Flod

 

I allra sista minuten fick jag novellsamlingen Flod av en indiska författaren Ambai från biblioteket. Ambai skriver på tamil som talas i södra Indien och på Sri Lanka. Mormor betydde mycket för Ambai och hon hade läst den klassiska tamilska litteraturen. Modern sjöng på tamil. Mat och musik betyder mycket för Ambai och det kommer igen i hennes berättelser. När hon skriver facklitteratur använder hon sitt verkliga namn som är C.S. Lakshmi. Ambai är en feministisk författare. Hon menar att kvinnor ska lyssna till sina kroppar. Det är där allt börjar. En kropp är inte konstant. En kropp är många kroppar och måste avläsas gång på gång. När hon själv började lyssna till sin kropp blev hennes sätt att skriva annorlunda och novellerna fick en annan rytm. Översättaren Birgitta Wallin har träffat Ambai och hon bodde några veckor i Indien och översatte från engelska utgåvan med hjälp av en tamilsk översättare. Flod ingår i Svensk - indiska översättningsprojektets serie Indiska biblioteket. Förlaget är naturligtvis

Tranan. Novellen jag läste har titeln Min mors brott. Den handlar om en ung flicka på tretton, Radhu, som avgudar sin mor. Hon iakttar sin vackra mor och ett leende från modern lyser upp hela världen. Modern masserar henne med olja på morgonen och badar henne. När fadern påpekar att flickan är väldigt mörk kvitterar modern med att berätta hur vacker hon är. Så blir det en omvälvande kris i flickans liv. Många faktorer samverkar på ett olyckligt sätt. Och modern är bortrest. Radhu har fått en ny fin satängklänning inför den stora ljushögtiden dipavali. Hon klättrar som vanligt upp i champakträdet för att hämta vita blommor. Plötsligt överraskas hon av fyrverkeripjäser som får henne att tappa korgen och fattningen och ramla ner ur trädet. Sedan ser hon fula fläckar på sin kjol och känner att något skrämmande hänt henne. Storasyster är arg och tycker inte att Radhu har något att gråta över. Pappa säger att hädanefter får hon klä på sig i badrummet. Radhu längtar efter sin mamma som ska förklara allt för henne. När modern kommer från sin resa (som visar sig ha varit misslyckad) är hon irriterad. Radhus barndom tar slut där och då. Plötsligt faller den gudomliga täckelsen och Radhu ser att hennes älskade mor är en helt vanlig människa. Radhus smärtsamma vuxenblivande skildras så ömsint och fint. Jag tänker läsa några noveller till i Flod som är Ambais första novellsamling på svenska.

Brända skuggor

Kamila Shamsie är född år 1973 i Pakistan och nu verksam i Storbritannien. Hon arbetar som journalist och kritiker på The Guardian och romandebuterade 1998 med In the City by the Sea. År 2013 var Shamsie inkluderad på Grantas lista över de tjugo bästa unga författarna i Storbritannien. Brända skuggor är den första av hennes romaner att översättas till svenska. 2014 besökte hon bokmässan i Göteborg. Brända skuggor omspänner tre världsdelar och tre generationer med början i Nagasaki 1945. Den unga lärarinnan Hiroko Tanaka skadas svårt av bomben. De tre svarta tranorna på kimonon hon bar brändes in på hennes rygg. Konrad Weiss, den unge man som Hiroko just gift sig med, får sätta livet till. Tre gånger i berättelsen upplåter Konrads syster Ilse sitt hem för Hiroko i olika delar av världen och de blir också mycket goda vänner. Hiroko gifter om sig med en man från Indien, Sajjad Ashraf, och de får en son, Henry, som så småningom väljer att ägna sig åt helt annan verksamhet än både föräldrarna och hans själv tänkt sig. Kamila Shamsie skildrar sextio års dramatiska historiska händelser i olika delar av världen genom den påverkan dessa har på enskilda individer. Vi upplever hur engelsmännen lämnar Indien och hur Pakistan blir en egen stat och så småningom stöder talibanrörelsen i Afghanistan; kärnvapenproven i Indien och Pakistan, 11 september och Guantanamo. Vänskapsband knyts över alla slag av gränser; somliga håller för påfrestningarna, andra inte. Shamsie tycker inte att människan egentligen har någon fri vilja. Vi är alltför beroende av omgivningen och vad som händer i den. Hiroko är navet i romanen. Brända skuggor är författarens femte roman och den enda som finns översatt till svenska. Man skulle önska att det kom några flera.  En mycket lärorik och läsvärdbok. Bokförlaget Tranan. Översättare: Birgitta Wallin