Den här boken fyndade jag i en kaffestuga för 10 kr. Vem är jag att motstå något sådant?Jag slog upp Frida i vårstädningen för att få lite inspiration. I tredje strofen läser jag:
Fönstrets vadd hon hastigt låter fara,
andas rutan klar i denna stund,
för att strax därpå med händer snara
gnida kopparkärlets matta rund.
"Karl den tolftes likfärds" alla kanter
putsar hon vid bostons glada sång.
Ljuvt nog vore för de blå drabanter,
om de kände handens mjuka gång.
Fönstervadden ur, men det behövs nog mer än andning för att få rutorna klara...
Inlägg
