söndag 1 juni 2014

Kärlek på Victorias tid

Lite förstrött började jag läsa Mannen, hustrun och Lord Byron av Mathilda Malling från 1912, Albert Bonniers förlag. Så småningom gick det upp för mig att jag läste en roman med verklighetsbakgrund. Lord Byron (1788 - 1824) kände jag naturligtvis till, men det fanns också andra namn som fick en del klockor att klinga. Det fullkomligt vimlar av historiska och litterära personligheter.  Mannen i titeln är William Lamb som senare kom att bli inrikes- och premiärminister i England under drottning Victoria. Hustrun är Lady Caroline Lamb född Ponsonby (1785 - 1828). Lord Byron var mycket intresserad av kvinnor - gärna unga, gifta sådanan - och de i ännu högre grad av honom. Lady Caroline utgjorde inget undantag. Hon hade gift sig vid nitton års ålder på grund av sin och William Lambs häftiga förälskelse.  Deras äktenskap var till en början mycket lyckligt trots att deras vackre lille son, Augustus, visade tydliga tecken på att inte utvecklas som andra barn.  Caroline Lamb skildras som lätt överspänd och oberäknelig om än med en viss charm. och intelligens. När nu Lord Byron träder in på scenen och det som först börjar som vänskap med viss touch av flirt utvecklas till något farligare är det Lady Caroline som inte kan hantera situationen. Hennes man håller sig obegripligt nog i bakgrunden, men dels har han sin politik och dels har han tydligt sagt ifrån att han inte tänker vara fångvaktare åt sin hustru. Carolines svärmor, Lady Melbourne, försökte lugna ner svärdottern. Själv hade hon inte det bästa ryktet. Det påstods att en helt annan man än hennes egen i själva verket var far till William. Seden var sådan att hade man väl fått en son i äktenskapen kunde föräldrarna var på sitt håll unna sig ett och annat hopp över skakeln. Caroline Lamb och hennes umgänge är förvånansvärt frispråkiga och ogenerade; ganska beräknande och nästan cyniska ibland. Här finns också de äldre kvinnorna som agerar äktenskapsmäklerskor och rådgiverskor på frivillig basis som så ofta i romaner från den här tiden.
Mathilda Malling var intresserad av historia och kultur - och släkthistoria och det märker man i den här romanen också. Kvinnornas situation är ett annat tema som återkommer. Caroline Lamb önskar att hon varit född till pojke med alla de fördelar och möjligheter det innebar. Hennes man beklagar att man inte kan vara ensam när det ändå  är det man är. Båda har många slocknade, kulörta lyktor men tycks ändå ha några kvar. Ändå.

4 kommentarer:

  1. å, Byron vill jag läsa mer... om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. P.S.
      Sigrid Combüchen har skrivit en bok om Byron.

      Radera
    2. jag har den.det stod inte så mycket om just den här historien i Combüchens bok, däremot

      Radera
  2. jag har heller inte läst mycket varken om eller av, men han är helt klart mycket intressant. på många sätt. jag litar på Lady Melbourne, Lady Carolines stiliga svärmor

    SvaraRadera