onsdag 14 november 2018

Kulturkollos veckoutmaning

Ett fint omslag på en underbar favoritbok, Herrarna i skogen av Kerstin Ekman. Lika lärt som poetiskt. Man känner doften av mossa och hör suset av granskog och lajkans flämtande när man läser. Och alla dessa litterära referenser! 
Omslaget andas mossa och skog, tycker jag.

Kulturkollos veckoutmaning: Visa tre favoritbokomslag och att berätta varför just de är favoriter.

Ett annat fint omslag:
The garden of Evening Mists av Tan Twan Eng. Jag tycker att omslagsbilden är väldigt vacker och stämmer väl överens med den vackra titeln och det fängslande innehållet. Författaren kommer från Malaysia.

Ett tredje omslag som tilltalar mig:
The Jane Austen Handbook. Proper Life Skills from Regency England av Margaret C. Sullivan. Här är det en kombination av bild, titel och och det mindre formatet som tilltalar. En läcker liten bok som ligger bra i handen.

tisdag 13 november 2018

Veckans topplista v. 46 - Gråa bokomslag

Johannas deckarhörna: "Nu är vi mitt inne i den gråaste och tristaste delen av hösten. Löven ligger på marken, antalet soltimmar är typ noll och det dröjer ännu några veckor innan vi får tända våra juleljus. Därför tänkte jag att vi nog behöver en påminnelse om att grått kan vara en snygg färg. Så idag vill jag se fem favoriter när det gäller bokomslag som går i gråa färgtoner."

1. Grå själar av Philippe Claudel
En namnlös polisman skriver ner sina minnen av mordet på en ung flicka under första världskriget i ett regngrått landskap i nordöstra Frankrike. I bakgrunden hörs mullret från fronten. Boken blev det litterära genombrottet för författaren. Grå själar belv också filmad
2. Selma Lagerlöf. Sveriges modernaste kvinna av Anna Nordlund. 
En splitter ny biografi om SL med ett jättefint bildmaterial.
3. Stilla stunders tankar av Yoshida Kenko 
Genren kallas på japanska zuihitsu vilket ungefär betyder att en låter penseln gå och skriver ner spridda tankar allt eftersom de kommer upp. Kuddboken av Sei Shonagon hör också till den här genren.
4. Från din syster Lovisa av Maria Gustavsdotter.
Lovisa Engvall är trettiofem år när hon åker ut som missionär till Östturkestan. Året är 1900. Författaren har utgått ifrån de ca tvåhundra brev som Lovisa skrev till sin syster Kristina.
5. Knowledge and Survival in the Novels of Thomas Hardy av Jane Mattisson
Om hur det gamla bondesamhället möter den industriella revolutionen i England och hur det skildras i Hardys romaner.

söndag 11 november 2018

En smakebit på søndag

"Jag är den vite gudens dotter och mig får ni inte fast." Jag skidar för mitt och mitt ofödda barns liv längs med Jungfrufjället. Hundarna skäller där nere i sänkan, förföljarnas skrik ekar. "Horan skidar! Försöker fly till ryssarna!" Jag kände inte igen rösten, men det är nog en av pappas hejdukar, ett ärofullt slaktargäng som skjuter på skoltsamer och gravida flickor för nöjes skull. "Irkku, kom tillbaka! Vad ska din pappa säga!" I skriken hörs rädslan. Ja, vad ska chefen för gränsbevakningen, den vite generalen Henrik Malinen, säga när hans minsting skidar över gränsen och rätt in i det Stora Äventyret? "Fostermördare, " spottar jag efter mig och ökar takten.  - Yllekjolen frasar mot låren när jag susar ner för sluttningen mot isen på Jaurujoki, och bergväggen där snödrivan redan har mörknat av värmen."
Från sidan 9 i Nattfjärilen av Katja Kettu. Petsamo 1937. Albert Bonniers förlag. Övers.: Janina Orlov 
Läsutmaningen En smakebit på søndag går ut på att en delar med sig av det en just läser. Utan spoilers, förstås. Den här söndagen hanteras den av Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Fler smakebitar HÄR.

lördag 10 november 2018

Arv och miljö

Jag har aldrig läst något av den norska författaren Vigdis Hjorth trots att hon skrivit ca trettio romaner och att flera av dem finns översatta till svenska. Hennes senaste roman, Arv och miljö,  har väckt stor uppmärksamhet i Norge. Familjen har brutit med henne eftersom den känner sig utpekad. En syster, juristen Helga Hjorth, har skrivit en svarsroman med titeln Fri vilja. Berättelsen i Arv och miljö börjar bakifrån med själva arvet efter fadern som dött efter ett fall i en trappa. Av de fyra syskonen Bård, Bergljot, Astrid och Åsa, är det de två yngsta flickorna som haft mest kontakt med föräldrarna, som nu bestämt att det är dessa båda som ska få familjens båda sommarhus. Alla barnbarnen älskar detta sommarviste och trots att Bård och Bergljot inte har så god kontakt med föräldrarna har de alltid sett till att deras barn ska få träffa sina kusiner och mor - och farföräldrar. En anar tidigt att det är något som skaver i Bergljots oförsonliga inställning till föräldrarna. Och ganska snart därefter anar en vad. Men det är inte förrän i slutet av romanen som det sägs ut. Bergljot har alltid ansett sig vara oförstådd. Ingen lyssnar. Under en träff med familjens revisor där alla syskonen och modern är samlade läser Bergljot upp en skrivelse där hon berättar vad ingen av de andra vill veta även om de egentligen redan vet. Reaktionen uteblir inte. Modern, som redan tidigare valt mer eller mindre drastiska flyktvägar, tas om hand av Astrid och Åsa. Astrid spelar hela tiden medlarens roll. Visserligen inte så framgångsrikt, men i alla fall. Vigdis Hjort berättar energiskt om denna arvstvist sida upp och sida ner utan att det någonsin blir långtråkigt. Det beror kanske mycket på att romanen också i så hög grad skildrar en barndom. Vad händer bakom den polerade fasaden? Modern är vacker och välsvarvad och berättar för Bergljot att när de är ute på stan är det modern männen vänder sig om efter. Bård och Bergljot stöttar varandra och jag tror att läsarna ställer sig på deras sida också.

fredag 9 november 2018

Dagens dikt

Foto: Rolf Pettersson
Jag vill inte tvätta mig med den där tvålen.
Jag vill inte borsta mig med den där tandkrämen.
Jag vill inte ligga i den där bäddsoffan.
Jag känner inget behov av det där toilettpapperet.
Jag är inte intresserad av den där försäkringen.
Jag tänker inte övergå till ett annat cigarettmärke.
Jag har ingen lust att se den där filmen.
Jag vägrar att stiga av vid Skärholmen.
Sardinen vill att burken öppnas mot havet.


Werner Aspenström är månadens diktare i Dagens dikt. Han läser själv.

torsdag 8 november 2018

Helgfrågan v. 46

Mias bokfråga den här veckan är lätt: Vad läser du nu?Det passar mig precis eftersom jag känner mig lite jetleggad efter resan till
Japan. Jag läser Arv och miljö av Vigdis Hjorth. Den låg här och väntade när jag kom hem. Kort lånetid, så klart. Jag läser också Botchan, en japansk klassiker skriven av Soseki Natsume. Den fanns med som reselektyr, men det blev inte mycket läst under resan.
Bonusfrågan: Berätta något vi inte redan vet om dig!
Tja, det är nog inte många som vet att jag i min ungdom var väldigt duktig i
längdhopp.

onsdag 7 november 2018

Ett hjärtslag från döden

Irländska Maggie O´Farrells självbiografiska roman Jag är, jag är, jag är  har undertiteln Ett hjärtslag från döden och handlar om hennes nära - döden - upplevelser vid olika tillfällen i livet. Hennes roman både rör och berör. En del av berättelserna är rent smärtsamma att läsa. Jag tänker t. ex. på hennes beskrivning av åttaåringens upplevelse av hjärnhinneinflammation. En kan undra över hur hon kan minnas allt så tydligt. Visserligen förstår en att det var en traumatisk upplevelse som satte sina spår både fysiskt och psykiskt för resten av livet. Ingen talade med henne; ingen förberedde henne utan talade bokstavligen och bildligen över huvudet på henne. Andra kapitel handlar om de förtvivlade försöken att få barn; ett dramatiskt akut kejsarsnitt, missfallen och de ständiga kasten mellan hopp och förtvivlan. Ett annat avsnitt handlar om den lilla dotterns kamp med sitt kroniska eksem. Starkt och naket berättar modern om flickans lidande och hennes förtvivlan över att inte kunna överta dotterns plågor. En lever med. Det är mycket skickligt gjort. Maggie O´Farrell citerar en hel del författare alltifrån Sylvia Plath i titeln till Thomas Hardy, Andrew Marvell, John Donne osv. Tillsammans med Hilary Mantel försvarar hon det ofödda fostrets rätt till liv. Ett par andra kapitel handlar om  drunkningstillbud  och andra om överfall med förhinder. Jag får lust att läsa allt vad Maggie O´Farrell skrivit. Maggie O´Farrell är gift med den engelske författaren William Sutcliffe. Tillsammans har de tre barn och bor i Edinburgh. Romanen är översatt av Malin Bylund Westfelt. etta. Sekwa förlag.

tisdag 6 november 2018

Veckans topplista v. 45 - Pappor

Johannas deckarhörna: "På söndag är det Fars dag och därför tänkte jag att veckans topplista idag skall präglas av det. Böcker om eller för pappor är dagens uppgift. Själv väljer jag att tipsa om mina fem bästa presenttips för er som har tänkt förära er pappa en bok på söndag."
Jag väljer också bokpresenter:
1. Çiğdem Akyol är en tysk journalist som skrivit en biografi om Recep  Tayyip Erdogan som säkert passar den historiskt/pilitiskt intresserade
2. Vem skulle inte bli glad för Professor Wille Vingmutter, mästerdetektiv: Berättelsen om mitt yrkesliv av Leif G. W. Persson?
3. Lykttändare av Pontus Ljunghill, historisk deckare och stockholmsroman
4. I boken Det omätbaras renässans – en uppgörelse med pedanternas världsherravälde går Jonna Bornemark tillbaka till filosofer från renässansen för att förstå vad som har hänt. Hon har talat med yrkesgrupper som sysslar med människor men som allt mindre tid med dem; som till exempel, poliser, lärare, läkare och socialtjänstemän. Det känns som en viktig bok.
5. Till minne av en villkorslös kärlek av Jonas Gardell. en roman om hans familj men framför allt ett porträtt av modern

söndag 4 november 2018

En smakebit på søndag

Most wonderful when
they scatter ----
The cherry blossoms,
In this floating world,
does anything endure?

Ur Tales of Ise, ett av de tre viktigaste verken i Japansk litteratur tillsammans med Telas of Genji and One hundred Poets, one poem each. 
På söndagarna delar vi med oss av det vi just läser. Eftersom jag befinner mig i Japan får det bli något härifrån. Tror inte att jag spoilat något. Det får en nämligen inte. Det är Astrid Terese på bloggen Betraktninger som håller i söndagens smakebit. Fler smakebitar HÄR

lördag 3 november 2018

Några bilder ifrån Japan


Gammat badhus på Naoshima fortfarande igång.
Teshima Yokoo House.  Artist: Tadanori Yokoo
Väverska i Fukuoka
Stickning på japanska
Okonomiyaki



tisdag 30 oktober 2018

Veckans topplista v. 44

Johannas deckarhörna: I dagarna firas Halloween och Alla helgons dag och vad passar då bättrepassar då bättre än att göra en topplista om spökhistorier. Jag upptäckte dock själv att det kanske inte är så enkelt att få ihop en lista baserat på enbart spöken, så om ni vill dryga ut med andra typer av gengångare som t ex vampyrer och zombies är det helt okej."

1. Triffidernas uppror av John Wyndham tyckte jag var riktigt otäck. Triffiderna var nyttoväxter som odlades överallt men som kom att bli livsfarliga för människan. När jag så småningom sett filmen också såg jag triffider överallt i naturen och hörde klappret av deras käftar. En riktigt otäck klassiker. 
2. Färjan av Mats Strandberg är det äckligaste och otäckaste jag läst. Jag hade ålagt mig att läsa den i rent studiesyfte. Den är välskriven och miljön är  utstuderat välvald, men allt detta slafsande och klafsande i blod och inälvor är groteskt. Det är lätt att sätta sig ini de stackars passagerarnas vettlösa skräck.
3. Epidemin av Åsa Ericsdotter, är också en väldigt otäck bok. Hälsopartiet sitter i regeringsställning. Skatt på fett och socker, fetmaoperationer och bantningspiller är det som gäller. Vissa barn får gå i specialklass för att få specialbehandling mot sina extrakilon. Fettmuskelkvot, FMK, har ersatt BMI som ansågs vara för generöst. Lattevalkarna ska bort! Till vilket pris som helst! 

4. Baskervilles hund av Arthur Conan Doyle - av många deckarkännare kallad "the greatest detective story ever told" - är ett skrämmande fall som hamnar på Sherlock Holmes bord. Sir Arthur Baskerville är på väg hem till släktens gods som ligger på Dartmoorheden. Enligt sägnen jagas släkten av en jättelik hund och vid den senaste Baskervilles död fanns de stora tassavtryck vid kroppen. 
5. Halpin Fraysers död av Ambrose Bierce är en obehaglig psykologisk spökhistoria. Författaren räknas som arvtagare till Poe fastän mera cynisk och med en speciell humor. Halpin Fraysers död är en välkomponerad novell med övernaturliga inslag som författaren lyckas få att förefalla helt logiska. Bierce levde ett äventyrligt liv och ingen känner riktigt till hur/när han dog. Carlos Fuentes har skrivit en roman om honom med titeln Den gamle gringon.
Bonus:

söndag 28 oktober 2018

En smakebit på søndag

En smakebit på søndag handhas den här veckan av Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten
"Daddy is the best in everything . Daddy´s opinionis important. He thinks great thoughts. He  them sometimes. Such moments are great moments, moments of the wisdom of Daddy. Daddy has an audience of one: his wife, Mrs Daddy. No one else know that Daddy exists. Only Mrs Daddy and Daddy knows Daddy exists. The Idea of daddy is greater than Daddy. That is the only thing greater than Him. Daddy is in everythi g. Daddy is an aechetype. In fact,  He is the most important archetype. Daddy, Daddy. Daddy."
Från sidan 35 i My mother met Stalin av Borkko Jovanovic 
Den boken hittade jag bland en massa resehandledningar på Uno Port Inn i Tamano. En tager vad en haver!

fredag 26 oktober 2018

Helgfrågan v. 43

Mia undrar i sin bokhörna om vi har lust att läsa någon av de August - nominerade böckerna.
Och det har jag. Jag vill läsa En shtetl i Stockholm av Kenneth Hermele. Den har jag redan reserverat på biblioteket. Kerstin Ekmans Gubbas hage har jag redan köpt. Linnea Axelsson Aednan har jag läst delar av. Och jag vill gärna läsa resten också.
Och så undrar Mia om vi lagar vegetarisk mat. Mitt svar: I allmänhet inte. Men jag gör då och då en lins - och spenatpaj. Och så har jag en Lins - och kålrotsgryta som faktiskt är riktigt god. Just här och nu i Japan kan en äta en del picklade grönsaker och dumplings; tempura, sallader och annat som en inte stöter på på hemmaplan.

torsdag 25 oktober 2018

Murasaki Shikibu

Här sitter Murasaki Shikibu i den lilla, gamla staden Uji; ett Kyoto i miniatyr. Här finns ett Genji - museum och ett te - museum. Vackert väder, fullmåne och cikador. Mycket att göra hela tiden. Stationen i Nagoya  är mycket stor och det är väldigt lätt att gå fel i alla våningar, ut - och ingångar, affärer, restauranger och järnvägsspår. Just när vi börjat få ordning på det bygget ska vi förflytta oss till Kobe.
På genji - museet intog vi kaffe. Jag valde en grön våffla med röd bönpasta (anko) och en liten kula grön matchaglass till. Vi är ju ändå i Japan. Det var oväntat gott. Jag brukar ha lite svårt för bönpasta, men det gick bra.

tisdag 23 oktober 2018

Veckans topplista - Italien

Johannas deckarhörna: "Veckans topplista drar idag till Italien. Det ska bli så spännande att se era listor med anknytning till det stövelformade landet vid Medelhavet!"
Eftersom Johanna talar om "det stövelformade landet vid Medelhavet" skippar jag både Sicilien och Sardinien

1.Mira och IrmaAv Sanne Gruber
Två parallella berättelser om två ganska olika kvinnor som dock visar sig ha mer gemensamt än bokstäverna i namnen. Man kan fundera över en hel del i boken; olika slags relationer, ålderdom, ensamhet, sjukdom, död och medicinsk etik.
2. Farväl till vapnenav Ernest Hemingway . 
Kärlek i skuggan av första världskriget och striderna mellan Italien och Österrike som rasar i norra Italien.  Den unge amerikanen Frederic Henry deltar som frivillig i kriget och förälskar sig i en engelsk sjuksköterska. 
3. Silvia Avallone, Stål
Jag kommer ovillkorligen att tänka på Maskinsång av Elmer Diktonius när jag läser Stål av Silvia Avallone.Hon beskriver stålverket i Piombino, Toscana, Italien,så man ser de stora byggnaderna, lyftkranarna, lastbilarna, masugnarna, röken, giftgula moln och  rödlila och svarta flammor. Man hör muller och dån och känner lukten av sot och rost. Det är som något taget ur en kuslig science fictionfilm. En självförsörjande mardröm.
4. C M Forester, Ett rum med utsikt
En ung flicka åker till Florens i början av 1900 - talet. Med sig har hon tant Charlotte som i filmatiseringen av romanen spelas av ingen mindre än Maggie Smith. Flickan spelas av Helena Bonham Carter. Varken flickan eller hennes förkläde har så mycketn erfarenhet av detn stora världen så när mr Emerson och hans son dyker upp är de ganska oförberedda båda två. 
5. Umberto Eco,  I rosens namn. Det var länge sedan jag läste den och länge sedan jag såg filmen, men jag minns den speciella stämningen, både den yttre och den inre. Avund och ränksmideri florerade. En kan tycka att munkar och andra kyrkans män borde veta bättre!

söndag 21 oktober 2018

En smakebit på søndag

Den här veckan är det Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger som handhar läsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra på smakebitar av det vi just läser. Utan spoilers ska det vara, förstås!
"Framför mig på stigen dyker plötsligt en man upp bakom ett klippblock. Vi befinner oss, han och jag, på den bortre stranden av en liten mörk tjärn som ligger gömd i bergets skålformade topp. Himlen är mjölkaktigt blåvit ovanför oss, det finns ingen växtlighet så här högt upp, så det är bara jag och han, stenarna och det stilla svarta vattnet. Han står gränsle över stigen med en kängklädd fot på vardera sidan och han ler. Jag inser flera saker. Att jag gick förbi honom tidigare, längre ner i dalgången. Vi hälsade på varandra vänligt, men flyktigt, som man gör när man är ute och promenerar på landet. Att det på den här ensliga delen av stigen inte finns någon inom hörhåll om jag skulle ropa. Att han väntat på mig; han har planerat alltihop, noga, in i minsta detalj och jag har gått rätt i fällan. Allt det förstår jag på ett ögonblick."
Från sidan 15 i Jag är, jag är, jag är. - Ett hjärtslag från döden av Maggie O´Farrell. Fler smakebitar HÄR.

lördag 20 oktober 2018

Reselektyr

Efter att ha tänkt mycket och länge; valt och förkastat; tänkt om och inte hittat det jag tänkt (ligger klart kvar i stugan vid havet) så har jag landat på en japansk klassiker och en irländsk nyutkommen  självbiografisk roman.
Soseki Natsume är en älskad, klassisk japansk romanförfattare född i Tokyo 1867. Efter universitetsstudier blev han lärare i engelska, åkte till London i tre år på ett stipendium. Där blev han förälskad i Shakespeare. När han återvänt till Tokyo tog hans författarkarriär fart och han debuterade med Botchan, en utvecklingsroman som fortfarande läses i Japan. Den handlar om pojken Botchan som mister far och mor och får en liten del av arvet av sin äldre bror. Botchan får arbete som mattelärare på den lilla lantliga ön Shikoku, så fjärran från storstadsvimlet i Tokyo. Medan amerikanerna läser om Huckleberry Finn och Holden Caulfield så har japanerna sin Botchan. Kokoro är en annan av Natsumes odödliga romaner. Vill du veta vad jag tyckte om den går det bra att klicka på titeln!
Maggie O´Farrells senaste roman har titeln Jag är, jag är, jag är. Ett hjärtslag från döden från döden. Författaren föddes i Nordirland och bor numera i Edinburgh. Den här romanen är hennes åttonde och hennes mest personliga. "Hela boken utstålar humor, ärlighet och självinsikt. Det är oerhört rörande, roligt, skickligt och allvarligt," säger författaren till Sorgen bär fjäderdräkt, Max Porter. Aldrig är vi så levande som när döden snuddar vid oss. 
Kanske får jag tid att virka några rutor på något som så småningom är tänkt att bli en pläd. Vad vet en? Om inte virknålen ryker i säkerhetskontrollen, förstås.

fredag 19 oktober 2018

Veckoutmaning: Hur skriver ni till varandra?

Anna på Kulturkollo (det är hennes bild också)
 
"Veckans utmaning blir en snabbenkät om hur man föredrar att kommunicera  – välj bland alternativen och motivera gärna ditt val. Svara i egen blogg, på FB Instagram eller i kommentarsfältet. Tagga gärna dina svar med #kulturkollo så att vi hittar till varandras svar.
Vad föredrar du och varför? Här kommer fem snabba":
Jag skulle vilja påstå att mina svar egentligen inte är vad jag skulle vilja att de var.  Förr i tiden hade jag en omfattande korrespondens med brevvänner utomlands och hemmavid. Jag har brev kvar från morfar, farfar och farmor. Och när jag flyttat hemifrån skrev syskonen till varandra. Nu är det endast mina små barnbarn jag skriver "riktiga brev till".

lapp på köksbordet – SMS/WhatsApp/annat
lapp på toalettdörren
 
handskrivet brev – epost/annat
epost, dessvärre. vad ska eftervärlden tänka?
 
vykort – SMS/FB/messenger/Instagram/SnapChat/annat
vykort, ibland. resebrev per email, FB
 
telefonsamtal – SMS/messenger/ annat
telefonsamtal om någon svarar. annars blir det SMS
 
inbjudningskort på papper – digital inbjudan
jag önskar att jag kunde säga inbjudningskort på papper, men det blir nog i själva verket digital inbjudan
 
Vi skriver mer till varandra än någonsin förr – hoppas nu du vill vara med och berätta om hur du helst kommunicerar!

torsdag 18 oktober 2018

Helgfrågan v. 42

Mias bokhörna:
Har du några tips på hur man kan spara tid till läsning?
Bonusfråga: Vad ska du hitta på i helgen?

Gör långkok till flera måltider så det inte behöver gå åt så förtvivlat mycken tid till matlagning.
Städa måttligt! Allt behöver inte skina och blänka hela tiden.
Bry dig inte om att bädda! Det är mycket nyttigare att inte bädda.
Ägna mindre tid åt TV:n. Välj dina program stenhårt. Inget slötittande!
Begränsa surftiden!
Slå två flugor i en smäll. Inget onödigt strövande i affärer och inget onödigt shoppande! Fram för återanvändning och hållbarhet.
Bonusfrågan: På lördag blir det storbokcirkel där publik och författarna Immi Lundin och Oline Stig diskuterar Novellix - novellen Dolly av Alice Munro. Litterär frukost alltså med början kl 10.
På söndagen åker jag till Göteborg för vidare resa ut i världen (läs Japan) på måndagen.

onsdag 17 oktober 2018

Dolly

Forever always by Octavio Ocampo








Alices Munro´s lilla korta Novellix - novell, Dolly, innehåller mycket fastän sidantalet är ringa - endast 29 sidor. Den publicerades först på svenska i novellsamlingen Brinnande livet 2013 i översättning av Rose -Marie Nielsen. Franklin är 83 och hans hustru är 71. De håller på att städa och gör sig beredda för den dag  de måste lämna huset. Franklin börja känna att han är gammal. De planerar sin död men beslutar att skjuta upp det hela tills hustruns ålder blivit 75. De är i stort sett överens. Men - då uppenbarar sig en udda kvinna som säljer krämer. Hon röker och dricker kaffe och pratar. Hennes gamla bil visar sig inte starta. Det betyder att Franklin måste köra till verkstaden. Hustrun börjar fantisera om kvinnan som visar sig vara en gammal skolkamrat till maken. Frank och Dolly faller i varandras armar. Hustrun packar väskan och drar. Kastar in nycklarna genom brevlådan. Sedan hamnar hon på ett trist hotellrum, äter en trist ensam middag och är förfärligt ensam. Nej, så kan hon inte ha det. Resten kan en läsa sig till i det lilla Novellix - häftet och komma och diskutera Dolly vid nobelfrukosten lördagen den 20 oktober kl 10. Biljetten à 50 kr kan köpas på Stadsbiblioteket och då ingår både frukost häfte. 
                     

tisdag 16 oktober 2018

Veckans topplista v. 42 - Skogen

Johannas deckarhörna: "Veckans topplista handlar den här gången om böcker som på något sätt har anknytning till skogen. Om det är den svenska granskogen eller djungeln som står i fokus bestämmer ni själva – så länge det är en bok som tar oss med ut bland vilda växter och djur är alla tolkningar godkända."

1. Skogen av Margaretha Lindholm
Här möter oss syskonen Maria och Bror. De är i pensionsåldern och har i likhet med föräldrarna ägnat sina liv åt att sköta gammelskogen åt Ägaren eller Kyrkan. Nu har skogen sålts och den nye ägaren vill ha stugan också. Maria och Bror måste flytta. De har blivit ett fall på den unga guldlockiga socialsekreteraren Fridas bord. Hon är bekymrad.

2. Herrarna i skogen av Kerstin Ekman.  Kerstin Ekman promenerar i skogarna i Ångermanland, Jämtland och norra Roslagen i sällskap med herrarna som hon lärt känna genom deras böcker och hunden. Herrarna har öppnat skogen för henne men även lärt henne att se vad hon har runt fötterna. Och uppe i träden. En helt fantastisk bok, tycker jag.

3. Skogen i vårt inre av Johannes Ekman
kom ut samma år som Kerstin Ekmans bok men på annat förlag. Skogen i vårt inre är också gediget arbete och spännande läsning. Han går igenom skogens historia;  skogen i dikten; skogen i konsten; skogen och idéerna: från Dante till Hermann Göring; skogens väsen - gränsvakterna och Träden i vårt inre. 

4. Och bortom sjunga skogarna av Tryggve Gulbranssen 
Första delen i en trilogi om släkten Björndal som bor i skogsbygden och försörjer sig som bönder och björnjägare. Familjen Björndal ser dem som bor på slätten som sina fiender. De är lata och har det för bra och har trängt undan skogsborna. Slättborna å sin sida tyckte att allt ont kom från skogen. Slagbjörnen och vargflockarna, ja, själva ondskan bor i skogen. Det blåser från Dödingfjäll och Men rakt igenom går vår väg heter del två och tre.
5. Plupp i storskogen av Inga Borg
En liten barnboksfavorit med blått hår och stor halsduk 

måndag 15 oktober 2018

Ny uppl. av Japans historia

Historiska media
Om en verkligen vill lära känna ett land ska en lära sig något om dess språk och historia. Språket hänger så nära ihop med kulturen och i ett land som Japan trampar en bokstavligen och bildligen omkring i historian dagligen. 2007 kom den första utgåvan av Japans historia. 2018 kom en ny upplaga. Thomas Ekholm är en av författarna. Han undervisar i det äldsta Japans historia i Lund och är doktorand i japansk historia och kultur vid Göteborgs universitet. Han forskar också om téceremonin. Ingemar Ottosson har bott flera år i Japan; han är biträdande professor i historia vid Högskolan i Kristianstad och undervisar i modern japansk historia vid Lunds Universitet. Den nya upplagan av Japans historia är lättare att ta till sig. Stilen är bättre liksom papperskvaliteten vilket gör att det är lättare att urskilja texten på de små kartorna. Styckeindelningen är lite förändrad; den kronologiska översikten är uppdaterad från 2006 - 2017 och litteraturförteckningen har kompletterats med 25 - 30 nyare titlar. Förordet har omarbetats. Textinnehållet är till största delen detsamma, men ett kapitel med nutidshistoria har tillkommit. Jag kan tycka att det var lite kort. En känner författarnas auktoritet och egna intresse av landet. Därför är Japans historia tilltalande och lätt att läsa. Och direkt spännande. Visst är det många främmande namn, men texten lättas upp av insprängda diktstycken eller citat ur annan litteratur. Det som förvånade mig lite var att samurajerna inte alltid var de obrottsligt lojala män en hade trott dem vara. Nej, de bytte sida lite hur som helst. Många intriger och mycket fulspel var det. Inte ens familjemedlemmar gick säkra när det rörde sig om makt och pengar. Ett flertal religioner har också lämnat spår i Japans historia. Författaren Endo Shusakus roman Tystnaden som filmades 2016 skildrade några portugisiska jesuiters grymma öden i Japan. Sverige och Japan har haft förbindelser alltsedan 1600 - talet. Linnés lärjunge Carl Peter Thunberg gjorde sig känd på flera sätt i Japan under 1700 - talet.  Trotzig, en svensk fotograf, japanolog, författare och etnograf  bodde med sin man i Japan i 30 år, lärde sig téceremonin och ikebana och gjorde mycket för relationerna mellan Sverige och Japan. Hon blev den som förde téceremonin till Sverige och på Etnografiska museet finns många exempel på föremål hon skickat hem. Jag kunde tänkt mig någon liten rad om henne i Japans historia.  Edita Morris, en annan svenska, skrev Hiroshimas blommor och samlade in massor av pengar till atombombens offer som hennes son kommit hem ifrån kriget och berättat om. Det är också japansk nutidshistoria. Ingen utav dem nämns ens i litteraturförteckningen. Japan är världens tredje största ekonomi och att det är ett helt fascinerande land framgår tydligt i Japans historia, som också kan användas som referens när en läser japansk skönlitteratur. Hello Kitty och Pokémon är bara lök på laxen. 
Historiska media 2018