Visar inlägg med etikett Harry Martinson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Harry Martinson. Visa alla inlägg

onsdag 9 september 2020

Veckans kulturfråga v. 37


 enligt O:

Vem är din favoritpoet och vilken av hens dikter vill du lyfta fram?

Ingen som någonsin läst denna blogg blir väl direkt överraskad när jag säger att min favoritpoet är blekingesonen Harry Martinson. Det är honom jag återvänder till ständigt och jämt. Kanske för att har skriver om vardagliga företeelser som vi vanligen inte tänker på över huvud taget, såsom daggmaskar ollonborrar, mossa, insjöar, kor, granar, hönshus, hölass och fallfärdiga lador. På samma gång rör han sig i rymden och ute i världen, eller som Svenska Akademien formulerade det: ”för ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos" som motivering till det olycksaliga delade Nobelpriset i litteratur 1974. Marinson fick dela med Eyvind Johnsson. Svårt att välja favoritdikt. Det finns så många, men jag väljer Skogsstjärnorna idag


SKOGSSTJÄRNORNA

Skogsstjärnorna frodas aldrig
De bara reder sig
med karg nätthet i mossan.

De är spensliga
men vet ingenting om den söta vekhet
du vill tillskylla sommaren.
Det spensligas bestämdhet
är inte mindre än ekens.
 

onsdag 26 juni 2019

Nässelfrossa. Kulturvecka i Olofströmsbygden

Nässelfrossa. Kulturvecka i olofströmsbygden är en ambitiös satsning som återkommer varje år. Dagarna är fyllda av föredrag, musik, vandringar, runristning, program kring Harry Martinson, Sven Edvin Salje och i år också Pehr Thomasson - produktiv 1800 - talsförfattare från trakten. Hela programmet HÄR.
Bror Hjorth var en stor beundrare av HM
På biblioteket i Olofström (ligger i kulturhuset Aniara) finns naturligtvis en Harry Martinson - samling. Där hittade jag en fin bok Till Harry från ... Dedikationer i Harry Martinsons bibliotek.
Dedikation - en tillägnan. Ungefär 70 böcker med dedikationer till Harry Martinson presenteras i boken tillsammans med en liten essä om givaren. I hela Martinsons bibliotek finns cirka tusen böcker med dedikationer. Själv var Harry Martinson generös med dedikationer och han ritade ofta till en styvmorsviol, en maskros, en harkrank eller en båt. Till Harry från... är en vacker bok med fina bilder på papper av hög kvalitet. Utgivare är Harry Martinson - sällskapet.

Titel: Till Harry från...
Utgivare: Harry Martinson - sällskapet
Förlag: Vekerum förlag
Tryckår: 2014
Antal sidor: 159 sidor

torsdag 25 januari 2018

Olikhetsutmaningen v. 4


Vilka kulturella verk vill du koppla till orden ljus och mörker? frågar enligt O

Det första jag kommer att tänka på är 1 Mosebok i GT:
 
Och Gud sade: »Varde ljus»; och det vart ljus.
Och Gud såg att ljuset var gott; 
och Gud skilde ljuset från mörkret.
 
Och så tänker jag på Harry Martinsons diktsamling  
Dikter om ljus och mörker Nobelpristagaren Harry 
Martinson är en fantastisk poet och en tröttnar aldrig på hans 
dikter som ofta handlar om små obetydliga saker som 
en daggmask eller en fallfärdig lada.
 
Rembrandt och hans fantastiska ljus och skuggor vill jag också ha med.
Läsande filosof heter den här tavlan.

lördag 6 maj 2017

Bästautmaningen - Nobelpristagare

Lyran: "Jag läser i perioder olika Nobelpristagare och har fortfarande målsättningen att läsa dem alla. Men det tar ju sin tid ... En del av dem är verkligen bra, en del känns rätt förlegade. Eller allmänt krångliga. Berätta om din favorit bland Nobelpristagarna, fokusera på en text eller på en författare."

Det var en riktigt svår uppgift. Det är jättesvårt att välja bara en. När jag bläddrar igenom nobelpristagarna i litteratur ser jag att där finns flera stycken som jag läst ganska mycket av, som till exempel Selma Lagerlöf, Pearl Buck, Sigrid Undset, Ernest Hemingway, Verner von Heidenstam, Kawabata, Singer, Orhan Pamuk, Svetlana Aleksijevitj och - naturligtvis - massor av Doris Lessing.
Men om jag nu ändå måste välja bara en får det bli den som faktiskt följer mig genom livet med sin lyrik, nämligen Harry Martinson. Han fick Nobelpriset i litteratur 1974 (tillsammans med Eyvind Johnson) med motiveringen: För ett författarskap som fångar daggdroppen och speglar kosmos. Det är en mycket fin och träffande motivering. Just ikväll är det dessutom premiär på Martinsons Aniara. En revy om människan i tid och rum på Malmö opera: Erik Lindgren skrev librettot och Karl - Birger Blomdahl musiken. Detta är den första science - fictionoperan och därtill den första operan med inslag av elektronisk musik, står det på hemsidan.
Två japanska landskap (Hokusai)
1.
En bondgård hukar sig i gräsen
och över fälten stiger månen
Högt på ett blad en syrsa fnittrar
Då tindrar Yodogawa - floden
2.
Ett moln har stannat över dalen
En flicka ser dit upp och ropar:
Det är den helga fågeln Kowo
som lagt sitt ägg. Nu blir det sommar.

torsdag 23 juli 2015

Mossa och sten

Från sidan solbelyst 
blir gläntans mark ett guldgolv
och dess gräs en solfäll.
Mitt i denna skogens kammare
står utridsblocket som ett stadigt skänkskåp
med nyckeln omvriden inifrån
och med mossa i låset.

---

Landskapet vet allt
genom sitt växlande vara
och genom sin vana vid allt
som ett landskap möter.
Det har vanor och vårar
Mossorna läser långsamt in sig
i stenarnas ärrtecken,
år efter år.

Ur Tuvor av Harry Martinson, 1973.
Ill.: Harry Martinson

fredag 17 juli 2015

Insjöns lov

Kolumnisten Billy Bengtsson skriver idag nostalgiskt i Norra Skåne om sin barndoms insjöar. "Någon borde skriva en lovsång till den nordiska insjön", börjar han. "Är du en son eller dotter av inlandet minns du din barndoms badsomrar..." Visst gör jag det. Säg insjö och jag tänker på hur vi - en hel hoper barn i olika åldrar - sprang genom skogen till den lilla bruna insjön där det fanns kräftor under stenarna. I vuxen ålder kan jag förvåna mig över att ingen var orolig för oss. Alla var inte ens simkunniga. Och så tänker jag på Harry Martinsons insjöar. Harry Martinson, Billy Bengtsson och jag kommer ifrån samma trakter, liksom. Billy Bengtsson fortsätter: "Havet må vara alltings början och alltings slut men insjön är den spegel i vilken inlandets själ fjädrar sig som en herrskapsfröken." Ingenting jag tänkte på precis när jag plaskade omkring med alla de andra. Kolumnen avslutas fint:" Så förblir insjön en lekfull glimt i skaparens öga."  Alldeles som av en händelse handlar Naturmorgon i P1 kl 06.10 imorgon bl. om brunifieringen av insjöar och vad som döljer sig under ytan i sjön Fiolen.

Tyst gåtan speglas. Den spinner afton
i stillnad säv.
Här finns en skirhet som ingen märker
i gräsets väv.


Tyst boskap stirrar med gröna ögon.
Den vandrar kvällslugn till vattnet ned.
Och insjön håller till alla munnar
sin jättesked.  (Kväll i inlandet. H Martinson)


Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de har mörknat
spegla morgonsolens lågor.  (Ur Juninatten. H Martinson)

I Vakna skogssjö! skriver Maria Wine
---
Vakna vakna alla skogssjöar!
Våren har kommit!
Sprid ut era blå ögon över jorden!
 
Vakna min lilla skogssjö!
Öppna ditt isiga ögonlock! 

Edith Södergran: Skogssjön

Jag var allena på en solig strand
vid skogens blekblå sjö,
på himlen flöt ett enda moln
och på vattnet en enda ö.
Den mogna sommarens sötma dröp
i pärlor från varje träd
och i mitt öppnade hjärta rann
en liten droppe ned.

söndag 22 juni 2014

Sommarsolståndet

Ellens bukett
 Juninatten 

Nu går solen knappast ner,
bländar bara av sitt sken.
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de har mörknat
spegla morgonsolens lågor.

Juni natt blir aldrig av,
liknar mest en daggig dag.
Sjölikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort mot ljusa hav.

Harry Martinson, ur Cikada, 1953)


fredag 15 juli 2011

Skogsstjärnorna

SKOGSSTJÄRNORNA

Skogsstjärnorna frodas aldrig
De bara reder sig
med karg nätthet i mossan.

De är spensliga
men vet ingenting om den söta vekhet
du vill tillskylla sommaren.
Det spensligas bestämdhet
är inte mindre än ekens.

Harry Martinson. Ur Passad 1945.

Så här säger Linné om skogsstjärnan
"
"Jag vet ej, hvilket blommans behag det är, som med sin tjusningskraft så bländar ögat, att åskådaren vid dess åsyn tyckes nästan blifva förhäxad; kanske beror detta på symmetrien, all skönhets moder!".