Kvinnliga pionjärer

Populär historia 2007:2 är ett specialnummer om Kvinnliga pionjärer. På omslagsbilden syns några av de mest kända kvinnorna, Agnes von Krusenstierna, Jenny Lind, Selma Lagerlöf, Elin Wägner, och Kata Dalström. Men där finns några kvinnor jag aldrig hört talas om, till exempel Lisa Fonssagrives  (1911 - 1992) från Uddevalla som var en superkändis inom modevärlden för att sedan gå över till att bli konstnär. Efter det att  hon lämnat modevärlden köpte hon sina kläder i en liten affär i Ljungskile. Under sin storhetstid i Paris blev hon fotograferad bland annat när hon hoppade fallskärm i en pyjamas från Schiaparelli och högklackade skor! En annan äventyrlig för mig okänd kvinna var Mathilda Strömberg Hamilton (1864 - 1935) som kom till Indien som missionär 1894. Hon kom att resa mycket i Asien och upprördes av kvinnornas villkor överlag. Hon fäste sig speciellt vi Indien och öppnade en affär i Stockholm där hon sålde indiska varor. Hon var nyfiken och vetgirig och kom att gifta sig två gånger. Hennes liv slutade i tragik. Hon blev tvångsintagen på Beckomberga och ansågs vara manodepressiv. Hon hade rykte om sig att vara stökig, orenlig och snusig. Mathilda tyckte att snuset hjälpte henne att klara tankarna. Mathilda Strömberg Hamilton ligger begravd i en omärkt grav på Lidingö kyrkogård. Maria Sofia Andersson föddes utanför Lidköping. Hon var 16 år när hon åkte till USA. Där kom hon sedan att bli en av den amerikanska fackföreningsrörelsens viktigaste förkämpar. Karolina Widerström (1856 - 1949) fick sin läkarlegitimation 1888 som första kvinnliga läkare. Hon kom att ägna sig åt gynekologi och sexualupplysning. Hon var medlem i Folkpartiet och stöttade Karin Koch som blev Sveriges första kvinnliga statsråd. O, forna tiders kvinnor, så fantastiska ni var!

Agneta Horn, en kvinna med ben i näsan

Porträtt: David Klöcker Ehrenstrahl

Agneta Horn. Ett liv i trettioåriga krigets skugga  av Karin Milles kom ut i februari på Norstedts förlag.  Häromdagen skrev hon en understreckare om den elaka och obildade (Sven Stolpes uppfattning) dagboksskriverskan som levde mellan 1629 och 1672. Andra som skrivit om Agneta Horn (1629 - 1672) är Eva Hættner Aurelius i boken Inför lagen. Kvinnliga svenska självbiografier från Agneta Horn till Fredrika Bremer. Samma författare har skrivit kapitlet om Agneta Horn i 1. NORDISK KVINNOLITTERATURHISTORIA band 1. I Kvinnornas litteraturhistoria  har Kerstin Strandberg skrivit ett kapitel om Agneta Horn och Drottning Kristina. I en artikel i POPULÄR HISTORIA 2008 nr 9 skriver frilansjournalisten Anna Larsdotter en artikel om Agneta Horns dagbok. Dess titel lyder i sin helhet: ”Beskrivning över min elända och mycket vedervärtiga vandringes tid samt alla mina mycket stora olyckor och hjärtans stora sorger som mig därunder hopetals har mött alltifrån min första barndom, och huru Gud alltid har hulpit mig med ett gott tålamod igenomgå alla mina vedervärtigheter.” 2012 kom Hjärtesorger och vedervärdigheter. Hur Gud alltid har hjälpt mig av Agneta Horn på förlaget Doxa utg. av och med ett rejält förord av Anne Brügge; med illustrationer och register. Redan 1961 kom Leverne av Agneta Horn i Bonnierbiblioteket. 1885 hittades det gulnade och trasiga häftet i en vrå av Uppsala universitetsbibliotek av historikern Ellen Fries, Sveriges första kvinnliga filosofie doktor. Hon publicerade redan på slutet av 1800-talet delar av självbiografin som följetong i tidskriften Dagny. Hon plockade ut de mest spännande och dramatiska delarna men strök tyvärr en del av del av kraftuttrycken. Agneta Horn gifte sig som 18 - åring med sitt hjärtas val, officeren och friherren Lars Jespersson Cruus, i stället för med ädlingen Erik Sparre som familjen sett ut åt henne. Hon vann också arvstvisten med sin styvmor efter faderns död. Man blir väldigt nyfiken på denna kvinna som beskrivs som något av ett hår av hin. Jag väntar tålmodigt i bibliotekskön...

 

Japans Linné

Carl Peter Thunberg levde 1743 - 1828. Han var läkare och botanist och Linnés mest framgångsrike lärjunge.
Han reste till den japanska ön Deshima som tjänsteman för Ostindiska kompaniet. Men först hade han ägnat tre år åt att lära sig nederländska i den nederländska Kap - kolonien i Sydafrika. Holländare var de enda utlänningar som släpptes in i Japan.
Japan var ett mycket slutet land vid den här tiden och Thunberg övervakades överallt. Men ändå lyckades han förmedla medicinska kunskaper till japanska läkare och samla in  japanska vilda växter. 800 arter presenterade han sedan  i sin Flora Japonica.
Thunberg var en flitig och vänlig man och han blev mycket omtyckt både i Sydafrika och Japan. Han anses också ha haft stor betydelse för att Japan så småningom tillät utlänningar att komma in i landet.
Bokförlaget Rediviva gav 1980 ut Thunbergs Resan til och uti Kejsaredömet 
Japan åren 1775 och 1776.
Carl Peter Thunberg. Linnean, resenär, naturforskare kom ut 1993 till 250-årsminnet. Detta firades i tre världsdelar; Europa, Afrika och Asien.
Thunbergs liv och verksamhet skildras i minnesboken av fem svenska och två japanska forskare.
I Populär historia hittade jag en intressant artikel. Läs HÄR