En smakebit på søndag v. 10 2024

astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger administrerar en söndagsutmaning som kallas En smakebit på søndag och går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås.

"Moa känner fattigdomen på insidan. Som mor och arbetarhustru var hon aldrig utan arbete. Det är ämnet för signaturen Moas debut i Tidevarvet 1 oktober 1927, vågat eftersom tidningen vände sig till en borgerlig, om än upplyst publik. "Aldrig en dag av mitt liv har jag varit arbetslös, vet det! Nu mitt i den värsta arbetslösheten som man kan tänka sig får jag slita som en träl  - och ju mer jag arbetar ju fattigare blir jag. I fyra månader har maken gått uppskattningsvis tusen mil för att söka arbete."

Min smakebit på søndag v. 10 kommer ur "Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd" av Ebba Witt - Brattström". Om Moa och Harry Martinson.

Innan fåglarna vänder åter

23 - åriga Alli - Maria Avala är protagonisten i Mirja Mäkis strålande debutroman, Innan fåglarna vänder åter. Hon bor vid sjön Ladoga som hon älskar. Familjen är fiskare och det vill Alli också bli. Det är hennes dröm. Men det tycker inte mor. Alli får gå i lära hos en läkekunnig gumma. När det 16 månader långa  vinterkriget bryter ut dröjer det inte länge förrän det blir tal om evakuering. Alli blir skickad genom skogarna med en dräktig ko. I Rosa Liksoms senaste roman, Älven, finns en motsvarande vandring. Fast då är det lapplandskriget det rör sig om.  Familjen Avala ska samlas hos Allis farbror i Österbotten. Där är naturen helt annorlunda och det är platt och blåsigt. Där är man bönder och sedvänjorna skiljer sig åt. Alli är läraktig och frun i huset gillar henne. När det kommer till att göra piroger är det Alli som står för undervisningen. Karelska kvinnor föds med ett pirogkavel i handen, skämtar hon. Svägerskan Sylvi är höggravid med Allis brors, Tuomas, barn. Tuomas är ute i kriget. Alla har någon som är ute i kriget, har stupat eller är saknad. När Sylvi måste föras till 29. krigssjukhuset för att föda är det Alli som följer med. Sylvi är sjuk och svag och plötsligt står Alli där med sitt moderlösa brorsbarn, Laina, i famnen. På sjukhuset träffar hon en man som blivit invalidiserad i kriget. Och Alli får följa med hem till hans föräldrars gård som sommarhjälp. Överallt gör hon sig omtyckt för sin duglighet och sin arbetsvilja. Alli längtar hem till Karelen men inte direkt till sin mor. Alli förstår inte vad mor har emot henne. Och hon förhärdar sitt hjärta. Den skadade Vilho får ta emot hennes tankar och hon hans. Det är en vacker kärlekshistoria som långsamt utvecklas. Han tycker inte att han har mycket att erbjuda henne, men hon ser annorlunda på saken. När Alli efter flera år övermannas av hemlängtan och åker hem till Karelen finner och att somligt är nerbränt och annat har ryssarna monterat ner och tagit med sig hem. Innan fåglarna kommer åter är en roman att tycka mycket om. Det är väldigt mycket en kvinnornas roman. En tycker sig vandra vid Allis sida. Hon har fått lära sig vad det är att höra hemma och inte höra hemma. Krigets fasor och förluster är hon bekant med, men hon har funnit sin väg. Det var visserligen inte det hon drömt om, men det är vad hon vill. Jag ser fram emot Merja Mäkis nästa  roman.

Titel: Innan fåglarna vänder åter

Författare:Merja Mäki

Översättare:Mattias Huss

Förlag: Historiska Media 

Tryckår: 2023

Antal sidor: 397                                                                                                                                                                                                                                                                   

Hett i hyllan v. 34 2022

Monika på bokbloggen Bokföring enligt Monika har en läsutmaning som hon kallar Hett i hyllan. Den går ut på att vi avslöjar för varandra vilka olästa böcker vi har i våra hyllor.

Sophie Elkan av Eva Helen Ulvros. Hennes liv och vänskapen med Selma Lagerlöf av Eva Helen Ulvros.  Tiden är sekelskiftet 1900. Författaren vill sätta in Sophie Elkan i hennes tid och samhälle. Hon var yrkeskvinna, författare och historiker.  Hon var judinna;  tillhörande en förmögen familj i Göteborg. Sophie Elkan var dessutom bisexuell. Kvinnorna hade ännu ingen rösträtt och SE var mycket involverad i arbetet för kvinnosaken. I SE:s umgängeskrets återfanns personer som Ellen Key, Georg Brandes och Verner von Heidenstam. 1894 möttes SE och Selma Lagerlöf och därmed inleddes en livslång vänskap där SE stod i skuggan av sin mera kända väninna. Sophie Elkan kom ut på Historiska Media 2001.

Glömda soldater

Anna Larsdotters förra bok, Kvinnor i strid, kom ut 2016.  Nu är hon tillbaka med Glömda soldater. Båda böckerna är utgivna av Historiska Media. Den första boken tar upp krigen från 1600 - talet fram till och med Vietnamkriget. Glömda soldater har undertiteln Kvinnorna i andra världskriget. Anna Larsdotter berättar om kvinnor från hela världen - alltså inte bara från segrarsidan - ; hon vill berätta om kvinnornas vardag och hon vill lyfta fram lottarörelsen. Hon har rest omkring och sökt i arkiv och har lyckats hitta några personer att intervjua. Liksom i Svetlana Aleksijevitjs Kriget har inget kvinnligt ansikte möts en av en kör av röster. Kvinnorna fick utbildning som männen och de fanns i alla positioner. Här finns prickskyttar, mekaniker, ingenjörer, piloter, sjuksköterskor, chaufförer, medicintekniker och de ingick till och med i dödspatruller. Men de fick inte avfyra kanonerna för då räknades de som kombattanter och skulle uppgraderas ekonomiskt! Mary Churchill, Churchills älskade sladdbarn arbetade först på ett
sjukhusbibliotek, men när kriget bröt ut gick hon in vid luftvärnet. Ofta fick hon tjänstledigt för att följa med Churchill på resor. Martha Gellhorn var en  framgångsrik reporter, gift med Ernest Hemingway. De åkte till striderna i Kina/Burma/Indien - den glömda fronten -  som någon sorts bröllopsresa. När Hitler angriper Sovjetunionen 1941 är 24 - åriga Ludmila Pavlitjenko ute och äter med vänner för att sedan gå på opera.

Men när hon hör Molotovs uppmaning att handla som en sann patriot tvekar hon inte. Åberopande sitt utmärkta betyg från skytteskolan lyckas hon till sist bli antagen i en skyttedivision och blir berömd som prickskytt. Ruth Eriksson vaccineras mot två av krigets eviga följeslagare, tyfus och smittkoppor, och bordar därefter sjukvårdståget Alrik. Där kommer hon att bli kvar till i november 1944. Att därefter arbeta med vanlig sjukvård tycktes henne trist. Noor Inayat Khan, barnboksförfattare och psykolog, med rötter i Indien, var pacifist, antimilitarist och icke - våldsanhängare. Hon har diskuterat med sin bror och de har kommit överens om att vapenvägrarens påbud om icke - våld inte kunde gälla nazityskland. Noor utbildas till radiooperatör och blir skickad till Frankrike som första kvinnliga radiooperatör. Hon måste ständigt byta boende under det att hon skickar underrättelser till London. Efter en tid tänker London ta hem sina radiooperatörer från Frankrike. Det är för farligt att ha dem där. Tyskarna hinner dock avslöja Noor och svarar på sändningarna i hennes ställe. I London tycker man att Noor låter annorlunda, men man vet ju inget. Noor slutar sina dagar i Dachau, nazisternas första koncentrationsläger uppfört redan 1933; modell för alla övriga arbets- och dödsläger. År 1946 får Noor postumt franska Croix de Guerre och 1949 Georgskorset från Storbritannien. 2002 invigs en bronsstaty av Noor i Gordon Square Garden i London. Väldigt få av alla de kvinnor som på olika sätt deltog i kriget fick annars något erkännande varken i levande livet eller postumt. Anna Larsdotter har i görligaste mån följt upp vad som hände dem som överlevde kriget. 8 augusti 1945 är telefonisten Michiko, 15 år, på väg till sitt arbete. Hon arbetar åt armén i Hiroshima och är stolt över att kunna tjäna kejsaren. Hon beskriver ljuset, hettan och molnet. Människorna ser inte ut som människorna längre. Hon lyckas "bryta sig ut från själva ljuset" och räddas av sin mamma. Michiko blir en s. k. hibakusha, en person som överlevt atombombsexplosionerna. (Läs vidare i Hiroshimas blommor) av Edita Morris!)Anna Larsdotter har skrivit ännu en intressant och mycket lärorik bok om ämnet kvinnor och krig. Hon lyckas få det hela att leva och när en väl lärt sig namnen på kvinnorna känns det som att möta gamla bekanta månad för månad; år för år. Det finns många fler kvinnoöden i Glömda soldater, förstås. Och det krävs inte så mycken fantasi för att förstå att så oändligt många flera kvinnor, vars historier vi inte känner till, ligger i namnlösa gravar lite varstans i världen. Anna Larsdotter berättade om sin bok på Christinehofs slott söndagen den 24 juli under Kvinnofestivalen på Österlen 21 - 24 juli. 

Titel: Glömda soldater. Kvinnorna i andra världskriget

Författare: Anna Larsdotter

Förlag: Historiska media

Tryckår: 2022

Antal sidor:  448

En smakebit på søndag v. 28 2022

Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att vi bjuder varandra på en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger håller i trådarna. Fler smakebitar  HÄR.

"Uthungrade människor, raserade hus, enorma högar av tegel, murbruk och krossat glas är vad som möter Eugenie S när hon anländer  till Kiev. Dessutom en påträngande lukt av döda människor. Det är inte direkt vad hon väntat sig, även om hon vet att striderna om den ukrainska huvudstaden varit mycket hårda. Tyskt flyg har bombat sönder bebyggelsen och flera hundratusen sovjetiska soldater har, efter vd Eugenie hört, vallats iväg som tyskarnas fångar. För ett par dagar sedan lämnade hon sitt arbete som kindergartenfröken  för ett nytt uppdrag. Mer prestigefullt än det förra,  enligt Rikssäkerhetsöverstyrelsen, den myndighet som som skickade henne till Tysklands nya koloni, Reichskommissariat Ukraine. Hade hon något val? Troligtvis inte. I alla fall tackade hon ja. Eugenie är idealist, hon tror på det tyska erövringsprojektet. Framför allt tror hon på behovet av upplysning och socialisering. Det är där hon kan göra nytta. Kvinnor som hon, det ha Rikssäkerhetsöverstyrelsen övertygat henne om, ska vara "förbindelselänkar mellan frontens murbräckor och det gamla Tysklands pulserande hjärta och rika kultur". Genom dem ska Tyskland sträcka sig ut i världen, gro och grönska."    (Året är 1941)

Från sidan 99 i Glömda soldater. Kvinnorna i andra världskriget av Anna Larsdotter. Historiska media.

Paradishamn

Erika Olofsson - Liljedahl har skrivit två romaner tidigare.  Någonstans brister himlen kom ut 2017.  Huvudperson är den 13 - årige Elis som bor i ett bohuslänskt fiskeläge med mor, far och systern Signe. Vi befinner oss i 1920 - talet. 2019 kom Och bergen skall rämna. Här rör vi oss i norra Sverige och tiden är början av 1900 - talet. Nu har Olofsson - Liljedahls tredje roman, Paradishamn,  kommit ut på Historiska Media. Platsen är Mölle i Skåne och tiden är 1930 -tal. Jag är lite svag för de här berättelserna från förr i tiden. Det är tydligt att det ligger åtskillig research bakom den här romanen. I centrum står två unga kvinnor från helt olika samhällsskikt. Hilda bor med sin far i en fiskestuga vid stranden i Mölle. Ester bor högt upp på kullen med det stora hotellet som håller på att öppna för säsongen. Ester ska sköta hotellet under sommaren medan hennes mor och far vilar upp sig. Ester står inte ut med Hildas grova händer och till hälften missbildade ansikte. Alltså brukar hon sin makt till att flytta Hilda ifrån serveringen i matsalen till tvätten. Hilda har arbetat på hotellet i fem somrar tidigare och är mycket rutinerad och omtyckt. Hilda är skakad men hon har en obruten självkänsla och erbjuder motstånd på olika sätt. Till hotellet kommer en vacker ung man, Carl Ljungholm,  som Ester räknar som sin. Fast det vet inte han om. Hon blir väldigt irriterad över att han visar Hilda uppmärksamhet. Carl och hilda delar intresset för litteratur. Hilda - och senare även Ester - undrar  vad som ligger bakom Hildas fars intresse för Esters mor. Och vise versa. August ger Mor - Karin blommor på hennes födelsedag och varje jul får August en blomma av Mor- Karin. I Ransvik, Kullabergs naturområde, ligger syndens näste där det idkas sambad. Ester saknar det fria livet i Köpenhamn. Hotellet var mycket roligare förr när klientelet var mera internationellt och lätt dekadent. Nu är gästerna mera för friluftsliv. Carl bävar för hösten. Föräldrarna förväntar sig att han kommer hem till Göteborg och tar över faderns rederi. Men sommaren blir ganska dramatisk. Ibland funderar jag på om författaren tänker sig en fortsättning? Jag tycker att miljön och tiden är väl skildrade. Små viktiga detaljer skapar autenticitet. Naturen skildras väldigt fint och det är inte svårt att göra sig en bild av Mölle. Språket är fint och läsningen flyter lätt även om jag hejdar mig inför moderna uttryck som "kroknat" och "skaver" Personskildringen kunde bearbetats ett varv till. Hilda är den som ägnats mest omsorg och hon är ju också huvudkaraktären. Författaren - om också är skolbibliotekarie - delar sin tid mellan Lund och Kullabygden, där hon har sina rötter.

Titel: Paradishamn

Författare: Erika Olofsson Liljedahl 

Förlag: Historiska Media

Tryckår: 2022

Antal sidor: 331

Kaptenen och Ann Barbara

"Heden liknar ingen annan plats. Där finns himlen och den platta jorden. Där finns ödemark och tomhet." Och så vidare. Beskrivningen av heden, som faktiskt är huvudkaraktären i den här boken, påminner osökt om den engelske författaren Thomas Hardys hed i romanen som fått titeln Heden. Ida Jessens nya roman, Kaptenen och Barbara, handlar om hedlandskapet i södra Jylland, som på kungens, Fredrik V,  och Räntekammarens uttryckliga önskemål ska odlas upp och göras beboelig för människor från Tyskland. Ingen vet vem som äger heden. Den är någons, och den är ingens. Ingens är det namn som gäller på heden. Det ska finnas uråldriga dokument som talar om gränslinjer och besittningsrätt, men ingen vet var de finns. Bönder och jordägare bor i utkanten av heden. En vacker dag kommer tyske kaptenen i von Scholtens geworbne Infanterie, Ludwig van Kahlen, farande med häst och vagn, iförd röd uniform, trekantig hatt och med gul sidengördel om livet. Han har läst odlingstidskrifter och är full av planer och energi. Han ska vara hedutvecklare, vetenskapsman och lantmätare och odla upp den magra jorden till kungens ära. Ljungen, som vajar manshög, ska tvingas undan och användas till annat, som att stoppa madrasserna med. Kaptenen sliter morgon, middag och kväll. Alla arbetare han lyckas skaffa rymmer förr eller senare. Ingen orkar med hans tempo. Året är 1754 och kaptenen är 54 år. Ida Jessen har skrivit en riktig bladvändare. Romanen är tätare än hennes tidigare romaner. Detta är mer av bred episk berättelse. Somliga av karaktärerna har verkliga förebilder. Tiden är intressant. En undrar mycket över den totalt osynlige kungen och den lika gåtfulla som osynliga Räntekammaren. Jag gillar mycket beskrivningen av heden och av människorna, till exempel Kahlens trätobroder amtmannen Trappaud, kaplanen Søren Thestrup som är kaptenens verklige vän och den genomruttne Schinkel på Hald. Och naturligtvis Ann Barbara, som är Guds gåva till kaptenen. Här finns också massor av kulturhistoria och en hel del spännande ord. Kort sagt en roman helt i min smak.

Titel: Kaptenen och Ann Barbara

Författare: Ida Jessen

Översättare: Ninni Holmqvist

Förlag: Historiska Media'

Tryckår: 2021

Antal sidor: 430

När bergens sjunger

När bergen sjunger är en berättelse om en turbulent tid i Vietnams historia av Nguyễn Phan Quế Mai. Den tar avstamp 1972 i Hanoi där en mormor och hennes dotterdotter springer för livet undan de amerikanska bombplanen. Tre kvinnor står i centrum för romanen; mormor f. 1920, hennes dotter Ngoc f. 1940 som är läkare och dotterdottern Huong f. 1960, som mormor kallar Guava. Mormor är en otroligt stark och handlingskraftig kvinna som går igenom så mycken sorg och smärta i sitt liv men ändå lyckas resa sig efter varje slag. Hennes liv hade blivit förbannat av en spåmans förutsägelser men hon hade överlevt den franska ockupationen, den japanska invasionen, den stora svälten och jordreformen. En son dör i kriget, ett annan går över till kommunismen och vänder sig emot henne, dottern/läkaren kommer tillbaka från kriget som ett fysiskt och psykiskt vrak. Mormor lämnar sitt arbete som lärare. Hon vägrar att vidarebefordra propaganda. I stället blir hon svarta börshandlare. Det är betydligt mera lönsamt men också väldigt föraktat; även av dem som drar nytta av det. När bergen sjunger är en krigsskildring som förskräcker. Genom familjens öden upplever en krigets förödande verkningar för hela landet Vietnam. Men mitt i allt elände finns det också plats för värme, kärlek och medlidande människor emellan. Det gäller att vara uppmärksam när en läser När bergen sjunger. Kronologin är  uppbruten men lyckligtvis finns det ett släktträd i början av boken som hjälper en att hålla reda på personerna i boken. En karta hade förhöjt läsupplevelsen ytterligare. Romanen tillägnas författarens farmor och avslutas så här: Må vår jord slippa fler väpnade konflikter. Till det kan en bara säga amen.  

Titel: När bergen sjunger

Författare: Nguyễn Phan Quế Mai 

Översättare: Annika Sundberg

Förlag: Historiska Media

Tryckår: 2021

Antal sidor: 384

Haven som skiljer oss åt

Året är 1941; platsen Croydon, London. I ett flyganfall bombas Jacks och Mollys hus. Jack är fem år; Molly är hans mamma; fadern har har blivit dödad i kriget. Jack och Molly förlorar kontakten med varandra. Jack hamnar på ett barnhem och väntar varje dag på att Molly ska hämta honom. Alla säger åt honom att inte vänta. Hans mamma är död. Men Jack tror dem inte. Molly hittas irrande omkring i en helt annan del av London. Hon är skadad och har tappat minnet. Molly har en vag aning om att hon saknar något men hon kan inte komma på vad. Så småningom får Jack och många andra barn ett erbjudande om att åka till Australien och vistas på en hästgård . Det sägs att de kommer att kunna plocka apelsiner direkt ifrån träden. Jack vantrivs i sin trista, grå och obehagliga vardag och tycker att erbjudandet låter lockande. Det ska visa sig att verkligheten ser helt annorlunda ut. Men Jack får i alla fall en vän i den judiske pojken Sam. Genom honom lär han känna antisemitismen. Han kommer också att få känna av rasism in på bara skinnet. Åren går. Jämförelsevis kommer Jack att få det ganska väl förspänt. Men han upphör aldrig att vänta på sin mor. Haven som skiljer oss åt omspänner åren 1941 till 2010. Berättelsen är kronologiskt ordnad. I början tyckte jag att berättelsen var lite valhänt, men ganska snart blev jag fångad av Mollys och Jacks öden. Själva storyn är välkomponerad. De många tusen barnen som åkte till Australien efter andra världskriget kallades barnemigranter och sades ha till uppgift att göra Australiens befolkning vitare. Romanen bygger alltså på verkliga händelser. Den trafiken hade för övrigt pågått sedan 20 - talet. Haven som skiljer oss åt är Gill Thompsons debutroman.  Den är välskriven men jag skulle önska fördjupning av person - och  miljöskildring i nästa roman, som jag givetvis kommer att läsa. Gill Thompson bor i London och undervisar på deltid. Resten av tiden är hon författare.

Titel: Havens som skiljer oss åt

Författare: Gill Thompson

Översättare: Eva Andreasson

Förlag: Historiska Media

Tryckår: 2021

Antal sidor: 412
 

Den som ser

Plötsligt kommer där en del fyra till Herbjørg Wassmos  trilogi om den myndiga Dina Grønelv och hennes familj ifrån Nordland i Norge. Visserligen kallas den en fristående fortsättning, men jag tycker nog att en ska unna sig att läsa de första tre också; Dinas bok, Lyckans son och Karnas arv. I samband med publiceringen av del fyra, Den som ser, passade förlaget Historiska Media på att ge ut de tre första delarna på nytt. Visst går det att ta sig igenom Den som ser utan att ha de tre andra delarna i färskt minne. Herbjørg Wassmo är dessutom generös mot eventuellt nytillkomna läsare. Den som ser är en riktig bladvändare även om en får försöka hänga med vad det gäller alla namn och var de olika karaktärerna befinner sig för tillfället. Scenen växlar mellan Nordland och Köpenhamn. Tidsmässigt befinner vi oss på 1890 - talet. Karnas bok kom ut för tjugo är sedan och efter det gjorde sig de övriga personerna påminta då och då. Herbjørg Wassmo undrade själv hur det gick för dem. I centrum befinner sig Dinas barnbarn, Karna, hennes far Benjamin, hans hustru, Anna, (som inte är Karnas mor) och psykiatrikern Joakim; en ung djärv man med moderna idéer. Karna befinner sig på sinnessjukhus efter att bokstavligen ha varit Dinas språkrör på dennas begravning. Efter den ansträngningen blir hon stum och sedan tillstötte ytterligare komplikationer. De fyra vuxna personerna samlas omkring Karna. Deras inbördes förhållanden är inte av det enkla slaget. Herbjørg Wassmo har en fin psykologisk blick och hon förenklar ingenting. Hon håller ihop berättelsen på ett skickligt sätt. Tidsmarkörerna är många; klasskillnaderna påtagliga liksom bristen på jämlikhet könen emellan. Intrigen är spännande och en lär känna de olika personerna ganska väl. Anna, som fötts med en silversked i munnen, är nog den mest komplicerade av dem. Hon är inte nöjd med att gifta sig och få barn. Hon vill också arbeta även om hennes mor stretar emot. Fadern är däremot behjälplig. Rösträttskvinnorna mullrar i bakgrunden och det är alldeles tydligt att det är saker i görningen. Kvinnorna står i centrum i Wassmos intressanta romanserie. Jag sträckläste denna välskrivna engagerande roman och tänkte dystert på Bibelns ord om fädernas missgärningar som hemsöker nya generationer intill tredje och fjärde led. Dina var visserligen död och begravd. Men hennes liv och gärning hade återverkningar på hennes barn och barnbarn. 

Titel: Den som ser

Författare: Herbjørg Wassmo

Översättare: Lotta Eklund

Förlag: Historiska media

Tryckår: 2021

Antal sidor: 444

En smakebit på søndag v. 10 2021

Historiska Media

" Min mormor sa ofta till mig att våra förfäder inte försvinner när de dör, utan ofta fortsätter att vaka över oss. Nu känner jag att hon betraktar mig när jag sätter fyr på  tre rökelsestickor med en tändsticka. På mina förfäders altare, bakom träklockan och faten med ångande mat, glimmar min mormors ögon till när en orangeblå låga slår upp och förtär rökelsen. Jag viftar med tändstickan för att släcka elden. När den börjar glöda ringlar sig doftande rökslingor upp mot himlen och ber de dödas andar att återvända. "Bá ói", viskar jag och håller upp rökelsen över huvudet. Genom slöjan av dos som markerar gränsen mellan våra två världar ler hon mot mig. "Jag saknar dig, mormor."

Från sidan 9 i När bergen sjunger av Nguyen Phan Que Mai 

En smakebit på sødag är en läsutmaning som går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers, förstås. astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger  håller i trådarna den här veckan. Fler smakebitar HÄR

ett halvt andetag

En roman, där en redan på de första sidorna möts av begrepp som tunet, trappen, förna, luggen i segerrulle och iskarl gör att jag faller som en fura. Året är 1948; miljön är Småland. Huvudpersonerna är Sonja och Mirkka. Sonja har sin fästman Axel medan Mirkka förefaller vara ensamstående när hon flyttar in i det fallfärdiga huset som är närmsta granne till Sonja och Axel. Sonjas och Axels ogifta samboförhållande blir föremål för diverse funderingar i omgivningen. Mirkka bjuder Sonja på kaffe gjort på rostade dadlar. Det smakar bättre än torvkaffet som smakade jord. Ganska snart avslöjas det att Sonja har ett sårigt förhållande till sin mor Amalia som redan i Sonjas barndom flyttade till ett mentalsjukhus. Sonja har alltid bråttom att avsluta sina fåtaliga besök hos modern. En får veta mer och mer om Sonja och Mirkki under tiden som deras vänskap utvecklas. Mirkka har en dröm om att springa ett ärevarv på Stadion efter vunnen löpning. Hon tränar ihärdigt. Hon har ett mål att arbeta emot. Löpning anses vara en väldigt olämplig sysselsättning för en kvinna. I kortbyxor, dessutom! Mirkka uppmanar Sonja att arbeta på att bli glasblåsarmästare trots att det anses vara förbehållet män. Sonjas far var glasblåsarmästare och Sonja är mer eller mindre uppvuxen i glashyttan. Glasbruksmiljön känns ny och fräsch. Sonja och Axel har ett märkligt, kyligt förhållande. De talar inte så mycket om känslor och tycks inte riktigt känna varandra. Debutanten Anna Agrell har skrivit en originell roman; lite ojämn ibland, men en läser gärna. Relationerna och kvinnornas villkor står i centrum i ett halvt andetag. Axel har synpunkter på hur en kvinna bör vara och vilka hennes uppgifter är. Amalia utsätts för övergrepp på sitt boende, trots att Sonja inte skrivit på några papper. ett halvt andetag har ett driv som gör att den är svår att lägga ifrån sig. Slutet får mig att fundera på om det kommer en fortsättning. Inte mig emot. Hur som helst så är jag nyfiken på Anna Agrells nästa bok.

Titel: ett halvt andetag

Författare: Anna Agrell

Förlag:  Historiska media 

Tryckår: 2020

Antal sidor: 287 sidor

Dracula. Myt och verklighet

Lundaförlaget Historiska Media ger ut en serie som heter Världens dramatiska historia. En titel i den serien är Dracula. Myt och verklighet av Katarina Harrison Lindbergh. Hon har tidigare skrivit Vampyrernas historia (2013) så hon är redan inne på området. Den Dracula vi känner bäst är väl den vi möter i Bram Stokers roman med samma namn. Det är evigheter sedan jag läste den men jag minns den arme Jonathan Harkers förfärliga upplevelser hos den mystiske greve Dracula i Transsylvanien. Harker hade kallats in för att hjälpa greven med fastighetsaffärer och han förstår ganska snart att han inte är gäst utan fånge i slottet. 1897 kom Bram Stokers roman ut och måste därefter läsas på scen för att bevara författarens copyright. Dracula blev inte mer uppmärksammad än Stokers tidigare romaner men Dracula hade framtiden för sig. När Bram Stoker dog 1912  var romanen inne på sin nionde upplaga. 1400 - talsfursten Vlad III i Transylvanien kallades även pålspetsaren eller påldjävulen efter sin vana att spetsa sina ovänners huvuden på pålar. Han hade det inte lätt eftersom han måste hantera det osmanska riket å ena sidan och Ungern å andra sidan. Vlads far var medlem i Drakorden vars syfte var att bekämpa muslimer. Dracula betyder drakens son. Bokens omslagsbild är en oljemålning föreställande den grymme Vlad III. Men det finns inget som talar för att Vlad III var vampyr. Francis Ford Coppola kom så småningom att göra en film som han kallade Bram Stokers Dracula (1992). Han ville ge sken av en dokumentär, men det är det alltså inte tal om. Coppola har dragit ifrån och lagt till efter eget behag i Stokers roman. Begreppen vampyr och varulv kom att flyta samman och är ibland samma sak. Stokers Dracula är båda delarna. I folktron fanns s. k. vardjur och varföremål som sades stå i kontakt med djävulen. I Sverige finns detaljrika skildringar av varulvar ifrån 1700 - talet. Och vem vet hur det stod till med Bockstensmannen som begravts som en vampyr med ansiktet neråt med en påle genom kroppen och på en avlägsen plats? I dagens läge har vi sett åtskilliga vampyr - och varulvsberättelser i litteratur och på film. True blood gick som serie i TV för en del år sedan. Sookie Stockhouse minns jag som en jättesöt liten flicka, som inte borde fått springa ute  om nätterna. Stephanie Meyers Twilightserie filmades snabbt. Jag berömmer mig av att med en viss framgång ha sett första delen, Breaking dawn. Och Richard Mathesons zombievampyrklassiker I am Legend är en riktig rysare som jag också har sett. Boken kom 1954. Däremot har jag inte läst Anne Rice´s böcker om Lestat och Louis, The Vampire Chronicles. Katarina Harrison Lindberg går igenom både föregångare och uppföljare kring romanen om Dracula; både myter och eventuell verklighet. Senaste svenska utgåvan av Dracula var kompletterad med nytillkomna rön. Sådant är väldigt trevligt.  Dracula. Myt och verklighet omfattar endast 160 sidor. Men den är mycket rymligare än så. Det är mycket intressant och medryckande läsning som gör att en måste tillfoga några titlar på den redan långa TBR - listan. Författaren skriver ledigt och personligt resonerande och det är inte svårt att föreställa sig att hon är en utmärkt föreläsare.

Titel: Dracula. Myt och verklighet

Serie: Världens dramatiska historia

Författare: Katarina Harrison Lindbergh

Förlag: Historiska Media

Tryckår: 2020

Antal sidor: 160
 

En smakebit på søndag

" När jordnötsexperten Alexandr Stjukin i januari 1942 somnade in vid sitt skrivbord blev han den förste att dö av de vetenskapsmän som svalt ihjäl på institutet för växtförädling vid Isakstorget i Leningrad. Under den tre år långa tyska belägringen skulle fler följa. I en stad plågad av svält, sjukdomar, artillerield och råttor galna av hunger var Alexandr Stjukins död knappt något att ens höja på ögonbrynen åt. Han var bara ytterligare en kropp i den ändlösa hanteringen av de döda. Men för hans kollegor blev han det första offret i deras gemensamma kamp. Alexandr Stjutkin dog omgiven av prydligt katalogiserade lådor med fullt ätbara fröer av vete, korn och havre. Fler än 200 000 fröprover till en vikt av flera ton fanns inom räckhåll. I den palatsliknande byggnaden fanns även potatis, majs och proteinrika baljväxter. Men den enorma samlingen av fröer från fem kontinenter var det ingen som rörde."

Från sidan 13 i Den stora fröstölden av Jens Nordqvist. Historiska media. 2020

Läsutmaningen En smakebit på søndag innebär att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser; utan spoilers, förstås. Den här veckan är det astridterese på den norska bokbloggen Betraktninger ~ tanker om bøker som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

Den konserverade änkan

När unga Sara, gelbgjutarmästar Carl Thunvings föräldralösa dotter, gifts bort med möbelkonstnären Georg Haupt, flyttar läsaren med in i det hauptska hushållet där det förutom tre moderlösa döttrar även finns den stumma pigan Klara, Maarja som lagar maten och svär på finska samt den lösaktiga Britta som sällan är där hon borde vara. Vid middagstid sätter sig också gesäller och lärlingar till bords. Skråväsendet har en stark ställning vid den här tiden, det vill säga slutet av 1790 - talet. Gesällerna står i kö för att få göra sina mästarprov. När Georg Haupt dör planerar verksgesällen Petter Kyhlberg att han ska överta såväl verkstad som änka. Han har skrået i ryggen. Åldersskillnaden och resonemanget till trots blev Sara och Georg lyckliga i sitt äktenskap. I takt med att Sara blivit  varm i kläderna har hon också vuxit med sina uppgifter. Barnaskaran har växt och nu får hon ansvar för verkstaden också. Som änka har hon blivit myndig vilket inte hennes väninna, Maja - Lisa,  som driver ett kaffehus, är. Hon har ansökt om att få bli det men fick avslag. Hon har ett och annat att lära Sara. " Det är kunderna därute som styr vad du gör", säger hon. Sara behöver värva kunder till möbelverkstaden. Kvinnorna i romanen Den konserverade änkan av Hélène Gullberg, intendent vid Kungliga slottet, är föremål för författarens speciella intresse. Gustav III:s danska drottning Sofia Magdalena bör naturligtvis snarast föda en son. Latrintömmerskorna är kvinnor som misskött sig på något sätt. Pigorna har sin underordnade ställning i huset. Döttrarna i huset förstår att de aldrig kan få samma värde som en son, som kunde övertagit verkstaden. Entreprenören Maja - Lisa är en frejdig pionjär som gärna delar med sig av sina erfarenheter. Sara får uppleva en hel del sorger och prövningar, men hon härdar ut. Den konserverade änkan, Hélène Gullbergs romandebut, är oavlåtligt intressant läsning. Det finns  livfullhet i språket och energi i persongalleriet. Författarens eget engagemang och hennes gedigna kunskaper är uppenbara. Alla personerna har existerat och platserna är autentiska. Detta är en stockholmsroman som berättar mycket om sitt samhälle. Den förenar historia, kulturhistoria och personhistoria med fiktion. Jag har roat mig ordentligt med alla gamla ord och yrkesbenämningar. Och jag hade en liten fundering; kommer det en fortsättning?

Titel: Den konserverade änkan

Författare: Hélène Gullberg

Förlag: Historiska media

Tryckår: 2020

Antal sidor: 351

En smakebit på söndag

"Har du sett att någon flyttat in uppe på tunet?" - "Kan det verkligen stämma? - "En kvinna, med nätt figur. Igår när jag kom hem satt hon på trappen." - "Nej,  du måste ha fel. Inte kan någon bo där." Jag går fram till fönstret och kastar en blick uppåt krönet. Ännu ligger förnan kvar på marken. bara några få gröna grässtrån sticker upp här och var,grässtrån sticker upp här och var. På radion har de varnat för att vintern ska komma tidigt i år. På håll ser stugan skev ut, ett dockhus med sluttande väggar och eternitplattor som går att lyfta bort.Ibland har jag stannat till vid gaveln, men lika fort skyndat därifrån. Det är något med mörkret därinne."

Från sidan 9 i Ett halvt andetag av Anna Agrell. Utgiven på Historiska Media  

Läsutmaningen En smakebit på söndag går ut på att vi bjuder varandra på smakebitar utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. 

Den här veckan är det Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten som håller i trådarna. Fler smakebitar HÄR

Svenska drottningar

Att läsa Svenska drottningar. I blickfånget från Vasatiden till idag av Karin Fredenborg Falkdalen är en lektion i svensk historia. Den svenska kungalängden kunde jag till nöds men drottningarna - dem kunde jag verkligen inte. Desto intressantare blev det. Eftersom författaren valt att berätta om drottningarna utifrån fem olika aspekter på uppdraget att vara drottning fick jag börja med att göra en förteckning över kungar och drottningar och årtal. Inom de fem kapitlena som behandlar drottningen som maka, representativ partner, frambringare av arvingar (helst prinsar), politisk partner och landsmoder följer författaren kronologin. Drottningens roll var inte lätt. De flesta hämtades från andra länder och de allra flesta äktenskapen var resonemangspartier. Det gällde fred och allianser. Förvånansvärt ofta uppstod varma känslor mellan makarna men inte alltid. Gustav III och hans drottning, Sofia Magdalena av Danmark, kom inget vidare överens. Och Gustav IV Adolf ville skiljas från Fredrika av Baden. Den blivande drottningen förväntades vara av ädel börd, bildad, vacker, fruktsam och social. Dygderik och from hette det under Gustav Vasas tid. Hans andra hustru, Margaretha Eriksdotter Leijonhuvud, anses vara en förebild som drottning. Hon gjorde allt rätt. Drottningen var i allmänhet den som utgjorde en länk mellan regenten och folket. En del vann folkets hjärtan genom att ha lärt sig svenska redan innan de blev drottningar. Drottningarna förväntades vara plikttrogna och lojala. De måste låta sina egna personer komma i andra hand. Inte sällan fick de finna sig i att deras män var otrogna. Så fick till exempel Josefina som gift sig med Oscar I som 16 - åring och av kärlek finna sig i att dela honom med skådespelerskan Emelie Högqvist. Graviditeter och förlossningar var  av största intresse för alla parter. Hovet höll noga reda på sakernas tillstånd. Förlossningarna var mer eller mindre offentliga till en början för att sedan bli en något mera privat angelägenhet. Ulrika Eleonora d. ä. kom ifrån Danmark och var gift med Karl XI. Äktenskapet var ganska lyckligt och begåvades med sju barn. När drottningen dog 1693 var hon gravid med det åttonde, enligt Karin Tegenborg Falkdalen. Hon hade bett om en icke dyrbar begravning och att pengarna istället skulle gå till välgörenhet. Drottninghuset var en s.k. barmhärtighetsinrättning för gamla, sjuka och fattiga kvinnor som byggts på Ulrika Eleonoras uppdrag. Sophiahemmet är ett   grundades 1889 av Sveriges dåvarande drottning Sofia av Nassau och maken kung Oscar II. Dessa båda var väldigt lyckliga i sitt äktenskap och levde som en vanlig borgerlig familj. De höll sig mycket för sig själva och fick kritik för det. Vid den här tiden skrevs det mycket i tidningar och tidskrifter om kungligheterna. Många av drottningarna var fängslande personligheter värda all beundran. Svenska drottningar bjuder på intressant läsning. Språket är spänstigt och lättläst; författaren är mycket kunnig. Men jag tycker att de fem kapitlena kunde varit färre. De går ju ändå in i varandra. Och det gäller samma kvinnor i samma ordning i varje kapitel. Som det nu är känns det lite hackat. Ett extra plus är den reviderade syn en får på kungarna. Somliga förvånar i sin okänslighet och kyla medan andra inser glädjen och nyttan med en lojal och plikttrogen livskamrat.

Titel: Svenska drottningar. I blickfånget från Vasatiden till nutid

Författare: Karin Tedenborg Falkdalen

Förlag: Historiska Media

Tryckår: 2020

Antal sidor: 384 sidor

Clara

Vilhelm svarar på en annons om delad lägenhet i Malmö på Spångatan 32. Clara heter den 25 - åriga kvinnan som hyr ut,  De träffas i Folkets Park och pratar en stund innan de går till lägenheten som är ganska bohemisk. Ett villkor jag gäller. Vilhelm måste spela pojkvän åt Clara. Hennes förre pojkvän Marco förolyckades på balkongen och föll i gatan. Men det får Vilhelm inte veta förrän senare. Det är upprinnelsen till Jens Lönnaeus debutroman Clara.
Clara är gränslös och utlevande och hon är känd överallt, till exempel i Kollektivet. Vilhelm blir ganska fascinerad av Claras sätt att leva även om han inte alltid är intresserad av att delta i allt festande. Och snart upptäcker han vad hon håller på med både vad det gäller honom och sitt levebröd. Men Vilhelm accepterar allt. Han vill bli en annan människa och lämna det förflutna bakom sig. Han vill bli kvitt minnena av modern som stängde in honom i ett mörkt skåp som han fick dela med hushållsavfallet och en massa flugor. Clara kommer att göra det möjligt för honom att bli en annan Vilhelm. Det är mycket som förefaller Vilhelm mystiskt. Han talar med Claras bästa väninna, Karolin, och det kommer att stå henne dyrt. Det är mycket spännande och allt känns kusligt osäkert. Flera gånger får en veta att hjärnan klipper och klistrar och möblerar om ens minnen. En kan inte lita på varken sig själv eller någon annan. Och absolut inte på Valter. Malmö är mycket levande i den här romanen. Särskilt området omkring Möllevången. Malmö sägs vara en stad mycket bättre än sitt rykte. Medierna förstör bilden av Malmö. Men visst - där skjuts mycket. Personteckningen är kanske inte så djupgående. Vilhelm är konturlös och formbar som modellera och jag blir lite irriterad på hans sätt att rätta sig efter allt och alla. Särskilt då Clara. Men det är spännande rent psykologiskt, välskrivet och överraskande in i det sista. Jag tror på det här författarskapet.

Titel: Clara
Författare: Jens Lönnaeus
Förlag: Historiska Media
Tryckår: 2020
Antal sidor: 312

Golvad av Elin

Den besvärliga Elin Wägner av Ulrika Knutson; en gedigen biografi om en mångsidig, förvånansvärt modern kvinna som hann uträtta otroligt mycket under sina 66 år på jorden, 1882 - 1949. Ingen kunde passa bättre än Ulrika Knutson att skriva  en en biografi om Elin Wägner. De är samma andas barn. Redan i förordet möter Ulrika Knutsons personliga tilltal. Uppenbarligen har hon haft roligt när hon skrivit och sådant smittar läsaren. Elin Wägner och hennes tid blir så levande att en tycker sig vara där. Hennes namnkunniga vänkrets var stor; hon reste till konferenser; hon var medlem i Fogelstadgruppen och Samfundet De nio; hon arbetade för kvinnors rättigheter, rätten till rösträtt och fred. 1944 valdes hon in i Svenska Akademien och efterträdde Hans Larsson på stol 15. Elin Wägner hade tidigt klart för sig att det gällde att ta vara på jordens resurser. Hon var starkt influerad av Ellen Key även om hon också kunde se kritiskt på denna. Hon kom också att påverkas djupt av Mahatma Gandhis anti - våldsbudskap. Romanen Norrtullsligan - om fyra kontorsflickor i Stockholm - kom ut 2008 och Pennskaftet, med en kvinnlig journalist som huvudkaraktär, kom 1910, samma år som hon träffade John Landquist, litteraturvetare och sedermera professor i filosofi och psykologi. De gifte sig och hade stort intellektuellt utbyte med varandra hela livet. Men Landquist var en kvinnokarl och äktenskapet knakade snart i fogarna och 1922 var Elin klar för skilsmässa. Elin Wägner hade bildningskomplex och var ganska osäker hela livet. Hon hade en liten tunn röst och var egentligen inte förtjust i att tala inför publik vilket inte hindrade att hon reste runt och höll föredrag. Elin Wägners första romaner tilldrar sig i Stockholm; sedan blir det småländska miljöer till exempel i Åsa - Hanna som kom 1918. Tusen år i Småland kom ut 1939 och är en hembygdsbok som innehåller historia, geografi och skrönor i bästa Piraten - stil. I romanen Den namnlösa, 1922, anas Elin Wägners svägerska Ellen Rydelius; Svalorna flyga högt, 1929, Vinden vände bladen 1947,  är andra smålandsromaner. Essäsamlingen Väckarklocka kom 1941 och räknas som en väldigt viktig tiitel i Elin Wägners utgivning. Där diskuteras kvinnor, fred och miljö med utgångspunkt ifrån forna tiders matriarkat. 1925 - 26 hade Elin Wägner en kärlekshistoria med den gifte författaren Sigfrid Siwertz. Och hon hade flera andra affärer. Hon fick aldrig några barn men tog sig an sin brorson Vanni. Elin W hade inget körkort och lärde sig aldrig cykla. Trots att hon fick en cykel av John Landquist. Mot slutet av sitt liv blev Elin Wägner kväkare. Ulrika Knutson förmedlar massor av kunskap; hon berättar skrönor och citerar bitska och humoristiska kommentarer av Elin Wägner; hon presenterar Elin Wägners många viktiga vänner och kolleger; hon blåser liv i femtio år av kvinnokamp och hon gör det med fart och schwung. Den besvärliga Elin Wägner är en biografi av bästa märke. Dialogen fortsätter för att låna en titel av Elin Wägner. Jag kommer att fortsätta läsningen.

Titel: Den besvärliga Elin Wägner
Författare: Ulrika Knutson
Förlag: Historiska Media
Tryckår: 2020
Antal sidor: 400 

Den här boken passar in på nr 33 i Mias Kaosutmaning 2020 Läs en fackbok.

Helgfrågan v. 15

Mias helgfråga gäller vad vi läser just nu och vilket påskgodis vi gillar mest.

Just nu avnjuter jag Ulrika Knutsons nyutkomna biografi om Elin Wägner
Den besvärliga Elin Wägner, från Historiska Media. Den är både rolig och intressant och jag läser den som en roman. Pennskaftet väntar liksom lite påskekrim. Fick just idag ifrån biblioteket Min fars hemlighet av Sara Blædel.

Mitt godaste påskgodis finns nästan inte att få tag i längre. I flera år kunde jag köpa det i närmaste större stad, men det går inte längre. Antagligen skulle en kunna göra teaterkonfekt själv, men det blir nog inte så proffsigt som på bilden som jag lånat ifrån Wikipedia.