Nu har jag läst den första klassikern för sommaren.
Och det blev ingen av dem som fanns med på Lyrans klassikerlista i läsutmaningen Klassikersommar
och som jag tänkt att jag skulle läsa.
Det blev i stället
Den eldröda bokstaven
av Nathaniel Hawthorne (1804 - 1864).
Författaren växte upp i mycket puritansk miljö i New England i den lilla staden Salem i närheten av den större staden Boston i delstaten Massachusetts. Hawthorne arbetade tidvis som tulltjänsteman, men han närde hela tiden en längtan efter att bli författare. Kultur var bara strunt i en puritans ögon, men Hawthorne verkade i det tysta.
Han skrev mycket och var sin egen strängaste kritiker. När romanen
The Scarlet Letter kom ut 1850 blev den en omedelbar framgång.
Den eldröda bokstaven först 1954 på svenska.
1950 - talet blev Hawthornes andra storhetstid.
Romanen handlar om den unga Hester Prynne som stöts ut ur det puritanska samhället eftersom hon fött ett utomäktenskapligt barn. Folkets dom är stenhård. Hon tvingas bära ett stort rött broderat A (adultress) fastsatt med en nål på bröstet. Hon och hennes dotter Pearl bosätter sig i en ensligt belägen stuga. Hester försörjer dem med sina konstbroderrier. Under sju (svåra) år kommer A:et att få andra betydelser såsom "able" och till slut "angel". Hester bär med stoiskt lugn sin bestraffning och sitt utanförskap. Hon griper tyst in när behov finns vid sjuk- och dödsbäddar.
Hela tiden tiger Hester om barnafaderns identitet. Inte heller röjer hon sin vetskap om den ondskefulle läkaren Roger Chillingworth.
Tidsmässigt är romanen förlagd till 1650-talet. Den är ödesmättad som en berättelse av Thomas Hardy men kanske inte fullt så tragisk.Hawthorne säger själv att romanen vilar på en verklig händelse och att de olika karaktärerna har levande förebilder. The Scarlet Letter är ett triangeldrama där kontrahenterna skildras med psykologisk skicklighet. Människorna känns inte omoderna
The Scarlet Letter har kallats den första amerikanska psykologiska romanen. Henry James hade Hawthorne som förebild och har också skrivit en biografi om honom. Hawthorne skriver i långa snirkliga meningar med många bisatser.
Det tar en stund att komma in i läsningen, men romanen är väl värd det.
Och varför inte lägga till Huset med de sju gavlarna när man ändå är igång?
Författaren växte upp i ett hus med sju gavlar.
Någon har kallat Hawthorne för sin tids Kafka.
Och hans barn tyckte att pappa var världens bästa lekkamrat.
Hawthorne hade också sinne för pengar och politik; god mat, vackra kvinnor och starka cigarrer!
En ganska trevlig karl, tycks det!