All världens berättare

 

















Hittade på ett loppis en hel bukett All världens berättare. Obs! jag köpte inte alla. Längst upp t. v. ligger 1946:5 som innehåller berättelser av Faulkner och Leo Tolstoj. Johannes och huldran är en känd berättelse av Gustav Sandgren. 
AvB 1954:1 innehåller bl. a. Stig Dagerman, Dashiell Hammett och Aksel Sandemose.
Omslagsbilden till AvB 1954:8  är ett väldigt bra porträtt av Tage Aurell. Uno Florén gör ett hemma - hos reportage.
AvB 1946:9 innehåller bidrag av bland andra Ernst Ahlgren, Rudyard Kipling , Arthur Schopenhauer och Ivan Turgenjev

Vi läser augusti - september 2018

Det alldeles nyutkomna numret av Vi läser innehåller 9 sidor om Lena Andersson. Låt vara att flera sidor är bilder, men i alla fall. Den marockanske författaren Abdallah Taïa, muslim och homosexuell, får nästan lika mycket utrymme. Johanna Koljonen skriver om förnyarna i serievärlden och Peter Englund återvänder till Poltava 30 år efteråt. "Hur jag skrev Poltava"är titeln på den artikeln. Terri Herrera skriver och Nuckan och nuckrelaterade nyheter. Jonas Eklöf står för en kort intervju med exilnorrlänningen Stina Jackson som skrivit romanen Silvervägen som kallas "slow crime". En hel del läsning, alltså, även om Vi läser känns lite tunnare till omfånget den här gången.

Kvinnliga pionjärer

Populär historia 2007:2 är ett specialnummer om Kvinnliga pionjärer. På omslagsbilden syns några av de mest kända kvinnorna, Agnes von Krusenstierna, Jenny Lind, Selma Lagerlöf, Elin Wägner, och Kata Dalström. Men där finns några kvinnor jag aldrig hört talas om, till exempel Lisa Fonssagrives  (1911 - 1992) från Uddevalla som var en superkändis inom modevärlden för att sedan gå över till att bli konstnär. Efter det att  hon lämnat modevärlden köpte hon sina kläder i en liten affär i Ljungskile. Under sin storhetstid i Paris blev hon fotograferad bland annat när hon hoppade fallskärm i en pyjamas från Schiaparelli och högklackade skor! En annan äventyrlig för mig okänd kvinna var Mathilda Strömberg Hamilton (1864 - 1935) som kom till Indien som missionär 1894. Hon kom att resa mycket i Asien och upprördes av kvinnornas villkor överlag. Hon fäste sig speciellt vi Indien och öppnade en affär i Stockholm där hon sålde indiska varor. Hon var nyfiken och vetgirig och kom att gifta sig två gånger. Hennes liv slutade i tragik. Hon blev tvångsintagen på Beckomberga och ansågs vara manodepressiv. Hon hade rykte om sig att vara stökig, orenlig och snusig. Mathilda tyckte att snuset hjälpte henne att klara tankarna. Mathilda Strömberg Hamilton ligger begravd i en omärkt grav på Lidingö kyrkogård. Maria Sofia Andersson föddes utanför Lidköping. Hon var 16 år när hon åkte till USA. Där kom hon sedan att bli en av den amerikanska fackföreningsrörelsens viktigaste förkämpar. Karolina Widerström (1856 - 1949) fick sin läkarlegitimation 1888 som första kvinnliga läkare. Hon kom att ägna sig åt gynekologi och sexualupplysning. Hon var medlem i Folkpartiet och stöttade Karin Koch som blev Sveriges första kvinnliga statsråd. O, forna tiders kvinnor, så fantastiska ni var!

Books & Dreams vårbuffé

I vårnumret av Book & Dreams  finns en  omfattande intervju med fantastiska Jenny Nordberg, frilansjournalist, författare och utrikeskorrespondent. Hon har också arbetat på Ekot och skriver kolumner i Svenska Dagbladet. Bland annat. Boken De förklädda flickorna i Kabul har just kommit ut på svenska efter att redan ha gjort ett segertåg i USA och Kanada. I fem år har hon arbetat med boken. Hon har gjort massor av intervjuer med kvinnor i Afghanistan och dessutom läst facklitteratur i ämnet, till exempel

The Creation of Pathriarchy av Gerda Lerner. Jenny Nordberg berättar hur hon av en slump hittade fenomenet basho posh, flickor förklädda till pojkar, när hon gjorde research för en TV - dokumentär 2009. Av sin mentor på New York Times fick hon rådet att skriva ner allt hon såg, hörde och luktade eftersom de första intrycken aldrig kommer igen. Jenny Nordberg har alltid vågat fråga om det hon inte förstår. Egentligen är det själva grävandet som intresserar henne. Skrivandet är en plåga och hon får skriva om allt många gånger. Skillnaden mellan män och kvinnor i Afghanistan är frihet. Det handlar om frihet och förtryck; ekonomisk och politisk makt. De förklädda flickorna i Kabul kom ut på svenska på Internationella kvinnodagen 8 mars.

Omslagsmötet med Susanna Alakoski är lika omfattande intervju. Hon är aktuell med boken April i anhörigsverige, som är en fortsättning på den första biografin, dagboken Oktober i Fattigsverige. Nu tar hon sig an de anhörigas situation; de som är anhöriga till missbrukare. Det är den av hennes böcker som varit jobbigast att skriva. Anhörigsorgen är undanstoppad i en grotta, säger hon. Den är skamlig. Susanna Alaloski var fyra år när familjen flyttade från Vasa i Finland till Ystad. Nu flyger hon fram och tillbaka mellan Sverige och Finland och har god kontakt med sina rötter.

Den tredje längre intervjun handlar om Megan Abbott; en författare som är helt okänd för mig. Hon sägs påminna om Gillian Flynn och skriver mörka berättelser i samma anda som Twin Peaks. Båda föräldrarna var författare och Megan Abbotts examensarbete handlade om crime noir under 40 - och 50 - talen. Efter det satte hon igång att skriva egna romaner. Nu har en av hennes böcker också kommit på svenska. Idén till den hittade Megan Abbott i en tidningsartikel om en 25 - årig hejarklacksledare som inleder en kärlekshistoria med en officer och sedan tar med sina obetydligt yngre elever till vilda fester och förorsakar skandal. Om du vågar tilldrar sig alltså i en mycket amerikansk miljö. Den hyllas av Tana French, David Woodrell och Gillian Flynn. Lite nyfiken blir man.

Så kan man läsa om ett snabbmöte med David Levithan och en ännu snabbare träff med thrillerdebutanten Paula Hawkins, som skrivit Kvinnan på tåget.
Och Crimetime Gotland är något nytt!

Spöken i Granta

"Svenska Granta är del av ett internationellt nätverk med engelskspråkiga Granta (ansvarig: svenska Sigrid Rausing) som nav. Tidskriften grundades av studenter i Cambridge i slutet av 1800-talet. År 1979 fick den sin nuvarande form som en arena för nyskriven skönlitteratur och litterära reportage. I dag finns Grantaredaktioner i ett tiotal länder världen över, från Kina till Brasilien. "
Snyggt förpackade svenska Granta nr 4, Spöken, handlar om spöken, andar, spökskrivare, hemliga trädgårdar o. dyl.
Kända författare blandas med nykomlingar; svenskt med översättningar. De medverkande får en kort presentation i slutet av häftet.
Sara Stridsberg inleder; Aase Berg & Fredrik Sjöberg har skrivit ett inlägg med titeln Vladimir Putin tror inte på spöken; Johan Theorins bidrag heter Hemsökelse och Hilary Mantel skriver om Den hemliga trädgården. Sanddynen är Stephen Kings bidrg.
Ett upprop för avlidna författares rättigheter av Karin Tidholm blir väcker nyfikenhet. Detta är bara några exempel ur tidskriften för att visa på bredden. 

Nyskrivet svenskt material blandas med översättningar, och etablerade skribenter med nya röster. - See more at: http://www.albertbonniersforlag.se/granta/#sthash.I8sIy6xA.dpuf

Nyskrivet svenskt material blandas med översättningar, och etablerade skribenter med nya röster. - See more at: http://www.albertbonniersforlag.se/granta/#sthash.I8sIy6xA.dpuf

Nyskrivet svenskt material blandas med översättningar, och etablerade skribenter med nya röster.
- See more at: http://www.albertbonniersforlag.se/granta/#sthash.ueulAd1P.dpuf

Nyskrivet svenskt material blandas med översättningar, och etablerade skribenter med nya röster.
- See more at: http://www.albertbonniersforlag.se/granta/#sthash.ueulAd1P.dpuf

Nyskrivet svenskt material blandas med översättningar, och etablerade skribenter med nya röster.
- See more at: http://www.albertbonniersforlag.se/granta/#sthash.ueulAd1P.dpufAnsvarig för engelska Granta är förresten en svenska: Sigrid Rausing. Svenska Granta 2014:4 handlar om andar, spöken, spökskrivare, hemliga trädgårdar o. dyl.Kända författare presenterar nyskrivet och okända författare

Sommarstugeläsning

Husmodern 1930:20. Flickan från Mallorca. Oljemålning av Bernhard Oscarsson. pris 35 öre. Elin Wägner informerar om hur man bevarar själens hälsa. Det annonseras om Colgate, Liptons té, Mazetti, Gyllenhammars havregröt och Albyl. "Akta er!" varnar en rubrik,"några varningens ord inför några av vårens modeller." Stadsvåningens sommarnöje skapa planteringslådorna. Husmoderns porträtt visar bilder på damer som fyller år alltifrån 50 - 90. Man kan få veta hur det känns att bo i ett funktionalistiskt hus och hur man ska sy om sina gamla kappor och klänningar. Modellerna är långa och slanka och har klockhattar.
Gamla gulnade tidskrifter är jätteroliga. De hör sommaren till och finns dessutom ofta på loppis.

Afrikansk sommarläsning

I den utmärkta tidskriften Karavan 2013:4 läser jag om Chimamanda Ngozi Adichie, född 1977 i Nigeria. Hennes föreläsning om vikten av många berättelser har blivit mycket uppmärksammad och här presenteras den för första gången på svenska. CNA menar att en enda berättelse inte kan vara den enda om ett land och ett folk. Det behövs många berättelser. Hennes senaste bok Americanah kommer i Månpocket i juli. Det är en brett upplagd roman om ras, klass och kärlek. Det blir utmärkt sommarläsning. Tillsammans med Komma och gå av Tayie Selasie, född i London 1979,  med nigerianskt och ghananskt ursprung. Den kommer också i Månpocket i juli.
En tredje afrikansk bok som jag skulle vilja läsa i sommar är Inte längre hemma av Chinua Achebe, Bokförlaget Tranan 2014, en fristående fortsättning på Achebes klassiska debutroman Allt går sönder. Tredje delen, Arrow of God, kommer troligtvis ut på svenska på Bokförlaget Tranan under 2014. Achebe föddes 1930 i Nigeria och dog 21 mars 2013 i Massachusetts. "Mannen som förändrade vår syn på Afrika - till minne av Chinua Achebe" är titeln på Stephan Larsens läsvärda artikel i Karavan. Det blir flera afrikanska berättelser enligt CNA:s recept.

Nytt bokmagasin!

FYRAHUNDRAFEMTIO
ett sprillans nytt bokmagasin på papper! Något mitt emellan Vi läser och Svensk Bokhandel läste jag någonstans. Och det ligger mycket i det. Lasse Winkler är ju chefredaktör till exempel efter att ha sagt upp sig från Svensk Bokhandel. I Fyrahundrafemtio skriver man om kommande två månaders bokutgivning. Utan recensioner och mera journalistiskt.  Utgivningen planeras bli sex nummer/år
Fyrahundrafemtio (vid 451 grader antänder papper) är betydligt roligare än man kan tro av omslaget. Tyvärr är det ibland även det intressanta svårläst. Små röda och vita bokstäver mot svart bakgrund är riktigt irriterande. Jag ville gärna läsa hela artikeln om Maggie O´Farrell utan problem. Genrekyrkogården är ett kul inslag. Efter en titt bakom kulisserna på världens största bokhandel Amason inför etableringen i Sverige blir man betänksam.
En rolig artikel - Pk i Gnesta - uppmärksammar det faktum att det är kvinnor som läser litteratur och om litteratur men att det är män som dominerar branschen. Riktigt fint är det också att redaktionen har koll på att det finns en massa läsecirklar. Kanske upptäcker de bokbloggarna också en vacker dag.
Ett bokindex avslutar de 90 sidorna.
Jag är försiktigt positv och landar förmodligen på en provprenumeration.


 

Vi läser 2014:2

Nytt nummer av Vi läser.  Sigge Eklund pryder omslaget. Han fyller 40 i slutet av april på samma gång som hans senaste roman In i labyrinten kommer ut. Det är en spännings - och relationsroman.
"När vi formulerar oss skapar vi översikt och ser mönster, det spelar egentligen ingen roll om det är sant eller inte. Hela grejen är att orden ger människan sammanhang. Det låter banalt, men så är det."
Bra sagt av en man som varje kväll tar ett hett bad med en bok och ett anteckningsblock till hands. Jag tror att jag ska ge honom en chans.
Sara Lövenstam, Grejen med verb verkar oemotståndlig. Hon måste vara ett fynd för SFI där hon arbetar.
Victor Johansson, journalist i LA, presenterar Olivia Laing och hennes bok The Trip to Echo Springs: Why writers drink. Olivia Laing är själv dotter till en alkoholist och det är därför hon inte klarar av att ha med några kvinnliga författare i boken. Det kommer för nära.
Stoner kom ut 1965 och fick fina recensioner redan då. Nu har boken stora framgångar en andra gång. I Europa. I maj kommer den på svenska. 
Therese Eriksson, kulturskribent och litteraturkritiker, presenterar författaren John Williams, som deltog i andra världskriget och som aldrig blev kvitt sina skuldkänslor. Han var son till en bonde och skickades till Missouri för att studera jordbruk, men den engelska litteraturen kom emellan. Den blev hans stora kärlek. Ingen av hans fyra fruar kunde mäta sig med den. Läslistan växer.
Kulturskribenten Lina Kalmteg gör en fyllig intervju med Donna Tartt, " en lika skygg som välformulerad person". Donna Tartt tycker att det är viktigare att hon berör några få djupt än många ytligt. Internet är bra för research, men hon avskyr Facebook. Fortfarande kan det hända att hon får idéer till Den hemliga historien. Om Steglitsan tyckte jag  SÅ HÄR

Vikingar i ny tappning

Vikingar - hur kul är det på en skala tänkte jag när jag köpte nya numret av litteraturtidningen Parnass som reslektyr. Men ack, så fel man kan ha! Här möter mig ett flertal jätteintressant artiklar om vikingarna ur nya synvinklar. David Borgström på SF - bokhandeln i Stockholm ger sin syn på vad som skiljer fantasyn från andra genrer och om vikingar i fantasy.
"Det finns inte mycket i vår traditionella uppfattning om vikingatiden som är korrekt!" slår professorn i historia Dick Harrison fast i sin artikel.
Thérese Tangen och Elin Järnemo skriver om Jan Fridegård (pseud. för Johan Fridolf Johansson) och hans trältrilogi, som jag älskade när jag var mycket ung. Trägudars land 1940, Gryningsfolket 1944 och Offerrök 1949.  Fridegårds trälar - vikingatidens arbetarklass är rubriken. Trälen Holme är huvudperson. Han kämpar för slavarnas frigörelse. Nya problem blir det när hans kvinna Ausi möter kristendomen och blir frälst. Holme är inte alls intresserad.
Kirsten Thisted skriver om  Vikingen i inuiternas sagor och Elin Järnemo intervjuar Karl Schultz om asatron idag.
Jämtlands nationalskald, Aksel Lindström, inspirerades av Frösöstenen i sin 
s. k.  Frösötrilogi där han beskriver hur kristendomen trängde ut asatron.  Det är inte bara vikingarnas mansvärld som beskrivs. Aksel Lindström tar även upp kvinnoförtrycket.  Den leende guden; Österhus brinner och Husfröjornas nycklar är titlarna i serien.
Detta är endast en del av innehållet i Parnass 2014:1

Nordens Virginia Woolf

Tänk, att vara ynka 28 år och redan ha fått epitetet Nordens Virginia Woolf och jämförts med Marguerite Duras och Susanne Brögger! Och att dessutom ha varit nominerad till Nordiska Rådets Litteraturpris. Inte en utan två gånger!
I senaste numret av Vi läser, 2014:1, finns en intressant och innehållsrik artikel om danska Josefine Klougart som just kommit ut med en bok på svenska, En av oss sover  (övers.: Johanne Lykke Holm; Albert Bonniers förlag). Jag har just börjat läsa den och jag tror mig förstå vad som avses med Josefine Klougarts släktskap med Virginia Woolf.
En annan artikel handlar om Sara Danius, den senaste tillkomna ledamoten i Svenska Akademien. Hon har tilldelats stol nr 7 efter Knut Ahnlund.Svenska Akademien har haft 187 ledamöter allt sedan tillkomsten 1786. Nio (9) utav
dem kvinnor. Den första var Selma Lagerlöf 1914 och hundra år senare den senaste, Sara Danius. Hon berättar om sina förberedelser inför första sammanträdet med Akademien och talet om Knut Ahnlund. Inte minst funderade hon mycket över lämplig klädsel. Klädskaparen Per Engsheden ryckte in och tillsammans kreerade de en underbart vacker svart sammetsklänning med mantel och släp som bör ha varit absolut perfekt för tillfället.

Bild: Vi läser

Lennart Hellsing, 94, berättar om sitt livslånga arbete för barn och barnlitteratur. Han arbetar fortfarande, men tänkandet går lite långsammare.
En rolig artikel handlar om mycket produktiva författare och hur de går tillväga;
Wodehouse, Joyce Carol Oates, Stephen King och Anthony Trollope för att nämna några. För snabb för Nobelpriset? är rubriken

Books & Dreams, vinter 2014

Books & Dreams, vinter 2014 är ett innehållsrikt ovanligt innehållsrikt nummer.
Författarintervjuer med Khaled Hosseini, Dean Koontz, Åsne Seierstad, Chris Cleve och Elizabeth George för att ta några.
Charlotte Rogan, som slog igenom direkt vid debuten med Livbåten bor i Westport, Connecticut,  med mannen Kevin, som gläds åt hustruns framgångar och trivs med det nya "boklivet". De har trillingar som nu är 23 år. Livbåten är spridd över 26 länder och filmrättigheterna har köps av Anne Hathaway som själv gärna spela huvudrollen som Grace.
Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg 
Vinterns bästa boktips presenterar faktaböcker, barnböcker, spänning och skönlitteratur.
Books & Dreams indelas i fyra kapitel Läsa, Drömma, Leva, Resa. 
Och däremellan kommer matrecepten, krönikan av Michael Nyqvist, Crossover - böckerna och utdraget ur Jonas Karlssons nya roman God Jul

Arena för ny litteratur

"Svenska Granta är en del av ett brett internationellt nätverk med engelskspråkiga Granta som nav. Tidskriften grundades av studenter i Cambridge i slutet av 1800 - talet. 1979 fick den sin nuvarande form som arena för nyskriven skönlitteratur och litterära reportage. Idag finns Grantaredaktioner  i ett tiotal länder världen över , från Kina till Brasilien". Så står det på fliken till omslaget på Granta #2 som handlar om arv.
"Arv handlar om det vi kommer ifrån och vad vi lämnar efter oss." 
Granta #2 innehåller 224 sidor noveller och essäer av författare som svenska Majgull Axelsson, Martin Gelin, Annika Norlin och Ester Roxberg som skriver om hur hennes pappa Åke blir Ann - Christine. Taiye Selasien berättar en livfull historia om en ung, utbildad man från Ghana som tjänstgör som chaufför åt en rik man och som ser, hör, registrerar och reflekterar över klasskillnader och missförhållanden i Ghana.
Det ger mersmak. Jag får lust att läsa hennes nyutkomna bok Komma och gå.
Journalisten Negar Josephi vars namn ofta hörs i radio pendlar mellan Stockholm och Tel Aviv. Hennes inslag är ett reportage från. Israel. Nicole Krauss skriver om Stenar och jordärtsskockor och Sofi Oksanens inslag heter Litteraturens kraft. Alla medverkande får en kort presentation.
Jag gillar verkligen det här konceptet. Perfekt på resan, till exempel. Möjligen skulle man kunna diskutera undertiteln Arena för ny litteratur.
Ny litteratur = nyskriven litteratur? Inte litteratur av nya författare? 
Alldeles klart är det inte.

I en ordklass för sig

Tänk att det finns så mycket jag inte visste att jag ville veta!
I  tidskriften Språktidningen 2013:7 läser jag om enklitiska pronomen ( typ gör´t; gillar´t: d.v.s. pronomen som hängs direkt på verbet) som fått en renässans. Tidigare fanns det på Gustav Vasas dagar. Gustav Vasas Bibel från 1541 var standard för det svenska skriftspråket. Intressant! Visste jag inte.
För 100 år sedan var manchu hovspråket i världens största rike. Nu talas det av färre än hundra personer och de är över 70 år.. Men det finns många manchuer i Peking som börjat släktforska och tagit tillbaka sina gamla släktnamn och vissa yngre försöker lära sig manchu vilket är mycket svårt eftersom det inte finns några tryckta läromedel. Inte heller liknar det kinesiskan på något sätt. Intressant Visste jag inte.
Översättaren Kerstin Gustafsson talar om den mångtydiga engelska ing - formen som kan vara verb, substantiv eller adjektiv fastän det egentligen är ett presens particip. Det kan vara fruktbart att se hur engelska översättare översätter svenska författare påpekar Kerstin Gustafsson. Intressant! Tänkte inte på det.
Kommatecknet gjorde sitt intåg med boktryckarkonsten. Men nu dör det i tvinsot medan semikolonet är Språktidningsläsarnas käraste skiljetecken. Själv gillar jag båda sorterna.
Språkvårdaren Catharina Grünbaum skriver om hur gamla tortyrmetoder när de dränerats på sin ursprungliga betydelse blir till nutida metaforer. Vi använder uttryck som rådbråka, löpa gatlopp, hudflänga, brännmärka, schavottera, stigmatisera och grilla utan att tänka närmare på vad orden egentligen står för. Fast det vet vi ju.
I kapitlet med rubriken Därför snobblar vi på urden får vi veta något om hjärnprocesserna bakom spoonerismer ( nu är råttet mågat) och metateser (sprittsmidning) och att dessa felsägningar följer vissa mönster. Felsägningar känner jag mycket väl till, men att de kan kartläggas visste jag inte.
I Australien har man fått en språkbaby. I den lilla byn Lajamanu i Northern Territory i Australien talar människor under 35 ett språk som kallas light warlpiri. Ca 2 500 personer talar det ursprungliga språket warlpiri. Light warlpiri är en blandning av warlpiri och andra språk som till exempel engelska. Jag associerar till Amitav Gosh, Funquitown och blandspråket lascari.
Detta är endast en del av allt som finns att läsa i Språktidningen 2013: 7.

Om det finlandssvenska

Parnass är de litterära sällskapens tidskrift som kommer ut med fyra nummer per år. I Parnass presenteras nya sidor hos våra klassiker. Varje nummer har ett tema. 2013:3 handlar om Edith Södergran och det finlandssvenska.
Agneta Rahikainen, programchef vid Svenska Litteratursällskapet i Finland, skriver om Edith Södergran som alls inte bara var "en  långsamt döende, missförstådd och överspänd poetissa".  Hennes artikel har titeln "Edith Södergran - myten och människan". 2014 kommer en ny biografi om Edith Södergran av Agneta Rahikainen.
Martina Ölander som är litteraturvetare och litteraturpedagog på Danderyds bibliotek skriver om "Den finlandssvenska litteraturen och klassikerna - en guldgruva". Elin Järnemo, redaktionssekreterare på Parnass, analyserar  Philip Teirs äktenskapsroman Vinterkriget och skriver en artikel om Mumintrollets väg från barn till vuxen.
Litteraturforskaren Per Stam ger oss fyra anledningar att läsa den finlandssvenske författaren Henry Parland (som dog 22 år gammal 1930 i sviterna av scharlakansfeber) I sin recension av Parlands roman Sönder (ny utgåva 2005) skrev Carl - Johan Malmberg så här: "Sönder är en bok man inte blir riktigt klok på - men som man blir klok av. Den är rasande intelligent".
Vidare kan man läsa om svenskan som ett rött skynke i Finland. Ingen behöver svenskan i Finland men alla behöver finskan, säger någon. En annan tycker att det vore bättre om finländarna i östra Finland lärde sig ryska. Somliga tycker att man ska få välja i skolan. Språkkulturen i svenska och finska företag som fusionerat är - engelska! Utom på fikarasterna. Då talade man sitt modersmål.
Martti Antisaari, tidigare president i Finland och fredspristagare, är övertygad om betydelsen av att värna de båda officiella språken i Finland.
En högst aktuell debatt.
Detta och mycket, mycket annat kan man alltså läsa i Parnass 2013:3

Books & Dreams Höstnumret

Höstnumret av Book & Dreams - i handeln idag 17 september - är verkligen matigt. Vad sägs om ett snabbmöte med Domenica de Rosa,
aka Elly Griffiths. Hennes mormor kom från Norfolk och hette Ellen Griffiths. Och det var under en promenad på myrarna som Elly Griffiths mötte Ruth Galloway. I Elly Griffths spår kommer nu
Kimberley McCreight. Hennes debutroman Reconstructing Amelia har fått många lovord.
Vi får också äran att möta Leif G W Persson. Han förklarar att han tänker jobba tills han dör och att bra snutar gillar fruntimmer, husmanskost och dansbandsmusik.
Krigskorrespondenten Janine di Giovanni har skrivit en biografi Demoner i dagsljus: en krigskorrespondents memoarer som verkar väldigt intressant. En stor intervju med rockmusikern, bergsklättraren och kriminalförfattaren Jo Nesbø gläder naturligtvis hans många fans. I min hylla står Gengångare - hittills oläst - men det blir kanske ändring efter detta...
Den kubansk-amerikanska psykoterapeuten Cecilia Samartin kallar sina skandinaviska framgångar för ett mysterium. I Norge har hon sålt fler böcker än både Dan Brown och Stieg Larsson. Debutromanen heter Drömhjärta. Efter den kom Señor Peregrino och Salvadoreña. I höst är Cecilia Samartin aktuell med La Peregrina  som är en fristående fortsättning på Señor Peregrino. På Kuba har man kallat henne CIA - spion men hennes stora dröm är ändå att kunna återvända till Kuba med sina föräldrar.
Detta och mycket, mycket mera finns i höstnumret av Books & Dreams.

Johan Theorin, 50!

Grattis till sympatiske Johan Theorin som fyller 50 år idag!
I  bif - tidningen 2013:3 porträtteras han av Olle Råde. (bif = bibliotek i fokus, Sveriges största bok - & bibliotekstidning som finns att hämta gratis på många bibliotek.)
Rörgast är titeln på sista delen av Johan Theorins årstidsdeckare med handlingen förlagd till Öland. Den kommer ut i höst.
Varje nummer av bif - tidningen innehåller - utöver artiklar och lästips -   ett litterärt korsord och en tävling med rubiken: Den okände poeten. Sex kända diktstrofer ska paras ihop med sina respektive poeter.
Mycket stimulerande huvudbry!

Populär poesi

Bilden är lånad från http://popularpoesi.se/

Två gymnasielärare, Peter Nyberg och Peter Björkman, upptäckte att det finns ett intresse för poesi bland eleverna. 2009 startar de Populär poesi på nätet. Sedan blev det pdf - format och nu i augusti har den första papperstidningen kommit. Papperstidning var målet ifrån början. Och genom ett bidrag ifrån Svenska Akademien har papperstidningen nu blivit verklighet.
Målgruppen? Ungdom, Äldre, Medelålders 
Tänk! En poesitidskrift på webben och på papper i dess tider! Fantastiskt.
Man kan bara säga: Lycka till!
Så här sades det i KULTURNYTT i måndags 26 augusti.

Att läsa om att skriva

Tidskriften Skriva. Magasinet för den skrivande människan vänder sig huvudsakligen till alla dem som bär på drömmar om att skriva en roman. Men jag tycker att den har mycket att ge också den som framför allt ägnar sig åt att läsa dessa romaner.
Här finns hela författarintervjer (Monika Fagerholm och Kristian Lundberg till exempel), detaljfrågor till författare - hur fick du idén? hur blev idén till bok?.
Varför ägnar sig så många författare åt att skriva och springa? Åtföljt av litterära läsartips.
Några förlag svarar på frågan Hur viktig är en unik bokidé?
De berättar också om vilka trender de tror är på väg ut, t. ex. chic-lit, vampyrböcker och historier ur livet.
Elisabeth Rynell som nyligen kommit ut med  essäsamlingen Skrivandets sinne
besvarar frågan om man måste älska sina karaktärer. Den saken har hon fått smäll på fingrarna för av Sara Lidman. Skrivardoktorn besvarar frågor liksom Författarförbundets jurist.
Res bort och skriv i sommar - antingen till spanska solkusten eller till Österlen. Eller välj något av alla de många andra ställena där man som blivnade författare kan få lugn och ro och goda råd på vägen.
Hur hanterar man ett nej från förlagen? Kan man bli för gammal för att debutera? Nej, säger Karin Brunk Holmqvist som inte tror att förlagen skräms av livserfarenhet.Själv var hon 52.
Under rubriken På väg in presenteras månadens debutanter.
Skriva 2013:3 är ett välskrivet, ambitiöst och intressant tidskriftnummer. 
Gediget arbete, helt enkelt.

Parnass

Ett jättetrevligt nummer av litteraturtidningen Parnass, som är de litterära sällskapens tidskrift.
Nr 1 2013 har temat Författarna och modet. Elin Wägner var ju mycket intresserad av kläder.
När hon valdes in i Svenska Akademien hade hon en vacker havsgrönblå sammetsklänning på sig. 
Den finns nu på Smålands museum. Marianne Enge Swartz, ordförande i Elin Wägner - sällskapet 1990 - 2010, berättar om Elin Wägner och tidens mode
Jolos engelska stil med kostym, väst, klubbslips med slipshållare, pipa och engelskt öl är legendarisk.
Oscar Wild var modelejon och trendsättare. Under åren 1887 - 1889 var han till och med redaktör för ett modemagasin för kvinnor, The Woman´s World.
En artikel, skriven av Eva Söderberg, har titeln Kulla - Gulla - från fattighjon i vadmalskläder till herrgårdsfröken i volang.
Enligt Barbro Hedvall konstaterade Fredrika Bremer efter sina resor att hon för sin del hellre bar korsett än slöja. Hon ville ha ansiktet fritt för att kunna se allt som fanns att se i världen omkring henne.
Paula von Wachenfeld, universitetslektor vid Centrum för Modevetenskap, Stockholms universitet, skriver om kläderna och skönlitteraturen i artikeln I fiktionens gömmor  döljer sig en modeskatt.
Detta är endast en liten del av allt intressant man kan läsa i Parnass 2013:1
Parnass kommer ut med fyra nummer per år.
Sommarnumret av Parnass har Birger Sjöberg som tema.