Visar inlägg med etikett Katarina Frostenson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Katarina Frostenson. Visa alla inlägg

onsdag 18 december 2019

Klubben

Klubben. En undersökning, av DN - journalisten Matilda Gustavsson har väckt berättigad uppmärksamhet. Hon har gjort en saklig och oberoende research kring den s. k. Kulturprofilen Jean - Claude Arnault och hans ständiga brott mot kvinnofriden, hans ekonomiska transaktioner samt hans tveksamma samröre med Svenska Akademien. De friheter han tagit sig mot unga kvinnor som varit mer eller mindre beroende av honom och Forum, det vill säga den kulturscen han drev. Det var säker en fin verksamhet ifrån början, men medan den växte spårade den också ur. Konstnärer fick inte betalt och ibland försvann det tavlor. Den ständige pianisten, Love Drewinger,  fick aldrig någon egentlig lön. DN stöttade Forum med recensioner och uppslag. Redan 1996 fick dåvarande ständige sekreteraren i Sv. Akademien, Sture Allén,  ett brev ifrån konstnären Anna - Karin Bylund om Kulturprofilen. Han valde att ignorera det. När sedan Sara Danius beställde en oberoende advokatutredning av sakernas tillstånd blev det tydligt att Kulturmannen borde anmälas till ekobrottsmyndigheten. Detta röstades ner av ett större antal akademiledamöter. Likaså motsatte man sig Katarina Frostenssons utträde ur Akademien. Men hon kunde tänka sig att frånträda under en tid mot att Sara Danius fick avgå. Horace Engdahl hade chockat sin vän mångårige vän Kjell Espmark genom att aggressivt angripa Sara Danius och försvara Kulturprofilen. Arnaults hustru, akademiledamoten och den fantastiska poeten, Katarina Frostensons roll i det hela förbryllar. Hon var väl medveten om mannens förehavanden men hade inget att invända. Ekonomin var det hon som skötte. Som läsare tror en inte sina ögon. Och det kan inte ha varit lätt för Matilda Gustavsson att hålla rätt på alla turer, göra grannlaga intervjuer och se till att hon kunde stå för det hon skrev. Jag tycker att det är mycket bra gjort; välskrivet, sakligt och väl underbyggt. Men så fick hon också Stora Journalistpriset för reportaget som gav upphov till Klubben. Två frågor dröjer sig kvar: Hur kunde detta få pågå så länge trots att det var en offentlig hemlighet? Och hur står Katarina Frostenson ut?
Läs även Katarina Frostensons K. Så HÄR tyckte jag.

Titel: Klubben
Författare: Matilda Gustavsson
Förlag: AB
Tryckår: 2019
Antal sidor: 227

måndag 8 juli 2019

K

Med stor förtjusning har jag läst Katarina Frostensons K som skildrar hennes och makens, Kulturprofilen Jean - Claude Arnault, landsflykt i Frankrike från november 2017 till maj 2018. Endast då och då måste de motvilligt återvända till S, landet som ser ut som en trång stövel. Läsaren upptäcker omedelbart att här har vi en poet som skriver prosa. Språket är så vackert. Så har hon ju också mottagit rader av litterära priser. Katarina Frostenson strövar mycket omkring på egen hand i sina städer. Hon sitter på bänkar och iakttar människor. Hon besöker museer och kyrkor; hon lyssnar på musik. Hon går längs Seine och tänker på de diktare som före henne skrivit om floden. Över huvud taget refererar hon till diktare som berört henne på något sätt och som hon kan citera av ur huvudet. Birgitta Trotzig var ett älskat livsvittne så länge hon levde. Katarina Frostenson dyrkar Almqvist och hon har ett fantastiskt kontaktnät vad det gäller diktare och författare världen över. Simone Weil och Andersens Resekamraten är andra följeslagare. När drevet börjar gå mot henne och maken i Sverige fick paret snabbt veta vilka som var deras vänner resp. fiender. Författaren ligger lågt vad det gäller me-too - rörelsen och alla kvinnorna och deras anklagelser. Och vad det gäller anklagelserna mot henne själv vidgår hon endast att hon redovisat sin andel i ett bolag som hängde samman med Forum, makens kulturscen. Då och då hemfaller hon åt ganska hätska och bittra anklagelser mot Svenska akademien. Men däremellan tar hon läsaren med på intressanta vandringar och lärda resonemang som vittnar om hennes beläsenhet och bildning. Boken tillägnas Jean - Claude Arnault som hon älskar och beundrar. 

Titel: K
Författare: Katarina Frostenson
Förlag: Polaris 
Tryckår: 2019
Antal sidor: 267

onsdag 30 november 2016

Morgondagar

Morgondagar

Imorgon kryper jag ut i en skog
och lägger mig vid ett träd, efter en stund
ringlad om det
Gnager en bit
bark smakar varmt
tänderna går genom poriga skikt
jag är närd
av luft
o motstånds
löshet
ord rinner ner
hela kroppen är om stammen snart
Jag är på min mark, ris och tall
Det kommer ett rå och ser ut
vi är de enda här
det heter ensamhet och är inte undergång
Lilla rå, stora blick, stå inte kvar, gå till gläntans ljus
jag äter stilla av det omkring
allas dröm, försvinna i ro
på barmarken
vittra, nära den verklighet
ordet är. Imorgon. I morgon n gn m

Ur Sånger och formler, 2015,  av Katarina Frostenson

lördag 1 oktober 2011

Stol nr 18






































På stol nr 18 i Svenska Akademien sitter
Katarina Frostenson, poet och översättare.

Flodtid heter hennes senaste diktsamling. Den läste hon ur i Babel. Och jag tyckte att hon med uppläsningen gjorde något för sin text. Jag fick intrycket att Flodtid är lekfullare och något mera lättillgänglig än Katarina Frostensons texter brukar vara. Men det blir något att tampas med.
Flodtid är en vacker bok att se på. Håkan Rehnberg har gjort omslag och målningarna på pärmarnas insidor.

Läs Eva Ströms recension i Sydsvenskan HÄR

Rödslam

Svårt att tänka
men du ser att det är
vatten g e n o m d r ä n k t av annan vätska, som är röd

det borde vara förbjudet
är orden som kommer att döda en flod