Familjen Söderblom

Verbum

Om Jonas Jonsson koncentrerade sig på den officiella delen av Nathan Söderbloms liv i sin bok Jag är bara Nathan Söderblom satt till tjänst så kan en läsa om förhållandena i den söderblomska familjen  i den bok som Omi Söderblom Mohammar, domare vid Svea hovrätt och barnbarnsbarn till den internationellt kände ärkebiskopen Nathan Söderblom har gett ut, I skuggan av Nathan. Texter av Helge Söderblom, som bygger på hennes farfars, Helges, anteckningar och brev, vissa hemligstämplade handlingar som hon haft tillgång till samt egna reflektioner. I skuggan av Nathan visar en tidigare inte känd bild av Nathan Söderblom och hans familj. Boken kom ut 2014 liksom Jonas Jonsons bok och flera andra biografier med anledning av att det var hundra år sedan Nathan Söderblom vigdes till ärkebiskop. Omis far, Helges son, Robert, dog 2010 och det var i hans gömmor hon hittade en stor låda med Helges texter och brev. Det är djupt berörande och rörande läsning. Helge är en känslig och skör människa som helst av allt vill bli skådespelare. Men han hoppar av för fars skull. Helge var bisexuell; han reste omkring mycket och blev med tiden känd av både polisen och sjukvården. Han använde kokain och starka mediciner vilket väl frestade både hjärta och lever. I Frankrike togs han slutligen in på sinnessjukhus i förvirrat tillstånd, men flyttades sedan hem. I Sverige försökte  man med olika metoder få honom att må bättre, men det slutade på institution.  En läkare som var närvarande under Helges sista dagar i livet skriver: "Helge var en person som aldrig fick vara barn, som heller aldrig blev vuxen. Han försökte skapa en fristad i en tillvaro mellan dröm och verklighet, mellan kvinna och man. Han var den mest plågade människa jag träffat. I döden kommer han att finna den frid han aldrig fick i livet." Helge var äldst i en syskonskara på tio och han kände sig ofta förbisedd hemma. I slutet av I skuggan av Nathan skriver Omi Söderblom: "Men trots att han inte visste om det själv utgör han ett undantag från den utplåning som drabbar de flesta. Detta genom att han har nedtecknat hela den cirkus som varit hans liv och om vad som utspelade sig i det söderblomska hemmet. Det som enligt naturlagarna skulle försvinna, har nu blivit bevarat, likt insekter i bärnsten, av det mirakel som svärta på papper utgör." Helge Söderblom hade hela tiden kontakt med sin familj. Han beundrade sin far oerhört och var varmt fäst vid sin mor. I skuggan av Nathan gör den outtröttlige ärkebiskopen Natan Söderblom mänsklig.

Tidig europé

Biskop emeritus Jonas Jonson fick Svenska Akademiens stora pris 2015 för sin bok om ärkebiskop Nathan Söderblom, Jag är bara Nathan Söderblom satt till tjänst, 2014.  Han berättar medryckande om ärkebiskop Nathan Söderblom som kom från Hälsingland, gjorde en raketkarriär, var en gudabenådad talare, bodde flera år i Frankrike och Leipzig, var mycket musikalisk, grundade Kyrkornas Världsråd,  predikade, skrev böcker, psalmer, dagbok och tusentals brev. Utöver att Nathan Söderblom var rikt begåvad var han också en social begåvning och hade en nästan manisk arbetskapacitet. Hans bekantskapskrets var enorm. Han kände författare och konstnärer och umgicks i alla samhällsklasser. Strindberg och familjen Zorn ingick i umgänget. Vid Kyrkornas Världsråds möte fanns den unge, språkkunnige Dag Hammarskjöld som tolk. Hammarskjöld var ofta gäst i det söderblomska hemmet och Nathan Söderbom påverkade honom mycket i arbetet i FN. Nathan Söderblom var tidigt en stor vän av ett enat Europa. Han hörde vapenskramlet redan 1912. Han sade sig vara fosterländsk men inte nationalist. 1930 fick han Nobels fredspris. Han hade träffat Alfred Nobel och hjälpt honom att formulera statuterna för Nobelpriset. Nathan Söderblom sparade sig inte på något sätt. Inte ens efter det att han fått besvär med hjärtat. Redan i 40 - årsåldern fick han magsår. Melankolin plågade honom, särskilt om morgnarnaHan sparade inte sin hustru, Anna, heller. Hon föder honom tolv barn, fyra flickor och åtta pojkar.  Ett par av barnen dog i samband med födelsen och två andra när de blivit några år. Modern blev naturligtvis utsliten av alla dessa barnsängar. Både hon och barnen saknade maken och fadern, som naturligtvis inte hade mycken tid till övers för familjen.  Flera av pojkarna strulade på olika sätt, men flickorna gifte sig alla med biskopar. Anna var obrottsligt lojal med sin man och följde med honom på resor och hjälpte honom i arbetet. Jonas Jonson har haft ett otroligt omfattande källmaterial att gå igenom, men det tynger inte på något sätt hans berättelse. En kan inte annat än att beundra en man som Nathan Söderblom som hann uträtta så mycket under sin relativt korta levnad. Han dog vid 65 års ålder 1931. Hustrun Anna levde ytterligare tjugo år. Verbum 2014