Midsommarbrud

Elisabeth Östnäs har skrivit sista delen i Historiska medias serie Släkten. I del 10 har vi kommit fram till mitten av 1400 -talet. Bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson blir trots sitt fysiska handikapp utsedd att leda missnöjda bönder och andra i uppror mot Erik av Pommern som satt i Köpenhamn och krävde allt högre skatter av sitt folk. Först och främst ger sig upprorsmännen på jakt efter Eriks fogdar i Sverige. Prästerskapet var inte sena att suga ut folket heller. Engelbrekt är en begåvad man med talets gåva. Hans unga hustru Karin har blivit bortgift för pengar och mot sin vilja Efter en tid i mannens gård återvänder hon till sitt hem. Hon står inte ut med frillan Gertruds regemente. Dessutom hade hon själv valt en man åt sig. Men han blev i sin tur bortgift med en kvinna han aldrig tänkt sig. Det är ur Karins perspektiv romanen berättas. Karin kommer att följa Engelbrekt i hans fredliga förehavanden lika väl som i strid. Precis som de andra männens fruar. Somliga kvinnor är också stridande. Engelbrekt fann att han släppt lös krafter han inte kunde styra. Han hade gärna hållit sig till fredliga förhandlingar. Karin har funnits i verkliga livet liksom de flesta av de andra personerna som figurerar i romanen. De historiska händelserna är helt autentiska. Karins livslånga kärlek till Folke, den man hon älskade men (nästan) inte fick, är både rörande och bitterljuv. Men äktenskapet med Engelbrekt blir inte olyckligt ändå. Hon uppskattar honom på många sätt och beundrar och stöttar honom. Engelbrekt förstår sig på människor; Karin och Folke har speciell hand med hästar och hundar. Jag gillar alla gamla ord en får slå upp, som byttgräs, mjöhund, örsar. Och en får repetera Hansan, Tyska orden, Kalmarunionen, beginer, drottning Filippa och Jösse Erixon. Välskrivet, väldigt väl dokumenterat;  en av de allra bästa om inte rent av den bästa i Historiska medias serie Släkten. Researchen är viktig och det allra roligaste, säger Elisabeth Östnäs.