En smakebit på søndag v. 26 2023

astridterese på den norska bokbloggen betraktninger håller i søndagsutmaningen En smakebit på søndag. Vi bjuder varandra en smakebit utav det vi just läser. Utan spoilers, förstås. Min smakebit v. 26 kommer ifrån Med regnbågen som sällskap av Yasunari Kawabata

" Asakos far, Mizuhara Tsuneo, var arkitekt och hade alltid haft ett engagerat intresse för de rika och ärofyllda familjer som efter kriget fick se sina hus omvandlade till värdshus och restauranger. Till och med kejsarens yngre brors hem hade gjorts om till ett värdshus, i Zushi. Och den gamle statsmannen och feodalherren Yamagatas villa hade gjorts om till värdshus i Odawara. Det finns hur många exempel som helst på detta. Men alla var ursprungligen byggda som bostäder och passade egentligen illa som värdshus eller restauranger. Mizuhara hade flera gånger blivit ombedd att de goa råd vid ombyggnadsarbetena." Fler smakebitar HÄR

Danserskan på Izu

Danserskan på Izu är en skir och vacker historia om en liten danserska i ett ambulerande teatersällskap som möter en ung student  på ett värdshus i de japanska bergen i en badby. Den unge studenten, som har en vacker blå kimono, följer med sällskapet en kort tid genom ett vackert landskap men återvänder sedan till sina studier. Han (och läsaren) hinner lära sig en hel del om det japanska samhällets struktur under färden. Om novellen Danserskan på Izu är finstämd så är novellen Varmbadhusen desto köttigare och oblygare. Yasunari Kawabata  har lärt sig mera om livet och människorna bakom kulisserna i badbyarna dit de rika stadsborna åker på rekreation. Tjänsteflickorna och de mer eller mindre prostituerade frispråkiga, grovkorniga kvinnorna är någon sorts säsongsarbetare som arbetar hårt, skämtar och retas med varandra, drömmer om en man eller en utbildning. Några har arbetat i Tokyo i geishahus. Kanske var det här hårda livet inte riktigt vad de hade tänkt sig. Men nöden har ingen lag. De båda novellerna är sambundna i en volym utgiven på Vestigo AB förlag. 
Ett sista - minuten - bidrag till Månadens språk, som är japanska. 

Nytt i japanska hyllan

Beauty and Sadness (美しさと哀しみと) av nobelpristagaren Yasunari Kawabata . Vintage International. Översättning från japanska av Howard Hilbert.
"Few authors have so compellingly evoked the subtle, precise beauty of his homeland. Kawabata´s prose is clear, deceptively simple; yet the images scattered through his narratives link together to produce deep, sudden insight into the souls of his characters." Time
In the Miso Soup (イン ザ・ミソスープ) av Ryu Murakami. Frank, en överviktig amerikansk turist har hyrt 20- årige Kenji för att guida honom genom de sjaskigare delarna av Tokyos nattliv. Franks bisarra beteende gör att Kenji börjar misstänka att han har att göra med den seriemördare som terroriserar  staden. Kenji är rädd redan från början. Ryu Murakami är född 1952 och skriver romaner och essäer och gör film. Oändligt blå är den enda titel som finns på svenska.

Tusen tranor

Yasunari Kawabata fick nobelpriset i litteratur 1968 med motiveringen
"hans berättarkonst, som med fin känsla uttrycker japanskt väsen i dess egenart".
Tusen tranor (första svenska utgåva 1966) är ett utmärkt exempel på "japanskt väsen i dess egenart".
Vackert, skirt, poetiskt men - med svärta och smärta; blommande vit oleander; en teservis med vackra kärl; gamla traditioner på glid.
En ung man, Kikuji, står i centrum för fyra kvinnors intresse; två äldre och två unga. De äldre kvinnorna har båda haft en kärleksrelation med Kikujis far; den far
vars skugga länge vilar över scenen.
Den ena av de äldre kvinnorna är Chikako Kurimoto, som varit faderns teceremonilärarinna. Hon tar sig friheter i huset efter Kikujis mors död. Och nu vill hon dessutom agera äktenskapsmäklerska.
Den andra äldre kvinnan är en helt annan sorts kvinna. Hon är den som fadern älskade mest. Hon är ungdomlig och vacker och har dessutom en vacker dotter.
Den unge Kikujis förvirring är stor. 
När den väl lagt sig är scenen inte längre densamma.
Detta handlar om förhållandet mellan generationer, traditioner och en ung mans väg mot mognad.
Språket är vackert och rent. Olov Jonason har gjort översättningen från Sachiko Yatsuhiros auktoriserade översättning till tyska

To SJ with love

Ur den långa tunneln rullade tåget ut i snöns rike. Marken låg vit under natthimlen. Tåget stannade vid en liten anhalt.
---
Stationsföreståndaren kom långsamt pulsande genom snön med en lykta i handen. Hans ansikte var upp till näsan omlindat med en halsduk, och öronskydden på hans mössa var nervikta.
Så kallt är det alltså, tänkte Shimamura.
---
Tre snöplogar väntade på kommande yrväder i gränsområdet. Vid tunnelns norra och södra mynning fanns det ett elektriskt alarmsystem som varnade för laviner.
Femtusen arbetare stod beredda att skyffla undan snön, och ytterligare tvåtusen unga män från frivilliga brandkåren kunde vid behov mobiliseras.

Ur Snöns rike av Yasunari Kawabata. 1935. Första svenska upplaga 1957