller berusade, eller utblottade.
De tog på sig sin utstyrsel
för någon tid sedan,
där de svarta tröjorna, de där trasorna;
nu kan du inte få av dem
Och de har fått problem med tänderna.
Det är en av deras bördor.
De skulle behöva lite tandläkarvård.
------
Så börjar Margaret Atwoods dikt Poeterna håller ut. Den står att läsa i den nyutkomna diktsamlingen Dörren i översättning av Jonas Ellerström & Elisabeth Mansén. ellerströms förlag är utgivare. När Margaret Atwood började skriva för 55 år sedan var det diktsamlingar som var lättast att få utgivna i Kanada. De små förlagen hade inte råd med romaner. Men det betydde inte att Atwood endast skrev dikter. Om Dörren och den dystopiska romantrilogin Oryx och Crake , Syndaflodens år och MaddAddam (den senare alldeles nyutkommen på svenska) talade Margaret Atwood med Stefan Ingvarsson, journalist och översättare, på Internationell författarscen i Malmö igår 4/6. Det blir ett bra samtal. Stefan Ingvarsson är ordentligt påläst, men får ändå finna sig i att då och då bli milt tillrättavisad av Atwood, som vid 76 års ålder har samlat på sig såväl kunskap som livserfarenhet. Jag kan inte säga att jag var särskilt förtjust när jag läste Oryx och Crake, men efter att ha lyssnat på Margaret Atwoods
resonemang kring sina romaner kände jag att det kanske vore läge att läsa del två och tre också. Och kanske rent av läsa om Oryx och Crake. Mycket utav det Atwood förutsagt i sina romaner har redan hänt eller är på god väg att ske. Atwoods far var biolog och familjen tillbringade mycket av sin tid i skogen. Margaret Atwood är intresserad av forskning och vetenskapsmän har också visat intresse för hennes romaner. Kanadensare tänker stort och är intresserade av kommunikation, slår Atwood fast. Efter ett fullmatat program sätter hon sig lugnt tillrätta för att signera trots att packning och plan väntar. Köerna ringlar i oändlighet. 
Inlägg
