Hur jag försökte bli en god människa

Ulli Lust föddes i Wien 1967 men bor sedan länge i Berlin. Hennes genombrott som serietecknare kom med den självbiografiska serieromanen Idag är första dagen på resten av ditt liv. Den kom ut 2012 och för den fick hon Urhundenpriset 2013. 2023 kom fortsättningen, Hur jag försökte bli en god människa. Den skildrar Ullis liv och leverne som ung ganska naiv anarkist i 1990- talets Wien bland konstnärer och skådespelare. Hon får ett barn som hon inte riktigt vet vem som är far till. Georg heter den 20 år äldre nästan perfekte följeslagaren. Kimata är en ung nigeriansk invandrare som fungerar som komplement till George. Herrarna vet om varandra och det fungerar väldigt bra. Åtminstone så länge inte Kimata visat sin våldsamma sida. Kimata tjatar om att Ulli och han ska gifta sig. Men det vill inte Ulli. När hans uppehållstillstånd behöver förnyas ger hon efter.  Mäns och kvinnors villkor jämförs. Österrikiska sedvänjor bryts mot Nigerias. Polisens är totalt ointresserad när Ulli anmäler misshandel men piggnar till betydligt när det kommer fram att Kimata saknar uppehållstillstånd. Samhället har sina brister. Ullis teckningar är otroligt expressiva och glatt erotiska. Bilderna är inte alltför små; 6 - 9 per sida och ibland får en vila sig med ett landskap eller en interiör över en hel sida. Textbubblorna är också tydliga. Det gick oväntat lätt att läsa boken.

Titel: Hur jag försökte bli en god människa (Wie ich versuchte, ein guter Mensch zu sein)

Författare: Ulli Lust

Översättare: Sara Eriksson

Förlag: Lystring

Antal sidor: 366

Den ömma modern

Nu har jag läst en serieroman. Det händer inte ofta. Men den här visade sig vara självbiografisk och handlar om en förstföderska som efter en dramatisk förlossning råkar ut för det absoluta kaos som infinner sig när amningen inte fungerar. Den ömma modern är skriven och illustrerad av Klara Nordin Stensö. Förutom att texten är utmärkt är illustrationerna alldeles otroligt uttrycksfulla. En vet inte om en ska skratta eller gråta. Klaras bröst som fungerat så bra i hela hennes tidigare liv blir föremål för tryckande och klämmande och tyckande. Barnet skriker och får inte i sig någon bröstmjölk vilka metoder föräldrarna än tillämpar. Modern får pumpa ut mjölk, de försöker med sondmatning och amningsnapp. Barnet skriker och ingenting fungerar. Klara lider. Hon skulle ju vara den perfekta modern. Inte får hon och Isak, barnafadern, sova heller. Somliga tycker att barnet ska ha mat var tredje timme; andra säger var fjärde. På natten ska barnet väckas! Vid det här laget är även läsaren förtvivlad. Parallellt med berättelsen om Klaras och Isaks vedermödor får en veta vad kloka och betydelsefulla män (!) som Platon, Aristotelses, Linné och Jean Jacquez Rousseau och många andra haft för syn på detta med amning. Exempel på ammande mammor ur konsthistorien ger ytterligare perspektiv på mödrar och amning. (För övrigt sägs både mor och barn amma i den här berättelsen.).Klara Nordin Stensö har en examen i Grafisk design och illustrtion från Konstfack och är dessutom utbildad systemvetare.

Authors & Characters: Jenny

Lyran 
Authors & Characters: Jenny. En författare och en fiktiv 

Jenny Nordberg, De förklädda flickorna i Kabul

Det hela börjar med att Jenny Nordberg intervjuar Azita, en kvinnlig parlamentsledamot, och upptäcker att en av hennes flickor är förklädd till pojke. Det höjer familjen anseende i alla avseenden och flickan får några år i frihet. När puberteten inträder blir pojken i all hast flicka igen. Då är det  är slut på friheten i alla bemärkelser eftersom flickan gifts bort, ganska snart dessutom. 

Åsa Grenvall, Deras ryggar luktade så gott 

Jenny i serieromanen växer upp under 70 - och 80 - talen med Kyrkans barntimmar och spaghetti och köttfärssås på burk. Åsa Grennvalls serier har ofta självbiografiska inslag. Deras ryggar luktade så gott handlar om Jennys uppväxt i en familj som inte var så framstående känslomässigt. Om Jenny grät lämnade pappa rummet och mamma viftade bort Jennys känslor.