Visar inlägg med etikett Parnass. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Parnass. Visa alla inlägg

tisdag 18 mars 2014

Vikingar i ny tappning

Vikingar - hur kul är det på en skala tänkte jag när jag köpte nya numret av litteraturtidningen Parnass som reslektyr. Men ack, så fel man kan ha! Här möter mig ett flertal jätteintressant artiklar om vikingarna ur nya synvinklar. David Borgström på SF - bokhandeln i Stockholm ger sin syn på vad som skiljer fantasyn från andra genrer och om vikingar i fantasy.
"Det finns inte mycket i vår traditionella uppfattning om vikingatiden som är korrekt!" slår professorn i historia Dick Harrison fast i sin artikel.
Thérese Tangen och Elin Järnemo skriver om Jan Fridegård (pseud. för Johan Fridolf Johansson) och hans trältrilogi, som jag älskade när jag var mycket ung. Trägudars land 1940, Gryningsfolket 1944 och Offerrök 1949.  Fridegårds trälar - vikingatidens arbetarklass är rubriken. Trälen Holme är huvudperson. Han kämpar för slavarnas frigörelse. Nya problem blir det när hans kvinna Ausi möter kristendomen och blir frälst. Holme är inte alls intresserad.
Kirsten Thisted skriver om  Vikingen i inuiternas sagor och Elin Järnemo intervjuar Karl Schultz om asatron idag.
Jämtlands nationalskald, Aksel Lindström, inspirerades av Frösöstenen i sin 
s. k.  Frösötrilogi där han beskriver hur kristendomen trängde ut asatron.  Det är inte bara vikingarnas mansvärld som beskrivs. Aksel Lindström tar även upp kvinnoförtrycket.  Den leende guden; Österhus brinner och Husfröjornas nycklar är titlarna i serien.
Detta är endast en del av innehållet i Parnass 2014:1

lördag 12 oktober 2013

Om det finlandssvenska

Parnass är de litterära sällskapens tidskrift som kommer ut med fyra nummer per år. I Parnass presenteras nya sidor hos våra klassiker. Varje nummer har ett tema. 2013:3 handlar om Edith Södergran och det finlandssvenska.
Agneta Rahikainen, programchef vid Svenska Litteratursällskapet i Finland, skriver om Edith Södergran som alls inte bara var "en  långsamt döende, missförstådd och överspänd poetissa".  Hennes artikel har titeln "Edith Södergran - myten och människan". 2014 kommer en ny biografi om Edith Södergran av Agneta Rahikainen.
Martina Ölander som är litteraturvetare och litteraturpedagog på Danderyds bibliotek skriver om "Den finlandssvenska litteraturen och klassikerna - en guldgruva". Elin Järnemo, redaktionssekreterare på Parnass, analyserar  Philip Teirs äktenskapsroman Vinterkriget och skriver en artikel om Mumintrollets väg från barn till vuxen.
Litteraturforskaren Per Stam ger oss fyra anledningar att läsa den finlandssvenske författaren Henry Parland (som dog 22 år gammal 1930 i sviterna av scharlakansfeber) I sin recension av Parlands roman Sönder (ny utgåva 2005) skrev Carl - Johan Malmberg så här: "Sönder är en bok man inte blir riktigt klok på - men som man blir klok av. Den är rasande intelligent".
Vidare kan man läsa om svenskan som ett rött skynke i Finland. Ingen behöver svenskan i Finland men alla behöver finskan, säger någon. En annan tycker att det vore bättre om finländarna i östra Finland lärde sig ryska. Somliga tycker att man ska få välja i skolan. Språkkulturen i svenska och finska företag som fusionerat är - engelska! Utom på fikarasterna. Då talade man sitt modersmål.
Martti Antisaari, tidigare president i Finland och fredspristagare, är övertygad om betydelsen av att värna de båda officiella språken i Finland.
En högst aktuell debatt.
Detta och mycket, mycket annat kan man alltså läsa i Parnass 2013:3

söndag 7 april 2013

Tanklös och hoppsig

Nu har jag äntligen fyllt igen en bildningslucka. Jag har läst inte mindre än fyra böcker  Marie- Sofie Månsson, aka Lotta,  av Merri Vik, pseud, för Ester 
Rignér - Lundgren. Och jag har haft oväntat trevligt. För det första flyttades man i ett nafs tillbaka till 50 - 60 - talen med helveckade kjolar, Karusellen, jumpers, Epa, bottiner och pepitarutigt.
Man dansar på panget, mumsar belåtet, byter hyllpapper och spelar grammofon. Och faster Truddan som är hela 36 år räknas som lastgammal!
Lotta själv är 13 i seriens början.
På den här tiden är man bussig och klämmig och äter nervlugnande lakritsbåtar. Och så tvättar man upp sina jumpers, fållar upp eller lägger ner kjol - och klänningsfållar, stryker och idkar persedelvård i allmänhet.
Lotta - böckerna är fulla av tidstypiska vardagsdetaljer; de är varma, humoristiska och chosefria.
Mamma står vid spisen, pappa drar försorg om familjen. Pojkarna är små minipappor och flickorna ska vara nätta och trevliga. Lotta gör uppstickarförsök ibland och bryter ofta mot regler och förordningar, men hon är aldrig elak utan mera tanklös och hoppsig, som mamma säger. 

Lotta - böckerna jag har läst är nr 1 - 3  samt nr 10.
Det är Lotta, förstås  1958
Ja, se Lotta!             1959
Lotta är sig lik           1959
Se dig för Lotta         1963

I senaste numret av                                                                                                                          
Parnass   finns en artikel av Margaretha Weimar med titeln Rätt klädd, Lotta!                                                                                                            

fredag 22 mars 2013

Parnass


Ett jättetrevligt nummer av litteraturtidningen Parnass, som är de litterära sällskapens tidskrift.
Nr 1 2013 har temat Författarna och modet. Elin Wägner var ju mycket intresserad av kläder.
När hon valdes in i Svenska Akademien hade hon en vacker havsgrönblå sammetsklänning på sig. 
Den finns nu på Smålands museum. Marianne Enge Swartz, ordförande i Elin Wägner - sällskapet 1990 - 2010, berättar om Elin Wägner och tidens mode
Jolos engelska stil med kostym, väst, klubbslips med slipshållare, pipa och engelskt öl är legendarisk.
Oscar Wild var modelejon och trendsättare. Under åren 1887 - 1889 var han till och med redaktör för ett modemagasin för kvinnor, The Woman´s World.
En artikel, skriven av Eva Söderberg, har titeln Kulla - Gulla - från fattighjon i vadmalskläder till herrgårdsfröken i volang.
Enligt Barbro Hedvall konstaterade Fredrika Bremer efter sina resor att hon för sin del hellre bar korsett än slöja. Hon ville ha ansiktet fritt för att kunna se allt som fanns att se i världen omkring henne.
Paula von Wachenfeld, universitetslektor vid Centrum för Modevetenskap, Stockholms universitet, skriver om kläderna och skönlitteraturen i artikeln I fiktionens gömmor  döljer sig en modeskatt.
Detta är endast en liten del av allt intressant man kan läsa i Parnass 2013:1
Parnass kommer ut med fyra nummer per år.
Sommarnumret av Parnass har Birger Sjöberg som tema.