Tisdagstrio: Favoriter från barndomen

Temat för Helenas Tisdagstrio v. 34 är favoriter ifrån barndomen.
1. Svensk vers är en fantastisk gammal bok innehållande läsning för skolan. Morfar hade den i sin bokhylla. Den exproprierades snabbt och skrevs namn i och vips! hade boken bytt ägare. Morfar sade aldrig något. Och jag gottade mig åt fosterländska sånger, tragiska berättelser om drottningar som låg begravda i skogen medan kungen stod bredvid och grät. Dramatik, sida upp och sida ner. Det tilltalade den mycket unga människan som tyckte sig ha gjort rena fyndet.

2. Elsa Beskow var i allmänhet inte min favorit. Men något gjorde att jag tyckte mycket om Blomsterfesten i täppan. Om flickan Lisa som får vara med om blommornas fest och sång på midsommarafton. Jag tror att det var tistlarna utanför grinden som tilltalade mig. Och så att blommorna var så blommiga, d.v.s. kändes så riktiga.


3. De vilda svanarna av H C Andersen handlar om elva prinsar som förvandlats till svanar av sin elaka styvmor. Deras syster Elisa får också känna av styvmoderns ondska. Hon får lida mycket och oförskyllt innan hon lyckas tillverka de pansarskjortor av nässlor som kan rädda tillbaka prinsarna. Elisa beskylls för att vara häxa och döms till att brännas på bål. Men de kommer de vilda svanarna till hennes undsättning och hon kastar skjortorna över dem och alla förstår att Elisa är oskyldig.

Dykungens dotter av HC Andersen

Ett charmerande storkpar som pendlar mellan Vildmossen i närheten av Skagen på Jylland i Danmark och Egyptens land berättar historien om  den vackra egyptiska prinsessan som för att rädda sin döende far ikläder sig svanhamn och flyger till Norden för att skaffa den sällsynta mossväxt som kan bota hennes fader, kungen. Hon är den mest älskade av hans barn och hon offrar sig av kärlek. Väl på ort och ställe lägger hon av sin svanhamn för att dyka ner i dyn på mossen och hämta upp lotusblomman, för det är en sådan, som kan bota fadern. Hon ber sina medresenärer, två andra flickor i svanhamn, att vakta hennes svanskrud, men de sviker henne och sliter den i stycken och säger att hon aldrig kommer till Egyptens land igen. Prinsessan hämtas ner i djupet av dykungen och ingen hör av henne på länge och de flesta räknar henne som förlorad. Storkfar håller i alla fall utkik och en vacker dag spirar en späd grön stängel ur den dyiga Vildmossen. Den utvecklar sig till en näckros och i den vilar den allra sötaste lilla flickan. Storkfar beslutar att föra flickan till Vikingsfrun som inte har några barn, men gärna vill ha. Hon vet inte till sig av lycka, men snart förbyts hennes glädje i bestörtning och sorg. Den underbart söta flickan, lilla Helga, är om dagarna ett elakt monster och på kvällarna förvandlas hon till en sorgsen, brunögd och förvuxen padda. Vikingsfrun förstår inte dubbelheten och den förvandling flickan genomgår morgon och kväll. En dag kommer Vikingen hem från ett härnadståg med  en ung kristen präst som fånge. Flickan märker att fången utstrålar en märklig kraft och så händer det sig dessutom att den unge prästen offrar sitt liv för att rädda flickan ifrån anfallande rövare. Med detta kärleksoffer faller liten Helgas paddhamn. Därefter återuppstår prästen och hans häst och för liten Helga till hennes ursprung. På en vävd blomstermatta ligger en sovande, vacker kvinna och liten Helga tror att hon ser sig själv i spegeln. Den sovande kvinnan lyfts upp på hästen, vaknar och ser liten Helgas bild i vattenspegeln och undrar om det är sig själv hon ser? "Mitt barn! mitt eget hjärtas blomma! min lotus från de djupa vattnen!" utropar hon när hon inser att hon återförenats med sin dotter. Och storkfar, som varit förutseende nog att ta hand om de två svekfulla flickornas svanfjädrar, kan erbjuda mor och dotter möjlighet att fara till Egyptens land. Läs H C Andersens saga Dyndkungens datter. Han berättar den mycket bättre än jag.

Fortbildning för aningslös mormor

Hello Kitty hade jag redan viss kunskap om. (Alldeles obildad är jag inte.) Den som har flest honungsburkar i Bamses honungsjakt vinner liksom den som lyckas göra av med sina kort i Nalle Puh- dominot snabbast. Men inte visste jag vad Frozen var förrän de små barnbarnen kom till stan! Disney-filmen Frozen som på svenska heter Frost har  Snödrottningen av H.C. Andersen som förlaga.  I Frost möter vi systrarna Anna och Elsa, renen Sven som är en riktig pärla och den charmerande snögubben Olof som allt emellanåt faller samman i sina beståndsdelar för att i nästa nu vara sitt vanliga glada och pigga jag. Frost bjuder på en myckenhet av is och  pulsande i snö.  När Anna och Elsa brister ut i sång beledsagad av många gester och graciös koreografi blir det varmt bifall i fåtöljen intill min. Och så bedårande kan varken Elsa eller Anna sjunga, gestikulera eller dansa om de anstränger sig aldrig så mycket! Och för en mormor är det ovärderligt att ha tillgång till initierade förklaringar på saker och ting som mormödrar har lite svårt att fatta eller inte känner till.

Människors möten

1857 stod de båda stora europeiska författarna H C Andersen (1805 - 1875)och Charles Dickens (1812 - 1870) på höjden av berömmelse. De hade träffats redan 1847 och sedan brevväxlat under åren.

Dickens var mycket språkkunnig medan H C Andersen endast talade danska. Han hade låtit en britt översätta breven till Dickens. Därför var inte familjen Dickens förberedd på att H C Andersen egentligen inte talade engelska alls. Dessutom tyckte de att han var något av en kuf som  krävde mycken uppmärksamhet och hade svårt att klara sig på egen hand..

Detta skildrar Niklas Rådström i Gästen som kom ut 2006. Han har läst brev och dagböcker och biografier och fyllt ut med eget. 

H C Andersens besök hos Dickens kunde inte ha kommit olägligare.

Dickens hade just fått veta att en mycket god vän hade dött. Han bestämde sig då för att anordna en teaterföreställning till förmån för änkan och hennes barn och det krävde mycket arbete.

Om H C Andersen tänkt sig att få värma sig och sin ensamhet med lite varm gemenskap i en tvåsamhet med många barn så hade han kommit fel. 

Dickens och hustrun Kates äktenskap knakade i fogarna.

Kate var besviken på äktenskapet och utmattad efter tio graviditeter . 

Dickens tyckte att gravida kvinnor var motbjudande och förebrådde henne för att hon alltid var i grocess!!! (Ja, så var det...)

Egentligen var Dickens mera förtjust i sina svägerskor Mary, den fem år yngre och tidigt döda, och Geraldine som alltid stod vid Dickens sida även efter skilsmässan från Kate.

Det är obegripligt att den stackars H C Andersen stannade i fem långa veckor. Jag skulle tro att tecken  på att han hade outstayed his welcome tidigt var mycket tydliga. Det är tragiskt och ibland komiskt att läsa om alla H C Andersens tillkortakommanden. Jag kan inte annat än tycka synd om den store sagoberättaren som inte gjorde någon lycka i England.

Familjen Dickens var däremot ganska roade av hans silhuettklippning.
Annars hade de båda författarna likartade upplevelser i barndomen som i båda fallen satt djupa spår. 
De var överens om konstnärens uppgift.  
"Vi vet båda hur vi ska nå deras tårar", säger Dickens. 
"Deras tårar och deras skratt", replikerar Andersen. 
"Alla behöver dikten som en påminnelse om att varje människas liv är en berättelse på jakt efter en lyssnare". Orden är H C Andersens.
Jag tror att under andra omständigheter och om Andersen haft bättre språkkunskaper och Dickens haft mera tid för H C Andersen så kunde de fem veckorna blivit the beginning of a beautiful friendship.