Tag lika delar av Flickornas julbok och Morden i Midsomer - bortsett ifrån morden - och tryffera med lite Emmerdale Farm så får ni Den glömda rosenträdgården av Marita Conlon McKenna, irländsk feel - good - författare. Tidigare har jag läst En liten hattaffär på hörnet och den tyckte jag var riktigt söt. Molly Hennessy blir änka när hennes man dör i en hjärtinfarkt. Hon får ekonomiska problem med det stora huset, Mossbawn House. Samtidigt upptäcker hon en del av trädgården som varit en inhägnad rosenträdgård. Molly tar som sin uppgift att återställa den till dess ursprungliga skick.
På Cassidys Café arbetar Gina på deltid när innehavaren blir sjuk och Gina får överta ruljangsen för hela verksamheten. Hon vill gärna köpa eller hyra kaféet, men Norah Cassidys släkt sätter klackarna i backen. Unga Kim har förlorat både arbete och pojkvän och slickar såren hos sin moster Molly. Mossbawn House borde säljas, tycker Mollys advokat och framför allt banken. Molly inser att det kanske är det enda förnuftiga. Men, med tiden utkristalliserar sig steg för steg ett koncept som alla tre kvinnorna blir involverade i. Kvinnorna dominerar genom hela romanen. Männen är mera till lite tröst och någon prydnad. Här återfinns en del problem med samvetslösa byggherrar som vill exploatera värdefull mark, men på det hela taget är Den glömda rosenträdgården en varm och vänlig roman om kvinnlig solidaritet, mycket arbete och en del romantik. Allt är inte förutsägbart, eller rättare sagt, en anar hur det går, men vägen dit är kanske inte den en tror i förstone.
Visar inlägg med etikett Irländsk litteratur. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Irländsk litteratur. Visa alla inlägg
tisdag 5 januari 2016
onsdag 20 mars 2013
Tematrio - Saint Patrick
Med anledning av att det i söndags var Saint Patrick´s Day uppmanar oss
LYRAN
att berätta om tre böcker som skrivits av irländska författare.
Dermot Bolger föddes 1959 i Finglas , en förort till Dublin. Han skriver romaner, dramatik och poesi och deltar i folkbildande projekt. Genombrottsromanen
Vägen hem (1993) var den första av hans romaner som kom på svenska.
Den handlar om två ungdomars flykt från Dublin på jakt efter ett hem. De saknar sin döde vän Hano som varit deras fasta punkt i tillvaron.
Nuola O´Faolain skriver i sin debutbok Är du nån? En tillfällig självbiografi (2000 på svenska) om sin uppväxt med en sorglös, oansvarig pappa och en mamma som sökte tröst i flaskan och en massa syskon. Hon blev berömd journalist och när hon skrivit sin bok fick hon ett enormt gensvar. Hon berättar om katolicismens starka grepp om folket, sexualskräcken, ensamheten, barnlösheten och alkoholproblemen. Fortsättningen heter Nästan framme och kom 2003
John McGahern, Bland kvinnor kom 1996. Den tilldrar sig på den irländska landsbygden på 1950-talet. Michael Moran är en f.d. IRA-man som nu för ett hårdhänt regemente hemma på sin gård med sin andra fru och barnen. Äldste sonen flyr familjen och kommer aldrig tillbaka. Fadern sätter p för en dotters drömmar om vidare studier. Hustrun får utstå verbala elakheter men förblir lojal.
Det kärva språket svarar väl mot innehållet.
Etiketter:
Irländsk litteratur,
Tematrio,
Tematrio - Saint Patrick
måndag 15 oktober 2012
Njugga grannar och långa vintrar
I en liten bergsby på sydsidan av Pyrenéerna i Spanien bor en familj bestående av mor, far och två söner.
Den äldste, Miquel, har gjort sin 2 - åriga militärtjänstgöring. Jordi, den yngre, är nu på väg.
Han är av klenare virke än Miquel och det finns alla skäl till oro.
Hela familjen tänker mycket på detta. Men ingen - säger något.
Efter en tid märker Miquel att det är något som inte står rätt till med modern. Han iakttar henne noga och kommer så småningom fram till var felet ligger. Han hör sig för med fadern. Jo, visst visste han.
Jordi? Troligen, sa fadern.
Miquel är ung, men har inga planer för framtiden. Han vill helst att allt ska vara som vanligt.
En vacker dag försvinner modern. Grannanrna har sett henne ge sig iväg. Med en väska. Tre timmar därefter utbryter en häftig snöstorm. Alla vet att det är livsfarligt att försöka ta sig fram på de smala bergsstigarna. Kan hon ha hunnit fram till sin bror på andra sidan bergen innan snöstormen bröt ut?
Grannarna stoppar undan sina trätor och hjälper till i sökandet.
Tiden går. Miquel och hans far tappar orienteringen. Hönsen slutar värpa och kaninerna dör. Ingenting fungerar. Far och son är mer än lovligt taffliga i köket.
Sedan kommer den unge föräldralöse Manolo och tar hand om hushållet. Och tillför något annat; något som saknats alltsedan modern försvann.
Colm Tóibíns kortroman, En lång vinter, är en lång novell som ursprungligen trycktes 2006 i samlingen Mothers and Sons.
Det är en förtätad, tidlös, sparsmakad berättelse. Stämningen är dämpad som alla ljud och konturer mjuknar i ett kraftigt snöfall. Det finns en instängdhet i familjen och i byn och en brist på kommunikation; bokstavligen och bildligen.
Den äldste, Miquel, har gjort sin 2 - åriga militärtjänstgöring. Jordi, den yngre, är nu på väg.
Han är av klenare virke än Miquel och det finns alla skäl till oro.
Hela familjen tänker mycket på detta. Men ingen - säger något.
Efter en tid märker Miquel att det är något som inte står rätt till med modern. Han iakttar henne noga och kommer så småningom fram till var felet ligger. Han hör sig för med fadern. Jo, visst visste han.
Jordi? Troligen, sa fadern.
Miquel är ung, men har inga planer för framtiden. Han vill helst att allt ska vara som vanligt.
En vacker dag försvinner modern. Grannanrna har sett henne ge sig iväg. Med en väska. Tre timmar därefter utbryter en häftig snöstorm. Alla vet att det är livsfarligt att försöka ta sig fram på de smala bergsstigarna. Kan hon ha hunnit fram till sin bror på andra sidan bergen innan snöstormen bröt ut?
Grannarna stoppar undan sina trätor och hjälper till i sökandet.
Tiden går. Miquel och hans far tappar orienteringen. Hönsen slutar värpa och kaninerna dör. Ingenting fungerar. Far och son är mer än lovligt taffliga i köket.
Sedan kommer den unge föräldralöse Manolo och tar hand om hushållet. Och tillför något annat; något som saknats alltsedan modern försvann.
Colm Tóibíns kortroman, En lång vinter, är en lång novell som ursprungligen trycktes 2006 i samlingen Mothers and Sons.
Det är en förtätad, tidlös, sparsmakad berättelse. Stämningen är dämpad som alla ljud och konturer mjuknar i ett kraftigt snöfall. Det finns en instängdhet i familjen och i byn och en brist på kommunikation; bokstavligen och bildligen.
Etiketter:
Colm Toibin,
En lång vinter,
Irländsk litteratur,
Spanien,
Sparsmakat
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)