Drottning Margaretas historia

Föreningen Norden har utsett en boken Drottning Margaretas historia skriven av blekingeförfattaren Margareta Skantze till sin årsbok 2015. 

Att boken utsetts till årsbok 2015 av Föreningen Norden betyder mycket, säger Margareta Skantze. Det innebär för mig en marknadsföring av boken och att jag når fler läsare och förhoppningsvis blir den översatt till danska och norska. Det betyder också kontakt med bibliotek och skolor och det  och boken får också en studiehandledning. Boken handlar om drottning Margareta som föddes 1353 som yngsta dotter till Waldemar Atterdags och Helvig av Slesvig.  Vid två års ålder blir hon moderlös och uppfostras sedan av Märta Ulfsdotter, en dotter till den heliga Birgitta. Vid tio års ålder gifts hon bort med kung Håkon av Norge. Margareta förknippas framför allt med styret av Kalmarunionen som bestod av nuvarande Sverige, Danmark, Norge, Island och Grönland. Och hon var väldigt viktig för Sydsverige och Blekinge säger Margareta Skantze. Hon hade en rad politiska mål. Ett av dem var att hon ville bryta med den starka ekonomiska och politiska dominansen från den tyska Hansan. Och då satsade hon på inhemska handelsstäder, till exempel Ronneby. Bokens omslagsbild kommer från Ronneby kyrka. I Drottning Margaretas historia porträtteras också  en rad av Margaretas förmödrar, bl. a. den heliga Birgitta, som verkat för fred och försoning i Europa. Drottning Margaretas historia är rikt illustrerad, men tyvärr saknas litteraturförteckning.

Prakt, drömmar, mörker

Inte visste jag att Erik XIV var en sådan renässansmänniska! Herman Lindqvist vet bättre. Han tycker i sin nya bok Erik XIV. Prakt, drömmar, mörker att Erik XIV är en förbisedd kung. Bilden av honom är mycket präglad av den yngre brodern Johans avundsjuka. Erik betraktades av sin fader, Gustav Vasa, som en kungason redan ifrån födelsen 1533. Han blev tidigt moderlös, men fick en förnämlig uppfostran av framstående lärare. Han läste franska, tyska och latin och spelade klavikord och luta och var en skicklig tecknare. Han red, fäktade och kunde skjuta. Enligt Herman Lindqvist var han i det närmaste träningsfreak och stod för den första dokumenterade idrottsskadan. När han krönts till kung 1560 med osedvanlig prakt - mycket medvetet; han ville sätta Sverige på kartan - hade han många planer på att modernisera Sverige.  Han öppnade gruvor och järnbruk, inrättade ett system med avlönade landsknektar sam tillsatte Högsta nämnden som var en domstol som granskade ämbetsmän och fogdar. Alla var lika inför lagen. Detta var något nytt och föga populärt. 1563 inleder han det nordiska sjuårskriget med danskarna. Erik anar konspirationer överallt och han begår ett stort misstag när han gör sig skyldig till de s. k. Sturemorden. Och strax efter går han in i en psykos. 1568 avsätts han och hamnar i husarrest på Gripsholms slott tillsammans med hustrun Karin Månsdotter och deras barn, Karin Månsdotter blev hans hustru med utslaget hår och myrtenkrona på huvudet vilket var mycket stötande och uppseeende väckande. Dessutom var barnen med. Utslaget hår var bara för unga flickor och myrten var förbehållet brudar som hade oskulden i behåll. Ja, sedan blev det sorgligare och sorgligare ända tills Erik XIV förgiftades med arsenik på Örbyhus 1577. Då är han 43 år gammal. Han begravs i Västerås domkyrka.
Herman Lindqvist levererade en välbehövlig historielektion med vältalig bravur stort engagemang. Jag kände att jag inhämtat (för mig) helt nya kunskaper i svensk historia.

En spännande historieprofessor!

Professorn i historia vid Högskolan i Kristianstad, Marie - Louise Rodén, konverterade till katolicismen på 80 - talet. 1600 - talets historia är hennes specialitet. Boken  Drottning Christina: en biografi (2008) lyfter fram en helt ny bild av den svenska drottningen som abdikerade och reste till Rom. Hon är en av två kvinnor (den andra var Lucretia Borgia) som sovit över i Vatikanen.
Doktorsavhandlingen behandlar drottning Kristinas politiska engagemang i den katolska kyrkopolitiken.
Marie - Louise Rodén är utbildad vid University of Chicago och Princeton University där hon också disputerade. Under sin forskning har hon skaffat sig kontakter i Vatikanen och också suttit i Vatikanens arkiv och forskat.
Ämnet för kvällens föreläsning var emellertid påvedömet; "Fiskarens lina förvandlades till en härskarring", påvestolens nytta och onytta under tvåtusen år. Marie - Louise Rodéns  favoriter är småpåvarna på 15- och 1600 - talen, säger hon. I rask takt tar hon oss genom århundraden av historia om världslig och kyrklig makt, stridigheter, splittring - under en kort tid fanns det inte mindre än tre påvar! - och personliga favoriter som Pius II och Alexander VII. Marie - Louise Rodén tipsar om Irving Stones roman The Agony and the Extacy från 1961 blev film (1965) med Rex Harrison som påven Julius II och Charlton Heston som Michelangelo och deras konflikter under tiden som taket i Sixtinska kapellet målades.
Marie - Louise Rodéns personliga engagemang och unika kunskaper gör hela föreläsningen oavbrutet fängslande.
Inför de tekniska nymodigheterna (OH) står sig dock Marie - Louise Rodén slätt. Det är sådant man har studenter till, menar hon, och avböjer myggan. Vänligt men inte så lite bestämt.