Den mörka rosen

Den andra delen i Morlandserien av Cynthia Harrod Eagles har titeln Den mörka rosen. Här börjar jag känna igen de historiska namnen. Henrik VIII och hans andra hustru Anne Boleyn är huvudpersonerna. En vet ju hur det gick till slut, men vägen dit skildras lite annorlunda eller åtminstone uppfattar jag plötsligt till exempel hur många missfall den arma drottningen hade och hur snart hon blev ersatt. (Hustru nummer ett, Katarina av Aragonien hade fem missfall. Arma kvinnor!) Thomas Cromwell spelar en viktig roll som kungens högra hand och det framgår tydligt hur illa omtyckt han blev av folket.  Jag tänker på Hilary Mantels fantastiska romanserie om Cromwell som en man av folket som lyckades skaffa sig en högt uppsatt ställning. Cromwell var den som fick kungen att bryta med katolska kyrkan eftersom Henrik VIII ville annullera äktenskapet med Katarina av Aragonien. Hon var varmt troende katolik och hade fött kungen en dotter, Maria (Mary). Anne Boleyn hann i varje fall föda ännu en dotter, Elizabeth som senare skulle bli Elizabeth I. Cromwell fick också sitt straff. Sir Thomas More, katolik, författare och jurist, och till en början kungens vän och nära förtrogne straffades också för högförräderi eftersom han nekade att erkänna Henrik VIII som kyrkans överhuvud. Anne Boleyn hade en hovdam, Nanette,  som var brorsdotter till Paul Morland, och hon är också en framträdande person i den här seriedelen. Paul Morland har bekymmer med sina båda söner. Den ene är född oäkting och hatas av den andre äkta sonen till Paul. Kungen lider svårt av det bensår som han ådragit sig vid en tornering. Ett nytt äktenskap går om intet när kungen får se sin tilltänkta. Ett annat slutar i ännu en halshuggning. Kungen själv är kraftigt överviktig och alla inser att han närmar sig slutet. På alla sätt. Sonen Edward hade han fått i äktenskapet med Jane Seymour, tredje hustrun,  som dog några dagar efter sonens födelse; sonen som skulle bli Edward VI.Jag tycker fortfarande att det är spännande och här är det inte så svårt att hålla reda på  personerna efter som det är namn jag känner igen sedan tidigare. Somligt måste även fortsättningsvis kollas upp. Och jag saknar den mäktiga fru Eleanor Moreland från del ett. Å andra sidan är Nanette ett klokt och förståndigt fruntimmer som vet råd i trängda lägen.

Hamnet

Hamnet - eller Hamlet - av Maggie O’Farrell handlar egentligen om Hamnets föräldar och i synnerhet om modern, Agnes eller Anne. Fadern är namnlös i romanen, men det är ju William Shakespeare. Romanen handlar också om att vara tvilling. Hamets  tvillingsyster heter Judith. De är varandras allt. Föräldrarnas kärlek till varandra, kärleken mellan föräldrar och barn och kärleken mellan Hamnet och Judith skildras känsligt. 1596 kommer pesten till England. Skildringen av hur den tar sin början med en loppa i Alexandria och hur den sedan via katter, råttor och människor sprider sig vidare mot Europa är helt fantastisk. När den når Stratford - upon - Avon drabbas familjen Shakespeare - och naturligtvis särskilt Agnes - av en namnlös sorg. Ett utav barnen dukar under för pesten. Agnes sorg är fullständigt  hjärtslitande. Fadern befinner sig i London och även om han älskar sina barn har han inte samma närhet till dem som Agnes. Hennes utveckling från övermodig ung flicka som vandrar omkring i skog och mark dagarna i ända och skaffar sig kunskaper om läkande växter till att hon är en så gott som ensamstånde trebarnsmormor är väldigt fint framställd. Maggie O´Farrell har stora kunskaper om livet på landet på 1500 -talet; yrken, seder och bruk; trosföreställningar och mängder av annat av kulturhistoriskt intresse. Ändå är vår lilla bokcirkel inte nöjd. Vi hittar inte så mycket att diskutera, helt enkelt. Författaren har bra på fötterna; språket är oklanderligt och ämnet är intressant i sig. Jag är glad att jag läst boken, men lite snopet känns det. Kanske var förväntningarna för högt uppskruvade?

Titel: Hamnet

Författare: Maggie O´Farrell

Översättare: Malin Bylund Westfelt

Förlag: Sekwa

Tryckår: 2021

Antal sidor: 387                                                                                                                                                                                                        

Elisabeth Östnäs om Häxorna

Elisabeth Östnäs senaste bok har titeln Häxorna. Den tilldrar sig i början av 1700 - talet när pesten härjade i Skåne. Platsen där allt utspelar sig är den fiktiva byn Hällaby som i verkligheten är Barum. Den som skriver historiska romaner måste vara noga med fakta, betonar Elisabeth Östnäs, som egentligen är religionshistoriker och har fornnorden och kelterna som specialområden. Romanen Häxorna hade EÖ haft i bakhuvudet  i många år. EÖ ville ta upp det gamla temat mother-maiden-crone som var så stort i forskningen för många år sen. Ett faktum är ju att det sedan långt tillbaka funnits triader av kvinnor  i de spår av gamla religioner vi kan se idag. Kelterna hade tre gudinnor som kallades för Morrigan. Vi har kvar spår i form av nornorna. Och det finns urgamla bilder inristade i sten av tre gudinnor som förmodligen dyrkats. I Häxorna finns tre kvinnor, den gamla Karna och hennes systerdöttrar Isabella och Annis. De bor lite avsides i byn och byborna ser snett på dem. Elisabeth Östnäs berättar om det praktiska arbetet med romanen. Hon skriver och redaktören på Forum pekar på vad som måste bort eller ändras. Det var svårt att finna rätt ton för de olika karaktärerna. Vad vet en vad människor tänkte och drömde om vid den här tiden? Elisabeth Östnäs hade tagit med en del av litteraturen hon läst i samband med skrivandet av Häxorna. Särskilt viktig var historikern Bodil E B Perssons doktorsavhandling Pestens gåta: Farsoter i det tidiga 1700 - talets Skåne. 2001. Folktrons år av Ebbe Schön;  Maiden, Mother, Crone : The Myth & Reality of the Triple Goddess av D J Conway; Pestens år: döden i Stockholm 1710 av Magnus Västerbro; Pestbacken av Bodil E B Persson m. fl; Den gröne mannen av Adéle Schreiber (handlar om de gåtfulla bladbeklädda ansikten som finns i en del kyrkor som ett oväntat och hedniskt inslag i miljön); The lost Beliefs of Northern Europe av Hilda Ellis Davidson.
Elisabeth Östnäs berättade intressant; bjöd på sig själv och svarade villigt på frågor. Ett mycket givande författarbesök kort och gott.

Barnbruden

Barnbruden, det vill säga tyska Hedvig Elisabeth Charlotta  giftes bort som 15 - åring med Gustav III:s bror hertig Karl. Det blev inget vidare lyckligt äktenskap. Den stackars flickan födde vare sig söner eller döttrar. Modern skriver besvikna brev till henne och hertigen, som är en riktig kvinnokarl, förebrår henne. I Anna Laestadius Larssons historiska roman Barnbruden möter en hovet och en mängd adliga personer som alla följer kungen nycker och infall. Det festas, spelas teater, leks, intrigeras och pengarna rullar. Ingen gör något vettigt eller har några ambitioner att göra det heller. De får sina håruppsättningar pudrade så det ryker om det; stryker blypasta över ansikte, hals och bröst och röd cinnober på läppar och kinder. Charlotta tycker att hon ser förfärlig ut.  Charlottes bästa väninna är Sophie von Fersen, syster till Axel och Fabian von Fersen. Hon är djupt förälskad i prins Fredrik, bror till kungen och hertig Karl. Men familjen Fersen kräver ett äktenskap med en greve Adolf Piper. Charlotta är förtvivlad över förlusten av väninnan, men beslutar sig för att ägna sig åt att ta hand om Pottungen, som sällskapat henne under nätter när hon varit mörkrädd. Kvinnorna har det över huvud taget inte lätt i det här samhället. De är helt underställda sina fäder och äkta män. Döttrar är mera en belastning medan sönerna får åka på bildningsresor. Men kvinnorna finner ändå vägar att stötta varandra. Författaren kan mycket vad det gäller svensk historia i allmänhet och Stockholms historia i synnerhet; seder och bruk under 1700 - talet; möbler, kläder, tapeter och så vidare. Barnbruden är mycket lättläst, bitvis spännande, men en blir liksom lite trött på det innehållslösa livet, falskheten och de evinnerliga intrigerna. Jag ville gärna tro att det fanns redliga människor även i de högre samhällslagren och att det uträttades ett visst arbete. Tids- och miljöskildringen är bra men det brister i personskildringen. Men jag kommer att läsa Pottungen, som är nästa del i serien. Jag vill veta hur det går för den lilla, rödhåriga fader- och lösa flickan.

En smakebit på søndag

"Pojkarnas sköra röster steg och sjönk, trasslade in sig i varandra och gjorde sig återigen fria i en bedårande stämsång. Maria kyrkskola var denna Luciamorgon till ära klädd i nyhugget granris och
upplyst av hundratals flackande ljus. Den unge fattigläkaren och tillika radikale publicisten Filip Munter  nickade nöjd åt sin vän, författaren Thomas Thorild, deras plan verkade fungera över förväntan. Skolsalen var full av förnämnt folk, där fanns såväl välklädda borgardamer som adelsherrar som lockats att njuta av underhållningen, och skulle innan de gick, rörda av gossarnas talang skänka en rejäl slant till de fattiga härute på den södra malmen."

Från sidan 85 i Pottungen av Anna Larsson Laestadius

Läsutmaningen En smakebit på søndag sköts idag av Mari på den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten. Endast en regel finns: No spoilers!
Fler smakebitar HÄR

Suckarnas torn

C. Aug. Cederborg, 1849 - 1933, var en mycket produktiv författare på sin tid. Mestadels skrev han historiska romaner, men det blev också några kriminalromaner. Han föddes i norra Skåne och växte upp på Wanås där hans far var informator. Cederborg slog igenom stort med romanen Göingehövdingen 1 - 2. Hans romaner trycktes i stora upplagor. Samtidigt arbetade han som journalist för SvD och flera andra tidningar. Han flyttade först till Helsingborg och sedan till Saltsjöbaden i Stockholm. 
Suckarnas torn är första och enda boken jag läst av Cederborg. Den tilldrar sig i mitten av 1300 - talet i kung Magnus Erikssons tid. Magnus var gift med Blanka av Namur. Det vimlar av riddare, svenner och väpnare i skogarna. Sverige såg inte ut som det gör idag. Det fanns egentligen inte. Kung Magnus yngste son, Håkan, var kung över Norge. Äldste sonen, Erik, skummade av vrede över orättvisan. Med viss rätt kan en tycka. Erik blev ledare för de adelsmän som önskade avsätta kung Magnus. Suckarnas torn var en mörk fängelsehåla i borgen Galterup som låg mitt inne i skogen. Där härskade orättmätigt den elake Jost von Korbitz, som skaffade sig fiender överallt. Tiderna var mycket oroliga. Handlingen tilldrar sig mestadels i norra Skåne och en bit upp i Småland. Många kända släkt - och ortsnamn passerar revy. I regel stämmer de med verkligheten, men ett par missar vad det gäller tiden har jag hittat. Det gäller till exempelvis Jep Hegendall som uppges ha bott på Wanås vid den här tiden, men det var i själva verket på 1400 - talet. Kung Magnus har begåvats med en dotter, Anna, som inte finns belagd någonstans. Men Kung Magnus hade tre eller fyra döttrar vars namn inte är kända. Hon var tänkt som hustru åt kung Magnus gunstling Bengt Algotsson. Jag måste säga att jag läste den här boken med stort intresse. Många platser känner jag till. Naturen är också bekant. Kung Magnus avskaffade träldomen och införde såväl stads- som landslag. Heliga Birgitta läxade upp honom för än det ena än det andra. Bland annat spred hon ryktet att han var homosexuell. Andra prisade honom för hans godhet.

En sekund är jag evig

Maria Gustavsdotter brukar skriva historiska romaner. Jag har  hittills endast läst den del av Historiska Medias Släkten, nämligen nr fyra med titeln Helenas hämnd, som är skriven av henne. I 
En sekund är jag evig använder sig  
Maria Gustavsdotter av samma teknik som Ewa Klingberg brukar använda. Ett nu och ett då; kapitlena växlar. Våren 1717 tilldrar sig första kapitlet. Annika Trullson har fått tjänst hos en professor i Lund. Hon tänker sig en framtid i Lund. Hon vet att hennes styvfar misshandlar modern. Och hon vet att hon behöver skydda sin bror Jens, som är lätt förståndshandikappad. När modern dör lurar hennes styvfar henne att stanna hemma och sköta djuren och laga maten. I granngården bor Anders, den unge mannen hon tänker gifta sig med när sorgeåret gått ut. Men svärfadern gör det omöjligt för henne att stanna i hemmet. Anders mor hjälper Annika iväg iförd broderns soldatkläder. Vad fanns det att göra för en ensam ung flicka, som lätt kunde bli infångad för lösdriveri. Annika kommer att delta i Karl XII:s andra fälttåg mot Norge. Kyla, smuts, blod, skrik, skräck, likplundring; Maria Gustavsdotter får verkligen fram det fasansfulla med krig. När Karl XII gav sitt arma manskap order att dra skeppen på land mellan Strömstad och två och en halv mil norrut måste jag gå till historieböckerna. Men, jodå, det stämde. Maria Gustavsdotter är väl inläst på tiden; seder och bruk, klädedräkt, mat och dryck och ålderdomliga ord och uttryck. Nutiden representeras av Birgitta, som är medelålders och biblioteksanställd. Hon är gift med Gunnar och har två utflugna barn. Nu har hennes mor dött och alla tar för givet att  Birgitta tar hand om moderns lägenhet i Lund och begravningen. Även brodern Anders som endast intresserar sig för den värja som finns i familjen som det finns en viss mytbildning omkring. Birgitta är inte så värst effektiv i sitt utrensningsarbete. Hon har många invändningar mot sin döde far och hans svek mot modern - på Birgittas bekostnad. Men nu börjar hon läsa sin fars släktforskningsanteckningar och blir motvilligt intresserad. Birgitta är vagare i konturerna än Annika. Men hon är - liksom Annikas mor var - fångad i sin kvinnoroll. Det har inte ändrats på 300 år. Romanen är välskriven och väldokumenterad. Och att det fanns kvinnor som förklädda förekommer i stridande förband kan en också läsa om i Kvinnor i strid av Anna Larsdotter.

Titel: En sekund är jag evig
Författare: Maria Gustavsdotter
Förlag: Historiska Media
Tryckår: 2018
Antal sidor: 326

Midsommarbrud

Elisabeth Östnäs har skrivit sista delen i Historiska medias serie Släkten. I del 10 har vi kommit fram till mitten av 1400 -talet. Bergsmannen Engelbrekt Engelbrektsson blir trots sitt fysiska handikapp utsedd att leda missnöjda bönder och andra i uppror mot Erik av Pommern som satt i Köpenhamn och krävde allt högre skatter av sitt folk. Först och främst ger sig upprorsmännen på jakt efter Eriks fogdar i Sverige. Prästerskapet var inte sena att suga ut folket heller. Engelbrekt är en begåvad man med talets gåva. Hans unga hustru Karin har blivit bortgift för pengar och mot sin vilja Efter en tid i mannens gård återvänder hon till sitt hem. Hon står inte ut med frillan Gertruds regemente. Dessutom hade hon själv valt en man åt sig. Men han blev i sin tur bortgift med en kvinna han aldrig tänkt sig. Det är ur Karins perspektiv romanen berättas. Karin kommer att följa Engelbrekt i hans fredliga förehavanden lika väl som i strid. Precis som de andra männens fruar. Somliga kvinnor är också stridande. Engelbrekt fann att han släppt lös krafter han inte kunde styra. Han hade gärna hållit sig till fredliga förhandlingar. Karin har funnits i verkliga livet liksom de flesta av de andra personerna som figurerar i romanen. De historiska händelserna är helt autentiska. Karins livslånga kärlek till Folke, den man hon älskade men (nästan) inte fick, är både rörande och bitterljuv. Men äktenskapet med Engelbrekt blir inte olyckligt ändå. Hon uppskattar honom på många sätt och beundrar och stöttar honom. Engelbrekt förstår sig på människor; Karin och Folke har speciell hand med hästar och hundar. Jag gillar alla gamla ord en får slå upp, som byttgräs, mjöhund, örsar. Och en får repetera Hansan, Tyska orden, Kalmarunionen, beginer, drottning Filippa och Jösse Erixon. Välskrivet, väldigt väl dokumenterat;  en av de allra bästa om inte rent av den bästa i Historiska medias serie Släkten. Researchen är viktig och det allra roligaste, säger Elisabeth Östnäs.

Skuggornas tid

Skuggornas tid av Agneta Arnesson Westerdahl är del nio i Historiska medias serie Släkten. Vi har nu kommit fram till mitten av 1300 - talet. Romanen omfattar åren 1349 - 1361. Magnus Eriksson är kung i Sverige. Valdemar Atterdag är kung i Danmark. Magnus son Håkan har fått Norge medan äldste sonen, hertig Erik,  inte har fått något land. Det förargar honom naturligtvis kolossalt. Unni Cecilia är en liten flicka som bor i en grotta i skogen dit hennes mor skickade henne när digerdöden nådde familjen. Hon kommer att bli myndling till Elin Karlsdotter Folkesson på Lejsta gård i Uppland. Elin är dotterdotter till Ylva* och hon har mist sin man och sina små barn i pesten. Två trofasta gårdskarlar, Bengt och Holger, står troget vid hennes sida. Det är svårt med maten och inte blir det bättre när kungens talesman, Arvid Gustavsson,  kommer till gården och meddelar att kungen med sonen Erik och hirden vill övernatta på Lejsta. Det kommer att bli trettio matgäster runt bordet. Unni är en duktig jägare och fiskare och hon och gårdskarlarna ger sig ut för att skaffa mat. Det blir vildsvin och bäver. Elin oroar sig för att Unnis uppträdande under kungens besök. Med all rätt. Men Unni blir betagen i hertig Erik och han i henne så hon är fullt upptagen. Så småningom gifter sig Elin och Arvid och Elin flyttar med sin man till hans gårdar Legesved och Hemvidakulla i Östergötland. Omständigheterna gör att de måste flytta igen och det blir till Gotland där Visby är en viktig stad för de tyska hansaköpmännen. Innanför murarna bor borgarna och utanför står bönderna. När Valdemar Atterdag närmar sig får bönderna ensamma ta stöten som resulterar i ett av de blodigaste slagen i Nordens historia. Skuggornas tid följer väldigt väl de historiska skeendena. De platser som nämns är verkliga och  större delen av persongalleriet. Växter och djur; årstidernas växlingar, väder och vind skildras levande liksom klosterlivet. Gamla benämningar som ottemål, morgonvard, dörrgåt bidrar till tidsupplevelsen. Elins kärlekshistoria med Arvid är varm och vuxen. Unnis och hertig  Eriks omöjliga kärlek  känns mestadels vemodig för alla utom de båda älskande. Jag gillar Elin och undrar om hon någonsin får tillbaka de smycken hon gömde bakom lösa stenar i muren i packhuset i Visby. Skuggornas tid är välskriven, väl underbyggd, spännande och lärorik. Historiska media 2017
* Ylva finns med i Släkten del 8 Falkens döttrar av Elvira Birgitta Holm.

En smakebit på søndag

"Elins ansikte var stelt efter sorgen. Mörka ringar av fasa omgav de djupgröna ögonen och hon hade nästan slutat tala. Huskarlarna oroades över hennes förstånd, och en morgon på sensommaren år 1350 när himlen var klarblå och rönnbären började gå över i rött, övertalade de henne att följa med till kyrkogården.  - 

De satt av vid kyrkomuren, band hästarna, rättade till kläderna och trädde in under porten till vigd jord. Det var som om all markens otyg gått bärsärkagång, som om hela den fridsamma platsen vänts upp och ned. Bland svarta gravkullar och vissnade blommor visade nygrävda hål att de som inte redan var döda väntade på döden. För i denna pestens tid kunde man bara vara säker på att få plats i vigd jord om man själv grävt sin grop. "Nu ska Holger och jag gräva grav till dig, Elin", sa Bengt. "När farsoten kommer går det fort. Imorgon gräver vi gravar till oss själva. Om du vill vänta, kan du gå in i kyrkan. Vi kommer när vi är klara."
Från sidan 13 i Skuggornas tid av Agneta Arnesson Westerdahl.

Varje söndag lämnar vi varandra en smakebit av det vi just läser . Utan spoilers, förstås. Denna veckan administreras smakebiten av Astrid Terese på den norska bokbloggen Betraktninger. Fler smakebitar HÄR

Stenhuggarens dotter

Stenhuggarens dotter är del sju i Historiska Medias serie Släkten. Romanen är skriven av Ewa Klingberg. Det är hennes romandebut. Vi är framme vid slutet av 1200 - talet. Bröderna Magnus (sedermera Ladulås) och Valdemar Magnusson slåss om makten. Kristendomen har inte riktigt slagit igenom. Vissa asatrogna finns fortfarande kvar. Stenhuggarens dotter heter Sissela och är dotter till stenhuggaren Konrad och hans hustru Tullia, som tillhörde vandringsfolket. Konrad är en mycket skicklig stenhuggare, men synen sviktar. Han har lärt Sissela allt han kan. Sissela blir också stenhuggare vilket är lika ovanligt som att kungen har en kvinna, Ylva, i sin hird. Det ska läggas till på plussidan för Valdemar, som inte var mycket till regent annars. När Sissela tvingas fly ifrån kungaborgen i Stockholm får hon med sig Valdemars frilloson, Eskil. Det är inget hon jublar över i stunden, men hon fäster sig vid honom med tiden. När Ewa Klingberg fick uppdraget att skriva romanen av Historiska Media satte hon sig ordentligt in i 1200 - talets historia samt åkte på studiebesök till den trakt som hon kände bäst till och där hon valde att förlägga sin handling. Det blev de s. k. "små länderna”, där 
dagens Vetlanda, Sävsjö och Nydala ligger. Som vanligt med Ewa Klingbergs romaner är det välskrivet och lättläst. Landskapet skildras kärleksfullt liksom kläder och byggnader. Personskildringen och kärlekshistorierna är kanske inte det en minns mest ifrån Stenhuggarens dotter. Men tiden och omständigheterna känns levande och jag läser romanen som en historisk roman framför allt. Sissela har flera män som älskar henne. Och några som bara åtrår henne, som Magnus och Valdemar. Slutet är näst intill otroligt, men jisses! så besviken en hade blivit om det slutat annorlunda!

Tempelbranden

Del tre i Historiska Medias romanserie Släkten har titeln Tempelbranden i mitten av 1000 - talet. Striderna mellan hedningarna och de nyblivna kristna pågår. Hedningarna har sitt starkaste fäste omkring Uppsala. Ofta blir det mycket blodiga sammanstötningar. Åsa är bokens huvudperson. Hon har blivit bortrövad under ett överfall på hennes hem. Hon minns bara elden och lukten av rök och en tatuerad arm. Jarlabanke blir den storman vars hushåll tar hand om Åsa. Hon trivs i gården och börjar hugga i sten. Jarlabanke lovar bort henne till en man utan att fråga henne och Åsa blir väldigt förtörnad vilket både far och blivande man får erfara. Åsa har skinn på näsan och påtalar ofta ojämlikheten mellan män och kvinnor. Kvinnor måste hela tiden försöka freda sig för män. Åsas man, Toraulf, är kristen och han vill gärna att Åsa omvänder sig, men det är inget hon känner för. Det går så långt att kung Inge kräver av sin närmaste man att hans hustru också ska bli kristen. Hon vägrar och han måste förskjuta henne. Författaren är väl bevandrad i vikingatiden och hon skriver lättläst och spännande. Hon beskriver tingen, de blodiga bloten, striderna, ränksmidandet på båda sidor, de maktberusade männen och de väntande kvinnorna. 
Historiska Media. 2015

Sigrids hemlighet

Andra delen i Historiska medias romanserie Släkten är skriven av Karin Wahlberg och har titeln Sigrids hemlighet. Vi befinner oss i slutet av vikingatiden 1026 - 1045. Kristendomen har börjat göra sig gällande. Sigrids far, Alrik Gårdske, bekänner sig till Vite Krist liksom kungen, Jakob Anund, Son till Olof Skötkonung. Sigrid växer upp på Östergård. Hon är sin fars favoritbarn, trots att det finns två syskon till, två söner. Sigrid är emellertid inte tolv fyllda när hennes far låter meddela att hon är trolovad med den gamle Stenkil Stensson på Sätuna. Sigrid är inte tillfrågad och hon blir mycket besviken på sin far och mycket nerstämd. Hon har sett ett par unga män som hon mycket hellre velat ha, men ingen av dem hade ökat på faderns rikedomar och ägor. Sigrid väver sig bort ifrån sorgen. Hon och hennes mor, Bothild, är skickliga väverskor med tillgång till de finaste garner och trådar. Bothild handlar av ett par frisiska män som vet att uppskatta skickliga väverskor. Sigtuna är ett centrum vid den här tiden. Kungen har en gård där och han har även delat ut hus till sina närmaste män. Alrik har fått ett boende i stadens utkant. Anund Jakob har många att strida emot. Alla försöker ta land ifrån varandra. Slaget vid Helgeå 1025, till exempel, var ett sjöslag mellan den danske Knut den stores styrkor på ena sidan och de allierade svensk-norska styrkorna under ledning av Olof den digre (senare benämnd Olof den helige) och Anund Jakob på den andra. När Sigrid kommer till Sätuna möts hon av mörker och tystnad. Stenkils dystra syster Gyda håller henne mer eller mindre i fångenskap och Sigrid är nära att tappa lisvslusten. Men vävningen räddar henne. Sigrids öde berör mig. Hennes tonårstankar, hennes kamp för överlevnad på Sätuna, hennes mod och hennes kärlek till landskapet omkring Mälaren. Karin Wahlberg har skrivit fram en levande människa. Språket är utan anmärkning och researchen är grundlig. Författaren, som i i botten är både läkare och lärare, debuterade 2001 med romanen Sista jouren. Sigrids hemlighet kom ut 2009. Vilken Sigrids hemlighet är? Den som läser får se!

Falkens döttrar

Falkens döttrar är den åttonde delen i Historiska medias serie Släkten. Författare är Elvira Birgitta Holm som tidigare skrivit ungdomsböcker. Ylva, rödhårig och orädd, för ordet och det är henne och tvillingsystern Ingrid en får följa i glädje och sorg. Tiderna är oroliga. Magnus Ladulås tre söner Birger, Erik och Valdemar Magnusson slåss om makten. Mycket unga pojkar skickas ut i strid. Mödrarna gråter och förbannar alla dessa krig som tar barnen de föder. Döttrarna gifts bort för att stärka allianser och öka ut ägor och rikedomar. Detta drabbar så klart också sönerna. Mannen har all makt, för kvinnans talan och stiftar lagarna. Det är hart när omöjligt för en kvinna att slippa ifrån en tyrannisk äkta man. Ingrid blir bortgift med en bra man medan Ylva är mycket missnöjd med den man föräldrarna valt åt henne och hon gör allt för att hålla sig undan. Det lyckas ganska bra, men efter många år slipper hon inte undan. Det visar sig att mannen ändrat sig genom åren och Ylva får ta saken under nytt övervägande. Ylva är en speciell kvinna. Hon tillhör den mäktiga Bjälboätten och har som sådan nära till hovet. Hon kolliderar bokstavligen och bildligen med den mäktiga Birgitta Birgersdotter, den unge kungens, Birger Magnussons, magistrata. Författaren har satt sig in i tidens seder och bruk och är väl förtrogen med de historiska skeendena. Det blir lite opera på slutet när alla ska tagas av daga, men då behöver en inte undra hur det gick sedan i alla fall. Jag gillar beskrivningen av de gamla landskapen, borgarna, hamnarna och städerna. Klädedräkt och ålderdomliga ord och uttryck är också roande liksom gamla namn på växter. Jaktfalkar är också fascinerande. Ylva och Ingrid har var sin jaktfalk. Då och då får de komma ut och jaga duvor.
Historiska media 2016.

Frida Skybäck

Igår kväll lyssnade jag på författaren Frida Skybäck som jag läst mycket om men aldrig något av. Det vara ordning och reda med den flickan. Energiskt och humoristiskt berättade hon om sin väg fram till författandet på heltid. Det började i femårsåldern när hon skrev noveller som hon stoppade in mellan böckerna på hemortens bibliotek. Hennes dröm från väldigt unga år var att bli författare. Hon illustrerade sitt berättande med bilder av de kvinnor som varit förebilder till systrarna Stiernfors i serien om dem, lista på de källor en kan använda när en skriver historiska romaner, historiska händelser på 1800 - talet, litteratur från 1800 - talet som kan vara lämpliga att läsa, och så vidare. Årstafruns dagbok och Downton Abbey är ett par andra förebilder. Men det var svårt att finna dokumentation av de lägre klassernas levnadsförhållanden, sa Frida Skybäck, så det fick bli adeln som skildrades. På frågan om vad hon sysslar med nu berättade hon om en uppföljare till den senast utkomna romanen Bokhandeln på Riverside Drive. Hon betraktar sitt skrivande som ett vanligt heltidsarbete. Hon arbetar åtta timmar om dagen antingen hon känner sig inspirerad eller inte. Frida Skybäck berättade också att den första bok hon skrivit var en deckare som ett stort förlag nappade på direkt - till hennes stora förvåning. Boken bearbetades i sedvanlig ordning, men till slut blev det ett nej ändå eftersom den för mycket liknade en annan deckare utav en känd författare som också gavs ut av samma förlag. Frida Skybäck driver tillsammans med författarkollegan Agnes Hellström Författarpodden där de delar med sig av hur det är att vara författare.

Modesty Blaise på 1200 - talet

Del sex i romanstafetten Släkten är skriven av Elisabet Nemert. Ringens gåta är titeln. Det är svensk historia genom tre kvinnoöden. Tiden är mitten av 1200 - talet. Bjälboätten är framstående och Birger Jarl är en viktig man. Kampen om kungakronan pågår ständigt. Erik läspe och halte blir kung två gånger. Den första gången som liten pojke. Ingrid Ylva är änka och den mäktigaste kvinnan i Östergötland. Så länge hon håller huvudet upprätt kommer inte bjälboättens makt att svikta säger hon. Kristina är hennes styvdotter, men de har det bästa mor/dotterförhållande en kan tänka sig. Kristinas egen dotter heter Helena. Hon blir bortrövad som femåring och kommer att fostras som pojke i ett munkkloster. Helena rider som en kosack och det är inte många män som slår henne i bågskytte. När hon efter tolv år kommer tillbaka till föräldrahemmet förstår hon att hon kommer att bli bortgift. Hon hoppas få ha ett ord med i laget, men så blir det inte. Det gäller politik, allianser och ägor. Har kvinnan tur kan hon åtminstone fördra sin make. Ingrid Ylva har någon mystisk kommunikation med en örn. Alldeles onödigt. Och vem har bestämt omslaget? Det antyder något helt annat än en historisk roman. Ibland tycker jag att språket är lite väl blommigt också. Men jag har haft Jarlens sekel av Dick Harrison bredvid medan jag läst så jag har kollat både människor och platser hela tiden, så det hela blev en lättläst, välbehövlig repetition av ett stycke svensk historia.

Helenas hämnd

Helena Karlsdotter, eller som hon kom att heta, Helena av Skövde, sitter som mäktig änka på gården Hojum. Hon har    har två döttrar och två söner. Döttrarna börjar båda bli giftasmogna. Agnes, den äldsta, träffar på den unge, vackre Sten Haraldsson. De ser långt på varandra och det står klart för alla att tycke uppstått. Sten visar på alla satt att han är förtjust i Agnes och ger henne en gammal släktring och en liten svart hundvalp. Den yngre dottern, Ingrid, förälskar sig i Stens yngre bror Adam och de lovar varandra trohet. Det hela utspelar sig i mitten på 1100 - talet. När väl bröllopet är över visar Sten sitt rätta ansikte. Han slår Agnes för ingenting och hävdar att han har rätt att göra det. Trälarna ser allt detta liksom Varg, en man i hirden.  En följer livets gång på gården i helg och söcken; i glädje och sorg. Agnes  första barn kommer för tidigt och är en flicka. Sten ser till att hon blir utsatt i skogen. När Helena efter en tid uppdagar  hur hennes dotter har det åker hon till svärsonens gård, Grytom och hämtar hem henne. Men efter en tid, när Agnes mår bättre, hämtar Sten hem henne. Agnes vill gärna tro att Sten ångrat sig och blivit en bättre man. Men misshandeln fortsätter naturligtvis under försiktigare former och Agnes förlorar ett barn till. En son. Helena, Varg och Agnes bror Lars överlägger. Och naturligtvis driver Helena sin vilja igenom. "För dig kan jag döda, för dig kan jag dö" har Helena och hennes man Klas sagt till sina små nyfödda." Och det har hon i färskt minne. Det pris Helena får betala blir högt. I Helenas hämnd av Maria Gustavsdotter finns inte så många tidsmarkörer och miljön är densamma mest hela tiden. Tyngdpunkten ligger på relationerna inom familjen. Detta är nummer fyra i Historiska Medias stafettserie Släkten. Romanen, som är lättläst och upprörande, är baserad på en legend.                                        

Drottningkronan

Ingrid Kampås har skrivit boken Drottningkronan. Den är nr 5 i Historiska medias stafettserie Släkten. Jag har inte läst något ur serien tidigare men nu fick jag blodad tand. Om jag förstår saken rätt har det hittills kommit ut 10 delar allt som allt. Drottningkronan handlar om den föräldralösa Ester som fostras upp hos sin morbror Lars. Hon kunde inte haft det bättre. Men när hon är 17 år börjar det bli dags att gifta bort henne. Ester har egna tankar om saken och därför blir hon helt lamslagen när Lars deklarerar att Ester ska gå i kloster. Hon vet att hon inte kan protestera och det är bara att ta skeden i vacker hand. Ester placeras i Gudhems kloster, men hon har svårt att finna sig tillrätta. Ödet griper in på ett oväntat sätt och Ester blir ett annat slags fånge. Hennes liv blir mycket händelserikt. Ester upplever mycken sorg men också mycken glädje och kärlek. Hon blir mor till sex barn och får ett stort hushåll att styra. Drottningkronan ger en mångsidig bild av livet i landet som skulle bli Sverige i senare hälften av 1100 - talet. Kvinnolivet accentueras i och med att det är en kvinna som berättar. Det är så det ska vara i den här serien. Många av karaktärerna i romanen har verkliga förebilder, men just Ester har ingen historisk motsvarighet. Ingrid Kampås berättar om en historisk verklighet på ett levande och medryckande sätt. Jag har lärt mig massor om 1100 - talet utan att ha blivit skriven på näsan.  Alla fakta vävs in i sitt naturliga sammanhang. Men - om jag inte tar alldeles fel levde Petrus Martyren inte förrän på 1200 - talet. Ja, jag kollar fakta...

Mina drömmars stad

Första delen i Per Anders Fogelströms romanserie Stad har titeln Mina drömmars stad (1960). En följer bondpojken Henning Nilsson som flyttar till Stockholm, staden i hans drömmar. Året är 1860. Det är svårt med såväl arbeten som bostäder. Många unga flickor tvingas prostituera sig för att dryga ut sina usla löner. Henning får tränga ihop sig med flera okända människor i ett enda litet rum. Alla är inte så trevliga som Annika som är dotter till Storsäcken som hyr ut. Annika vill ut och bort ifrån smuts, slit och trängsel. Jag tycker att Henning har tur med sina kamrater. Dalfolket är säsongsarbetare och känner lite folk sedan tidigare som kan hjälpa Henning. Henning tar de arbeten han kan få och får rykte om sig att vara en lugn och skötsam arbetare. Inte alls som vännen Tummen, som är en glad, energisk och lättretad socialist som ser fram emot en ordentlig revolution. Ungdomarna utforskar Stockhlm - inom rimliga gränser, förstås. Mina drömmars stad är en fantastisk stockholmsroman- historiskt och kulturhistoriskt. Det är en smutsig och ohygienisk stad vid den här tiden. De fattiga bor på Söders höjder och ser ner på de rikas hus som ligger lägre. Henning kommer att bo på Åsögatan med Lotten,  som är dotter till Tvätt - Malin. Lotten är precis den hustru Henning behöver. Hon är bestämd och mycket renlig. Smuts och löss är hennes värsta fiender. När det gäller familjen är hon en tigrinna. Henning sliter för sin familj. Han bär tungt i kvarnen, på bygget och i hamnen; han blir svett; han blir kall; han släpar sig upp för de många trapporna till hemmet. Henning känner krafterna sina trots att han knappt har hunnit till medelåldern (33 år). En följer familjen och deras bekanta fram till 1880. Fogelströms romankaraktärer kommer en nära. De känns så levande och en engagerar sig i deras liv. Mina drömmars stad är en levande klassiker som i högsta grad tålde omläsning.

Kärlek på Victorias tid

Lite förstrött började jag läsa Mannen, hustrun och Lord Byron av Mathilda Malling från 1912, Albert Bonniers förlag. Så småningom gick det upp för mig att jag läste en roman med verklighetsbakgrund. Lord Byron (1788 - 1824) kände jag naturligtvis till, men det fanns också andra namn som fick en del klockor att klinga. Det fullkomligt vimlar av historiska och litterära personligheter.  Mannen i titeln är William Lamb som senare kom att bli inrikes- och premiärminister i England under drottning Victoria. Hustrun är Lady Caroline Lamb född Ponsonby (1785 - 1828). Lord Byron var mycket intresserad av kvinnor - gärna unga, gifta sådanan - och de i ännu högre grad av honom. Lady Caroline utgjorde inget undantag. Hon hade gift sig vid nitton års ålder på grund av sin och William Lambs häftiga förälskelse.  Deras äktenskap var till en början mycket lyckligt trots att deras vackre lille son, Augustus, visade tydliga tecken på att inte utvecklas som andra barn.  Caroline Lamb skildras som lätt överspänd och oberäknelig om än med en viss charm. och intelligens. När nu Lord Byron träder in på scenen och det som först börjar som vänskap med viss touch av flirt utvecklas till något farligare är det Lady Caroline som inte kan hantera situationen. Hennes man håller sig obegripligt nog i bakgrunden, men dels har han sin politik och dels har han tydligt sagt ifrån att han inte tänker vara fångvaktare åt sin hustru. Carolines svärmor, Lady Melbourne, försökte lugna ner svärdottern. Själv hade hon inte det bästa ryktet. Det påstods att en helt annan man än hennes egen i själva verket var far till William. Seden var sådan att hade man väl fått en son i äktenskapen kunde föräldrarna var på sitt håll unna sig ett och annat hopp över skakeln. Caroline Lamb och hennes umgänge är förvånansvärt frispråkiga och ogenerade; ganska beräknande och nästan cyniska ibland. Här finns också de äldre kvinnorna som agerar äktenskapsmäklerskor och rådgiverskor på frivillig basis som så ofta i romaner från den här tiden.
Mathilda Malling var intresserad av historia och kultur - och släkthistoria och det märker man i den här romanen också. Kvinnornas situation är ett annat tema som återkommer. Caroline Lamb önskar att hon varit född till pojke med alla de fördelar och möjligheter det innebar. Hennes man beklagar att man inte kan vara ensam när det ändå  är det man är. Båda har många slocknade, kulörta lyktor men tycks ändå ha några kvar. Ändå.