Presidentens apelsiner

Abbas Khider föddes  i Bagdad 1973 men bor numera i Tyskland. 1995 flydde han ifrån Irak och efter ett år på flykt fick han asyl i Tyskland. Numera skriver han på tyska. Att byta språk lär i vissa fall vara till hjälp när det gäller att starta ett nytt liv. Presidentens apelsiner är hans andra roman av totalt fyra och den första som översatts till svenska. Översättningen är gjord av Ingrid Viktoria Kampås. Presidentens apelsiner har fått mycken och berättigad uppmärksamhet. Abbas Khider fick Nelly Sachs - priset 2013. I Presidentens apelsiner får en följa den unge Mahdi Hamam som fängslas på sin studentdag och kastas i Saddams fängelsehålor där han får sitta i två år. Tortyr, hunger och ohyra plågar fångarna. Mahdi tycker att hungern är värst för den kommer fångarna att tappa moralen. Han varvar berättelserna om föräldrarna, den lyckliga uppväxten, vännerna och duvintresset med inblickar i fånglivet, befrielsen, flykten och ledan i flyktinglägret. I fängelset avkrävs han en bekännelse som han först i efterhand förstår vad den rör sig om. Hans bäste vän Ali, duvuppfödare, var Mahdi ovetande medlem i en kommunistisk grupp. Ali torterades till döds under det att han försäkrade att Mahdi inget visste. Fångarna lever helt avskilda från omvärlden. En vacker dag blir de släppta, men snart börjar Kuwaitkriget eller Alla krigs moder eller Operation Ökenstorm och Mahdi flyr för att till slut hamna i ett flyktingläger på gränsen mellan Irak och Iran. Länge gick jag och drog mig för att läsa om den unge fången och tortyren. Men Abbas Khider förmår skildra  Mahdis hårda öde och på samma gång vara poetisk. "Jag är alltså ett sumeriskt - babyloniskt barn. Jag bodde i människohistoriens heliga städer, i Babylon och i Ur. Och inte tusentals år före Kristus utan i slutet av 1900 -talet" berättar Mahdi som var ett älskat barn och senare stöter på främmande vänliga människor hjälper honom på vägen. De älskade duvorna symboliserar flykt och frihet för honom. Presidentens apelsiner är något så ovanligt som en litterär vittnesskildring och dessutom skickligt gestaltad nutidshistoria. Thorén och Lindskog annonserar redan nu att nästa roman av Abbas Khider kommer under 2017. Läs Lotta Lundbergs intervju med Abbas Khider HÄR

Elsa och bröderna Brauer

I Oberpfals, en liten sömnig i Bayern mister två unga pojkar, Karl och Lorenz,  sin mor. Hon tar livet av sig och fadern bokstavligen och bildligen drunknar i sorg. Detta händer redan på första sidan i Astrid Rosenfelds roman Elsa, så det är ingen spoiler. Det blir hushållerskan fru Kratzler, eller som barnen säger, Kratzlerskan, som med hjälp av Jesusbarnet i himlen tar hand om barnens dagliga behov av mat och kläder. Hon har god hjälp av Murmeldjuret (herr Murmelstein) som är strax över sextio. Han har ägnat sitt liv åt att åka runt i världen och nedlägga fruntimmer. Han älskade dem alla och hedrar dem genom att minnas var och en tydligt. Till byn kommer Elsa, som är ett par år äldre än Karl och Lorenz. Hon dumpas av sin mor hos exmaken. Elsa är en egensinnig flicka med idéer om det mesta. Hon har en stark integritet och leder snart sin lilla grupp av fans med fast hand. Bröderna fäster sig vid henne var och en på sitt sätt och Elsa blir Murmeldjurets drottning. Varje kväll berättar Murmeldjuret skabrösa godnattsagor ur sitt liv för tre uppmärksamma barn. De älskar honom och han kallar dem sina härliga ungar. Under några år har de en härligt anarkistisk uppväxt. Men därefter mörknar scenen i bokens andra avdelning med rubriken Vargarna. De tre vännerna blir äldre och allt förändras. Lorenz går vilse i konstvärldens fulspel och drar för en tid Karl med sig. Och Elsa försvinner ut i periferin och först så småningom går det upp för Karl varför. Jag blev överraskande förtjust i den här boken. Den är uppiggande gränslös. Språket är brutalt direkt och skildringen av spelet mellan de unga människorna är väl fångat. Här blandas det uppsluppna med sorg och vemod. Författaren Astrid Rosenfeld är född 1977. Hon uppmärksammades redan vid debuten, Adams arv, som blev  läsarfavorit i Tyskland. Översättare: Jörn Lindskog. Thorén&Lindskog förlag 2016

En smakebit på søndag

"När jag öppnade antikvariatet den där morgonen kände jag mig som efter en lång resa, men jag hade bara en kort natt bakom mig. Den älskvärda och instängda lukten av böcker som stolta, deppiga eller likgiltiga väntade på ett nytt liv slog emot mig. De krävde något av mig. Att jag skulle finnas där för dem. Jag var yr och mådde lite illa, men det skulle ge med sig. För att lindra det behövde jag bara ta på mig glasögonen, äta mackan jag köpt på vägen och så vädra lite..."
Så inleds  Fallers stora kärlek av den tyske författaren Thommie Bayer. Vilken antikvariatsälskande boknörd blir inte lockad av den inledningen?
Marie på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten administrerar den här läsutmaningen. Fler smakebitar hittar du HÄR

En smakebit på søndag

"Det är nämligen försäljningen av cigarrer som gör en seriös tobaksaffär till en fullkomlig tobaksaffär; först aromen, doften, smaken och kryddan från ett rikt urval cigarrer som förvandlar en vanlig tidningskiosk med rökattiraljer till ett tempel för själ och njutning. Kan Franz också inse det? Frans nickade och satte sig på sin pall. Problemet, menade Otto Trsnjek med en sorgsen blick på den takhöga hyllan, som var överbelamrad med cigarrlådor, det stora problemet för affärerna med cigarrer - precis som för mycket annat också - är politiken. Politiken hunsar nämligen generellt allt och alla, och då är det rätt ointressant vem som med sin breda bak just för tillfället regerar, om det är kejsaren, salig är han, eller dvärgen Dollfuss, hans lärling Schuschnigg eller den där storhetsvansinnige Hitler på andra sidan gränsen: politiken hunsar allt och alla, förstör, smutsar ner, fördummar och förintar allt på något sätt. Till exempel affärerna med cigarrer! Numera går det ju knappt att få tag på cigarrer. "
Året är 1937. Platsen är Wien. Tobakshandlaren Otto Trsjnek sätter in den 17 - årige medhjälparen, Franz, i affärerna. Snart kommer en mycket berömd man in i handlingen. Smakebiten kommer från sidan 24 i Tobakshandlaren av den österrikiske författaren Robert Seethaler som förlaget Thorén & Lindskog nu lanserar på svenska
Fler smakebitar finns HÄR på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten.
Den drivs av Mari. Enda regeln för utmaningen är: No spoilers!

Mot alla odds

Sällan läser man en bok om Alzheimers sjukdom som lämnar en men en känsla av hopp och förtröstan. Men så är det med Den gamle kungen i exil av en av Österrikes mest framgångsrika författare, nämligen Arno Geiger. Ömsint och lyhört berättar han om sin egen fars försvinnande in i Alzheimers sjukdom. Han berättar om familjens irritation inför faderns tillkortakommanden innan de hade fattat vad det rör sig om. När det väl gick upp för dem blev det fullt kaos. De fyra syskonen och den utflyttade modern försökte organisera sig efter bästa förmåga. Familjen hade inte varit helt välfungerande, men nu ställde alla upp. Arno Geigers eget förhållande till fadern hade närmast kunnat beskrivas som total likgiltighet, men nu ändrar sig allt. Han får kontakt med sin far. Han förstår att det gäller att anpassa sig efter faderns verklighet. Fadern pendlar mellan total förvirring och klarsynt logik. Familjen engagerar sköterskor till sin hjälp men till slut får han flytta till ett äldreboende. Hans anhöriga uppdagar vad fadern varit med om som tonårig soldat under kriget. Det har han aldrig talat med dem om. De börjar förstå faderns totala beroende av hemmet och tryggheten. Jag tycker mycket om Den gamle kungen i exil för värmen, kärleken och inlevelsen. Alla borde läsa den här boken inte minst de som i sin yrkesverksamhet möter dementa människor. 
Översättning: Jörn Lindskog. Bok förlaget Thorén & Lindskog.
Andra böcker om Alzheimers sjukdom:
Det man inte vet av Alice LaPlante

Fortfarande Alice av Lisa Genova

Den längsta ronden av Edna Alsterlund

En vandring i sömnen av Hugo Claus

Small world av Martin Suter

Iris. En sorgesång av John Bayley

Sagan om Gunnel av Gösta Bohman

Boken av E av Ulla Isaksson

From Schweiz with love

"Agnes är död. En berättelse dödade henne. Allt jag har kvar av henne är den här berättelsen. Den började den där dagen för nio månader sedan när vi träffades för första gången på Chicago Public Library." Så börjar romanen Agnes av den schweiziske författaren Peter Stamm. Den första meningen för tankarna till Albert Camus, Främlingen. Agnes är Peter Stamms lovordade debutroman från 1998 som nu 2014 har kommit ut på svenska på Thorén & Lindskog i fin översättning av Sofia Lindelöf. Berättaren är en journalist och författare från Schweiz. Han skriver fackböcker och håller på med en bok om amerikansk järnvägshistoria. Agnes studerar fysik och arbetar på en avhandling om symmetrier hos symmetrigrupper i kristallgitter. Särskilt intresserad är hon av tomrummet mellan grupperna. Efter en tids bekantskap börjar han skriva berättelsen om dem. Snart har berättelsen hunnit ifatt verkligheten och kommer till och med att ligga före. Och det är väl här det börjar skeva. Peter Stamms språk är klart som kristall; enkelt och sparsmakat. Det är samma slags prosa som hos Modiano där mycket döljer sig mellan raderna. Peter Stamm ställer frågor om kärlek och lycka. "Lycka målar man med prickar, olycka med penselstreck," sa hon. "Om du vill beskriva vår lycka måste du göra en hel massa små prickar som Seurat. Och att det var lycka ser man bara på avstånd."Frihet, ensamhet, tomhet är andra teman.
Peter Stamm (f.1953) räknas som en av vår tids stora författare även utanför det tyska språkområdet. Sju år finns också i svensk översättning.
Läs mer om det ambitiösa förlaget Thorén & Lindskog HÄR.

Adventsutlottning på Kulturkollo

Adventsutlottning på KULTURKOLLO.
I potten ligger Mira och Irma av Sabine Gruber från förlaget Thorén och Lindskog. Jag skulle gärna vinna Mira och Irma. Och det är det nog många andra som vill också. Titta in på Kulturkollo så får du veta hur det går till!

flickan

Bokförlaget Thorén & Lindskog har tagit den nyare tyska litteraturen under sina vingars beskydd. Det är lika lovvärt som glädjande.
Författaren Angela Klüssendorf f. 1958 är en ny bekantskap för svenska läsare. Hon är utbildad agrartekniker och mekaniker och bodde först i Leipzig i DDR men numera har hon sitt hem söder om Berlin.
Romanen flickan är en realistisk berättelse om en kärv uppväxt i ett fattigt område i Leipzig.
Flickan har inte ens ett namn. Bröderna heter Alex och Elvis. Mamman är en ambivalent och ganska sadistisk mamma - helt i avsaknad av föräldrainstinkter och vanliga, normala känslor för barnen. Något så elementärt som mat är ingen självklarhet.
Mamman tar ut sin egen frustration på flickan; slår henne och berättar för henne att hon är den fulaste oäkting som någonsin funnits. Pappan till flickan uppenbarar sig plötsligt, men det förbättrar inte saken nämnvärt. Efter pappan kommer det nya män. Våld och alkoholmissbruk hör till vardagen för barnen som helst vill försvinna från jordens yta. 
Flickan har i alla fall ett lånekort på biblioteket och det begagnar hon sig av. 
Hon hyser trots allt egna drömmar och förhoppningar mitt i misären.
Man kan bara häpna över en vuxenvärld som sviker så totalt. Föräldrarna, lärarna, socialarbetarna, polisen och personalen på ungdomshemmen. 
Vi följer flickan från det att hon är tolv år till hennes sjuttonårsdag. Då har hon utbildat sig till agrartekniker och börjat arbeta på ett kollektivjordbruk. Hon gillar korna precis som hon tidigare gillat de hundkrakar som  kommit i hennes väg.
Den namnlösa flickan påminner i någon mån om flickan Miira i Ingenbarnsland av Eija Hetekivi Olsson.
Och jag har trots allt gott hopp om att flickan ska klara sig bra. Hon har är seg och har samma go som Miira. 
Flickan är en berättelse i tredje person; skriven på ett torrt, sakligt språk som står i skarp kontrast till det upprörande innehållet i romanen. 
Ibland måste man trots allt dra på munnen åt flickans drastiska syn på sin omgivning. Men ännu oftare får man tårar i ögonen.
Flickan är en mycket stark roman. 
INGRID har också läst  

Small World

Det börjar som en mardröm och sväller ut till en nervkittlande thriller.
Konrad Lang, 65, är för det mesta en ganska distingerad herre med en viss bildning, men spriten börjar bli ett allvarligt problem för honom.
Barn - och ungdomsåren har han delat med Thomas Koch, rik arvtagare till ett blomstrande företag. Koni och Tomi var ett begrepp och de delade allt; utbildning, resor och uppväxtmiljö. Men jämlikar var de bara  på tu man hand. I sällskap med kamraterna markerar Thomas tydligt att Konrad är son till en tjänsteflicka i familjen.
Small World är titeln på schweizaren Martin Suters debutroman som kom ut 1997 och är den första delen  i en neurologisk serie om tre. Inte förrän nu har Small World kommit på svenska. Tack till Bokförlaget Thorén &; Lindskog och översättaren Sofi Lindelöf för det.
Konrad Lang möter nu kärleken i mogen ålder. En rik, vacker yngre kvinna fattar tycke för honom och Konrad kan frigöra sig från familjen Koch som styrs av den mäktiga Elvira Senn - en riktig järnlady.
Hon hyser ett gåtfullt intresse för Konrad Lang och hans förehavanden.
När det så småningom visar sig att han lider av Alzheimers sjukdom och alltmer börjar leva i det förflutna blir Elvira Senn alltmer vaksam. Och när svärdottern Simone tar sig an Konrad och försöker ge honom ett värdigt liv och tränar hans minnesfunktioner blir Elvira riktigt orolig.
Man anar ugglor i mossen.
Ett par läkare som arbetar med att utveckla en bromsmedicin för Alzheimers kopplas in; Konrad erinrar sig mer och mer och Elvira blir desperat...
Martin Suter berättar sakligt och rakt  en familjehistoria, en kärlekshistoria och en sjukdomshistoria.
Spänningen trappas upp efter hand och man läser som besatt... måste veta...
Small World vann jag i en tävling hos Bokmoster
Ingrid har också läst Small World

Varmt och vemodigt om vänskap

Benno Ohnesorg, student,  sköts av polisen under en demonstration mot shahen av Iran i Berlin utanför operahuset 1967. "En idiotisk död", säger vännen författaren Uwe Timm som skrivit en bok, 

Vännen och främlingen om sorgen och saknaden efter den själsfrände han kanske inte riktigt kände ändå. Slumpen styrde polismannens kula. Ohnesorg var på väg ifrån demonstrationen och signalerade fredliga avsikter.

Något straff utmättes aldrig eftersom polismannen som sköt sade sig ha upplevt ett hot från Benno Ohnesorg.

Man kan inte undgå att tänka på Camus och Främlingen. 

Mersault som skjuter araben på stranden. Han har sett solen blänka i en dragen kniv. Camus är mycket riktigt en husgud för Uwe Timm och många andra unga män i hans generation. Han har studerat Camus ingående (särskilt Främlingen och Myten om Sisyfos) och försöker också i olika omgångar skriva en avhandling om Camus. 

Timm och Ohnesorg ägnar sig med liv och själ åt litteraturen, musiken (jazzen) och konsten. Båda skriver dikter. Timm väntar hela tiden på att få se vännen publicerad. Han respekterar och beundrar Benno Ohnesorg.

Nu plågas Uwe Timm av att han så hjärtlöst svek sin vän under studietiden. 

De hade bestämt  att gemensamt flytta till Berlin för fortsatta studier, men Timm valde München. Han ville inte känna av några band eller vara beroende av någon. Vilket i hög grad avspeglar sig i förhållandet till kvinnor.

Uwe Timm har talat med Ohnesorgs änka, sonen, kvinnan som höll Ohnesorgs kropp samt vänner till honom. Han har sökt i arkiv och personakter. 

Men när han frågade Christa Ohnesorg om mannens litterära kvarlåtenskap säger hon sig endast ha en dikt och inte kände till något ytterligare.

Uwe Timm förstår att han får leva med ovissheten om vem vännen 

Benno Ohnesorg innerst inne var. 

Vännen och främlingen är en intressant skildring av två unga pojkars/mäns bildningsväg. Det är också en mycket intressant tids- och samhällsbild.

Jag tycker mycket om Uwe Timms tillit till läsaren och hoppas att vi kommer att vara lika överens i I skuggan av min bror som är en av de romaner vi valt i

höstens läsecirkel.

Bokförlaget Thorén& Lindskog

Ingrid 
tyckte också om Vännen och främlingen.