Visar inlägg med etikett Sommarboken. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sommarboken. Visa alla inlägg

torsdag 25 maj 2017

Tävling!


Nilmas Bokhylla: Nu tycker jag att det är dags för tävling här inne på bloggen! Det var alldeles för länge sedan och vad passar väl egentligen bättre när det är dags att kicka igång bloggen på nytt? I prispotten ligger ett presentkort på 200 kronor hos Adlibris men också ett hemligt, litet paket från mig. På ett eller annat sätt kommer det att vara bokrelaterat men mer än så avslöjar jag inte.
Tävlingsregler
– Tipsa mig om bra böcker att läsa för att få sommarfeeling. Motivera kort i en kommentar till det här inlägget.
– Tipsa gärna om tävlingen i andra sociala medier. Inget tvång såklart men jag blir glad och ni får en stjärna i kanten.

Tävlingen avslutas den 28/5 kl. 19.00

Det nionde brevet av Catrin Ormestad  en begåvad debut, som handlar om val en gör i livet och vad de leder till. Den handlar det om tillhörighet och utanförskap; om att stanna eller lämna; om identitet. Walter Höjer är navet i berättelsen. Hans dominanta mor Lea styr hans och systern Ellys liv med järnhand. Det finns också en mörk hemlighet vad det gäller Leas ursprung.  Handlingen tilldrar sig på Gräsö i Roslagen och det är mycket sommar i Det nionde brevet.  Miljö/naturskildringen tyder på god kännedom om platsen. (Författaren tillbringar sina somrar på Gräsö. Annars bor hon i Tel Aviv.) När romerna kommer till ön blir det oro i leden. Walters dotter Juliana kommer till Gräsö femtio år senare för att gå på sin älskade farmors begravning; farmor som doftade lavendel, ko och läggningsvätska. Det nionde brevet har ett driv som gör att en måste läsa vidare för att se hur det ska lösa sig. 
Sommarboken av Tove Jansson är en bok att läsa varje sommar.  Farmor och sondottern Sophia har djupsinniga samgal om det mesta här i livet. Pappa finns där också, men han märks inte så mycket, men är bra att ha att ta till när det händer något särskilt. Farmor fostrar utan att det märks. Hon sover lite då och då och blodtrycket far upp och ner, men så länge benen bär är hon nöjd. För det mesta är farmor och Sophia goda vänner, men det händer att båda kommer i trotsåldern och då blir det svårt...

torsdag 3 april 2014

Reservationslös kapitulation

Det finns inte mycket att säga om Sommarboken av Tove Jansson än: En underbar, lyrisk, vemodig och uppsluppen tröstebok om vänskapen mellan Farmor och hennes sondotter, Sophia, under en rad somrar på ön. Pappa är med också, men han säger aldrig något och märks inte så mycket. Men blir det verkligen kris; då finns han där.  Farmor har en gudomlig förmåga att fostra utan att det märks.  Hon och Sophia förstår varandra väl och är för det mesta  vänner. Men - när båda kommer i trotsåldern då är det inte lätt. Diskussionerna om religion, vidskepelse, död och ålderdom är sublima. Farmor sover lite i smyg ibland och blodtrycket verkar vanskligt, men bara benen håller så känner hon sig helt OK. Tove Jansson ville gärna kalla Sommarboken roman, skriver Tove Jansson - forskaren Boel Westin, i sitt förord. Och det stör inte. Den består av en rad kapitel med rubriker som Visiten, Leka Venedig, Katten, Den stora plastkorven (en överdådig berättelse som borde filmas), Berenice, Sophias storm, m.fl. Naturbeskrivningar är alldeles fantastiska. Endast bönder och sommargäster trampar på mossa. Farmor petar skadad mossa på plats med sin käpp. Havet är en mäktig fond till livet på ön. Man läser långsamt; man läser om och stryker under. Språket är en ren njutning.
Läsecirkeln var rörande överens om att detta är en bok att vi kommer att läsa om. Alla älskade Farmor och Sophia och deras liv på sommarön.