Ett liv under stjärnorna

Filmaren Lars Pettersson utvidgade ett tio år gammalt manus och skrev en thriller. Med lyckat resultat. Kautokeino, en blodig kniv (Ordfront 2012) är en väldigt bildmässig roman. Fina beskrivningar av miljöer; mycken snö, vind och kyla. Lars Pettersson bor under vinterhalvåret i Kautokeino och resten av tiden utanför Lindesberg. Man får veta att det är skillnad på same och same. Högst står de renägande samerna; längre ner på samhällsstegen står sjösamer och finnmarkssamer. Och så finns det överklassamer som reser omkring som självutnämnda representanter för samisk kultur. Anna Karin Magnusson, 32, biträdande åklagare, kallas till nordnorge och Kautokeino av sin mormor. Hon vill att Anna ska rentvå  kusinen Nils Mattis som är anklagad för våldtäkt. Anna finner situationen diskutabel. Har man rätt att ha sitt eget rättssystem vid sidan av landets lagar? Betyder släktskap allt? Om man inte talar om saker och ting, finns de inte då? Anna blir mer och mer frustrerad. Hon konfronterar sin släkt, hon träffar den förfördelade kvinnan, hon träffar den som fått ta straffet och under tiden hinner två personer mördas. Gammalt groll och mycket tigande gör det svårt för Anna som upptäcker att allt inte är svart eller vitt. Lars Pettersson har skrivit en spänningsroman där han också lyckas vara rolig. Jag brukar avsky den kombinationen, men den här författaren har ett osvikligt sinne för viss situationskomik utan stora gester. Lars Pettersson fick Deckarakademiens debutantdiplom 2012.