Hästar

några dagar innan mamma dog 

såg hon tre hästar galoppera genom trädgården

mamma ropade till: hästar!

och lyfte sin tunna genomskinliga hand

ur den höj - och sänkbara sängen

där hon var fast

mot fönstret

jag tänkte att nej, hon hallucinerar

innan jag vände huvudet mot fönstret

och såg hästarna

försvinna bort genom trädgården

några dagar senare försvann mamma

jag vill tänka att det skedde på samma vis

som med hästarna

att hon försvann bort genom trädgården

jag vill tänka mig hästflocken som mamma, jag och min syster

att det är så själar rör sig tillsammans

hovavtrycken, svansarna i vinden

i badrummet heter allting repair

hudprodukterna heter repair

hårprodukterna heter repair

det är ett hån mot allt som är trasigt

Lisa Zetterdahl

Hästar, katter, män och andra djur

Hästar, män och andra djur av Nina Lekander blev jag glatt överraskad av..
Vet inte riktigt vad jag tänkt mig, men definitivt inte detta.
Nina Lekander tar läsaren med på svindlande resor mot okända mål. 
Mycket ridsport blir det och stränga tränare. Djurens rätt funderar hon mycket på och har läst mycket om. Har man rätt att ha husdjur; har man rätt till sin ridhäst? (Nina Lekander själv har en spansk häst som heter Alegre.)
När Frasse (sonen) flyttar hemifrån tänker hon bli vegetarian.
Männen har varit många i Nina Lekanders liv. Först under de turbulenta ungdomsåren. Sedan blev det mestadels Claes i Eldkvarn. Om man då bortser från sonen Frasses pappa, Johan.
Claes saknar hon som inspirerande samtalspartner. Men i stort sett föredrar hon att leva ensam. Goda väninnor finns alltid.
Så funderar hon över kvinnors åldrande. Vad är det som händer när kvinnor i femtioårsåldern blir osynliga? 
Nina Lekander har sitt sommarhus på Öland. (Med möda har hon köpt loss Claes och flyttat ut honom.) Där finns också två mycket goda vänner, nämligen poeten Nina Södergren och hennes dotter, Maria, som är konstnär. Nina Lekander skulle så gärna vilja ha Nina Södergren som mamma. Vid fyllda 55 tycker Nina Lekander att det är svårt att vara föräldralös.
I något läge berättar hon att hon avundas Jenny Diski som är så witty.
Jag tycker att om någon är witty så är det Nina Lekander. Hon formulerar sig drastiskt och spirituellt. Jag är inte så förtjust i titeln på boken, men jag gilla Nina Lekanders tankar och sättet på vilket hon ger uttryck för dem.


Annina Rabe i SvD var också förtjust.