Romanen tilldrar sig i Wiesbaden, som var en plats rika människor åkte till för hälsans skull.
Alexandra Carter, f. d. Skytte, och hennes nye man Thomas och de två barnen från det tidigare äktenskapet, Eva och Charles, bor där stadigvarande. Alexandra vågar inte återvända till Sverige efter sina båda skandaler medan Thomas gärna skulle åka hem och bruka den gård han ärvt.
Sysslolösheten går honom på nerverna. Även Alexandra är rastlös.
Alexandra är inte välsedd i den nye mannens släkt. Efter tio år är hon bitter. Hon har ständigt dåligt samvete för att hon genom skilsmässan tog hela livet från sin sjuke förste man, Karl Skytte. Dottern Eva är en blyg och klen ranka som tagit skilsmässan hårt.
Alexandra oroar sig för vad som händer henne och barnen om Thomas Carter skulle dö. Eller om hon själv skulle dö och Thomas gifte om sig? Hon kommer sig inte för att tala med Thomas om detta. Och han kan ju inte adoptera barnen så länge deras far lever. Alexandra har problem. Plötsligt ser man hennes andra äktenskap med nya ögon. Valde hon den rike Thomas Carter för att komma undan sin despotiske far och sin sjuke, svage man och för att hon skulle kunna ge barnen en så bra uppväxt som möjligt? Hur var det med kärleken?
Unga Ebba Stjerne är 24 år. Visst borde hon tänka på giftermål? Ebba förklarar att hon verkligen inte vill ha det som den äldre systern Agnes som sitter i sitt hus som ett mäktigt nav med man, två barn och tjänstefolk omkring sig.
Nej, hon vill utbilda sig till sjuksköterska och dra ut i krig. Varför skulle jag gå hemma och göra ingenting? frågar hon sig och alla andra. Hon vill stå tätt; skuldra vid skuldra. Hon tas inte riktigt på allvar.
Ebba uppvaktas ihärdigt av en tysk konsulsson, Folke Hardenfeldt, från Viborg. Han vill mer; hon slingrar sig.
I hur hög grad har kvinnan någon fri vilja? Vad tjänar det i längden till att ha ett utseende, undrar Ebba och får svar av en äldre släkting att man i god tid måste skaffa sig andra intressen än bara en man!
I den här romanen träder samtiden och omvärlden in mer än i de tidigare delarna. Sedlighetsfrågan, även kallad handskefejden, på 1880 -talet nämns liksom rysk -japanska kriget (1904 - 1905), Krimkriget (1853 - 1856) och Florence Nightingale, till exempel.. Kvinnorna börjar röra på sig och ifrågasätta sin tillvaro.
Mathilda Malling väver skickligt in kvinnornas villkor och förhållanden ; möjligheter och begränsningar i handlingen. Det är kvinnorna som är huvudpersonerna. Männen är mera statister.
Inlägg
