Löwensköldska ringen, Charlotte Löwensköld och Anna Svärd av Selma Lagerlöf har vi nu diskuterat i en läsecirkel. Och vi var helt överens om att trion håller för omläsning och omtolkning. En läser den olika från tid till tid. Ett par av deltagarna mindes att de så innerligt hoppades att den unge vackre prästen Karl Artur och prostgårdsmamsellen Charlotte Löwensköld skulle få varandra till slut. Nu - åtskilliga år senare - ryser de och tänker att Charlotte L hade en faslig tur som slapp den egoistiske prästen och i stället ingick äktenskap med den kärleksfulle Schagerström. Visserligen säger Selma Lagerlöf att kvinnorna i släkten Löwensköld aldrig glömmer sin första kärlek. Den här trilogin är Selma Lagerlöfs sista och mest mångfacetterade verk. Hon hade många verkliga förebilder till karaktärerna i romanerna. Så har till exempel den elaka ormen organistfrun Thea Sundler Ida Bäckman som förebild. Thea Sundlers ondskefulla makt över Karl - Artur förstör hans liv. Med infernalisk list lyckas hon manövrera ut såväl Charlotte Löwensköld som dalkullan Anna Svärd ur Karl - Arturs liv. I Löwensköldska ringen dominerar männen. I Charlotte Löwensköld porträtteras CL. Hon bor hos det sympatiska prostparet Forsius medan hon väntar på att fästmannen ska bli klar med sina präststudier. CL får oss att ibland associera till Jane Austens beskäftiga Emma. Schagerström erinrar i så fall om mr Knightley. Många olika slags relationer möter i de här tre romanerna, men prostparet Forsius äktenskap framstår som en avundsvärd förebild. De har en jämställd relation och de älskar verkligen varandra. Karl - Arturs mor, överstinnan Beate Ekenstedt, är en favorit. Hon glänser i varje sällskap och hennes man låter henne ta utrymmet. Hennes svaghet för sonen Karl - Artur är däremot inte något som gynnar honom. Döttrarna står helt i skuggan av sin odräglige bror. CL är också väldigt förtjust i kvinnan som kunde blivit hennes svärmor. Anna Svärd, dalkullan, som Karl - Artur låter Gud välja som hustru åt honom, är huvudkaraktären i trilogins sista del. Hon är en rejäl, arbetsduglig kvinna som är självförsörjande och utrustad med empati. Karl - Artur hinner göra henne ordentligt besviken innan Thea Sundler lyckas skilja dem åt. Anna utvecklas och gör en klassresa av egen kraft. Vad hon inte vet är att Karl - Arturs ena syster, Jacquette, i hemlighet drömmer om ett liv tillsammans med henne på J:s egen gård. Anna Svärd är en hyllning till allmogen i Dalarna och landsbygden. Löwensköldska ringen är närmast en spökhistoria som handlar om den ring general Löwensköld fått av Karl XII och som han vill ska följa honom i graven. Eftersom hans önskemål inte följs får generalen inte ro i graven och här uppkommer hämndmotivet som går igenom hela trilogin men är mindre tydligt i mellanboken. I Anna Svärd blir det starkare igen och berättelsen sys ihop. Kärleken är det andra starka motivet i trilogin. Och det är starkast i del två och tre. I slutet av Anna Svärd får hon en fråga som hon inte svarar på direkt och därmed lämnas läsaren i sticket. Vad svarar hon? Också något en läsecirkel kan dryfta. Eller inte.
Visar inlägg med etikett Värmland. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Värmland. Visa alla inlägg
måndag 10 oktober 2022
lördag 4 maj 2019
Familjen
Familjen är Lotta Lundhs debut. Det är en deckare som handlar om en ung flickas försvinnande. Erik Ljung heter polisen som leder arbete. Miljön är Sunne. Läsaren får följa ett par familjer, offret, förövaren, pressen och polisen i olika avsnitt. Mäns våld mot kvinnor, olyckliga barndomar, dysfunktionella familjer, varför somliga maskrosbarn klarar sig och andra inte. Det finns ett socialt engagemang i Familjen. Annie, som den försvunna flickan heter, visar sig ha hemligheter. Hon längtar intensivt bort ifrån det lilla samhället. Hennes mor är ensamstående. Fadern försvann på ett tidigt stadium och har sedan aldrig tagit kontakt. Marie och Axel har tre flickor varav en, Saga, i tonåren. Marie har själv en trasig uppväxt bakom sig och vill till varje pris skydda sina flickor och försöker lära dem att inte godta vad som helst. Hon tar striden när Saga vill gå till Kolsnäsparken och vara med på den traditionella Fryksdalsdansen. Det är lätt att förstå Maries rädsla. Pappa Axel tar med mera med ro. Flickan måste ju få ha lite frihet. Familjen är bitvis ganska spännande, men det är lite för prydligt och detaljerat. Polisarbetet förefaller inte så effektivt och familjelivet är alldeles för idylliskt. Utom då när mamman är ensamstående och/eller när det sociala arvet tagit överhanden. Det känns riktigt uppiggande när Saga skriker och svär. Jag hade gärna sett lite mera av naturen kring Sunne och lite mer fördjupning av karaktärerna. Familjen slutar med en riktigt cliffhanger; så gott som mitt i en mening. Jag vill gärna veta hur det går. Det förefaller som om två Erik Ljung - deckare till är klara men de verkar inte vara utkomna. Lotta Lundh arbetar som utredare på en statlig myndighet men hon hoppas på ett liv som författare på heltid.
Titel: Familjen
Författare: Lotta Lundh
Förlag: Lind&Co
Tryckår: 2018
Antal sidor: 264
Titel: Familjen
Författare: Lotta Lundh
Förlag: Lind&Co
Tryckår: 2018
Antal sidor: 264
Etiketter:
Deckare,
Erik Ljung,
Familjen,
Lotta Lundh,
Sunne,
Värmland
fredag 22 december 2017
Gösta Berlings saga
Nu har jag både sett och läst om Gösta Berlings saga. Selma Lagerlöf blir aldrig utsliten. En häpnar vid varje läsning över en sådan fantastisk berättare hon är. Och alltid finns det något en glömt bort. Jag kom inte ihåg Klevenhüller, den tokige uppfinnaren, som flög en runda med sina egentillverkade vingar, men likt Ikaros kom för nära solen och störtade. (Nästa uppfinning satte eld på Ekeby för andra gången.) I somras köpte jag den vackra nyutgåvan av Gösta Berling med förord av ingen mindre än Ebba Witt - Brattström. Hon berättar om sitt tonårsmöte med Gösta Berling och om den fascination som följt henne genom åren. Gösta Berling är ständig sommarläsning för EWB. Tommy Berggren är en mycket trovärdig Gösta Berling och Margareta Krook är magnifik som majorskan på Ekeby i TV - serien från 1986. Elakheten lyser om Ingvar Kjellson som den lede brukspatron Sintram. Harriet Andersson spelar den rika, hjärtlösa Märta Dohna. Majorskans man spelas av Ulf Johansson och en känner igen igen flera andra gamla fina skådespelare. Alla de unga damerna som i tur och ordning förälskar sig i den försupne prästen Gösta Berling som knappt hann upp i predikstolen förrän han raglade ner igen, blir alla mer eller mindre olyckliga för hans skull. De är beredda att offra sina liv för honom. Kavaljererna på Ekeby dricker och leker i början av romanen som en skock bångstyriga barn. Men innan berättelsen är över har åtminstone några av dem - med Gösta Berling i spetsen - vuxit i sina år och blivit ansvarstagande människor som sätter Ekeby på fötter och förbarmar sig över de svältande människorna. TV - serien följer boken väldigt väl men flyttar ibland om händelserna. Inspelningen är väldigt vacker med slädfärder i snöiga landskap, soliga sommarängar och fina interiörer från de vackra gårdarna. Allt som allt kändes det väldigt bra att förnya bekantskapen med Gösta Berling. Intressant att läsa och se parallellt.
onsdag 23 augusti 2017
Författare i Värmland och Dalarna
Utsikt från mitt fönster på vandrarhemmet i Ö Ämtervik |
Alsters herrgård broschyr |
fredag 2 maj 2014
Vardagligt och spännande
Tredje boken av Ninni Schulman om journalisten Magdalena Hansson och poliserna Petra Wilander och Christer Berglund. Svara mig om du kan är titeln. Denna gången följer vi jaktlaget i Uvanå i Tiomilaskogen, i slaktboken, i badtunnan och i hemmiljö.
En tjuvskytt har skjutit en varg vilket rör upp känslor i alla läger och som om inte detta vore nog blir en av älgjägarna skjuten på sitt pass. Pär Sanner har haft sin dotter Alva med sig och hon är nu försvunnen. Hagfors - polisen får det knepigt. Alla har något eller någon att skydda. Osynliga trådar slingrar mellan flera av de inblandade. Samtidigt är ju också poliserna människor med allt vad det betyder av privatliv och familjebekymmer. Magdalena Hansson är egentligen barnledig, men kan ändå inte hålla sig ifrån arbetet. Naturligtvis vill hon hålla sig i framkanten eftersom Värmlandsbladets lokalredaktion i Hagfors hotas av nedläggning. Sonen Nils är adopterad och tycker att han får komma i andra hand och att Magdalena favoriserar sitt nya lilla barn, flickan Liv. Misstron människor emellan, trolöshet och oärlighet komplicerar tillvaron alldeles i onödan. Inte minst för de inblandade utredarna.
Svara mig om du kan är ingen revolutionerande kriminalroman, men den skildrar vardagen på ett sympatiskt, mänskligt sätt. Och den är spännande.
En tjuvskytt har skjutit en varg vilket rör upp känslor i alla läger och som om inte detta vore nog blir en av älgjägarna skjuten på sitt pass. Pär Sanner har haft sin dotter Alva med sig och hon är nu försvunnen. Hagfors - polisen får det knepigt. Alla har något eller någon att skydda. Osynliga trådar slingrar mellan flera av de inblandade. Samtidigt är ju också poliserna människor med allt vad det betyder av privatliv och familjebekymmer. Magdalena Hansson är egentligen barnledig, men kan ändå inte hålla sig ifrån arbetet. Naturligtvis vill hon hålla sig i framkanten eftersom Värmlandsbladets lokalredaktion i Hagfors hotas av nedläggning. Sonen Nils är adopterad och tycker att han får komma i andra hand och att Magdalena favoriserar sitt nya lilla barn, flickan Liv. Misstron människor emellan, trolöshet och oärlighet komplicerar tillvaron alldeles i onödan. Inte minst för de inblandade utredarna.
Svara mig om du kan är ingen revolutionerande kriminalroman, men den skildrar vardagen på ett sympatiskt, mänskligt sätt. Och den är spännande.
Etiketter:
Hagfors,
Kriminalroman,
Ninni Schulman,
Svara om du hör mig,
Värmland
fredag 20 december 2013
Nya mord i Hagfors
En rad märkliga mordbränder skakar Hagfors. Petra Wilander, polis, och Magdalena Hansson, energisk journalist på Värmlandsbladet, blir djupt inblandade. Liksom i Ninni Schulmans första roman, Flickan med snö i håret, förs handlingen i
Pojken som slutade gråta framåt genom en sorts växelsång mellan Petra och Magdalena.
Till polisens stora förtret ligger Magdalena ofta steget före. Det finns också kursiverade avsnitt där offret (förstår man så småningom) berättar sin historia.
Tonårens ensamhet och vuxenblivandets svårigheter är ett viktigt motiv i Pojken som slutade gråta.
Kärleksbekymmer, känslan av att vara annorlunda och drogproblem drabbar oavsett föräldrarnas klass- och yrkestillhörighet. Föräldraskap är ett annat motiv. Ninni Schulman är lyhörd för hur svårt det kan vara att vara förälder.
Jag tycker att Pojken som slutade gråta är en välskriven och spännande kriminalroman.
Alla dras med sina speciella svårigheter i livet. Det gäller att i görligaste mån få ihop privatliv med yrkesliv. Ingen vet vad som rör sig i någon annans innersta även om det gäller någon man tror sig känna väl. Det får Hagforsborna erfara med råge.
Etiketter:
Hagfors,
Kriminalromaner,
Ninni Schulman,
Pojken som slutade gråta,
Värmland
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)