Benno Ohnesorg, student, sköts av polisen under en demonstration mot shahen av Iran i Berlin utanför operahuset 1967. "En idiotisk död", säger vännen författaren Uwe Timm som skrivit en bok,
Vännen och främlingen om sorgen och saknaden efter den själsfrände han kanske inte riktigt kände ändå. Slumpen styrde polismannens kula. Ohnesorg var på väg ifrån demonstrationen och signalerade fredliga avsikter.
Något straff utmättes aldrig eftersom polismannen som sköt sade sig ha upplevt ett hot från Benno Ohnesorg.
Man kan inte undgå att tänka på Camus och Främlingen.
Mersault som skjuter araben på stranden. Han har sett solen blänka i en dragen kniv. Camus är mycket riktigt en husgud för Uwe Timm och många andra unga män i hans generation. Han har studerat Camus ingående (särskilt Främlingen och Myten om Sisyfos) och försöker också i olika omgångar skriva en avhandling om Camus.
Timm och Ohnesorg ägnar sig med liv och själ åt litteraturen, musiken (jazzen) och konsten. Båda skriver dikter. Timm väntar hela tiden på att få se vännen publicerad. Han respekterar och beundrar Benno Ohnesorg.
Nu plågas Uwe Timm av att han så hjärtlöst svek sin vän under studietiden.
De hade bestämt att gemensamt flytta till Berlin för fortsatta studier, men Timm valde München. Han ville inte känna av några band eller vara beroende av någon. Vilket i hög grad avspeglar sig i förhållandet till kvinnor.
Uwe Timm har talat med Ohnesorgs änka, sonen, kvinnan som höll Ohnesorgs kropp samt vänner till honom. Han har sökt i arkiv och personakter.
Men när han frågade Christa Ohnesorg om mannens litterära kvarlåtenskap säger hon sig endast ha en dikt och inte kände till något ytterligare.
Uwe Timm förstår att han får leva med ovissheten om vem vännen
Benno Ohnesorg innerst inne var.
Vännen och främlingen är en intressant skildring av två unga pojkars/mäns bildningsväg. Det är också en mycket intressant tids- och samhällsbild.
Jag tycker mycket om Uwe Timms tillit till läsaren och hoppas att vi kommer att vara lika överens i I skuggan av min bror som är en av de romaner vi valt i
höstens läsecirkel.
Jag tyckte mycket om både I skuggan av min bror och Vännen och främlingen. Timm fångar tiden så väl också (som du påpekar) - 60-talet, den begynnande ungdomsrevolten och hur allt började ställas på sin spets för att sedan accelerera in i 70-talet och ännu mera våldsamheter och då ava ett helt annat slag.
SvaraRaderajag hade känslan av samtal med en vän under läsningen. ska bli spännande att läsa mer.
Raderalåter intressant
SvaraRaderadet var det också. jag tänker läsa mer av Uwe Timm. rekommenderas, Hannele!
RaderaVännen och främlingen ligger i min läshög och väntar. Jag tyckte mycket om I skuggan av min bror som gav mig nya tankar om andra världskriget.
SvaraRaderadet låter lovande, Anna
SvaraRadera